Från Hobbyryttare till Elitryttare – video

Felicia Grimmenhag | 7/6 - 2019

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Jag delar ofta upp problem i tre olika kategorier

Felicia Grimmenhag | 29/5 - 2019

Idag är det onsdag och jag känner mig pigg, fräsch och motiverad.

Jag har haft en period som har varit lite tuffare de senaste veckorna. Det har varit lite motgångar, det har varit långa resor, jobb och förväntan. För mig är det absolut jobbigaste de långa resorna, vilket jag tror många skulle hålla med om ofta är tufft.

Det är frustrerande när man hamnar i en period när man känner sig trött. Jag har känt mig trött fysiskt vilket har gjort att när jag kommit hem från jobb eller stall har jag bara lagt mig på soffan och legat där. Det har varit en period med en del fantomsmärtor i ena benet, mycket ont i rygg, axlar och huvudvärk.

Fysiken påverkar sedan ofta det mentala på mig. Man är trött i kroppen och då blir man trött i huvudet. Man har svårt att koncentrera sig och man har svårt att vara effektiv. När man sedan inte orkar vara effektiv får man dåligt samvete för att man VILL vara effektiv. Man hamnar efter med saker som man vet måste göras osv.

Det är då skönt när man äntligen kommer ur den negativa spiralen och får fokus igen. Man åter känner sig stark i kroppen och inspirerad till alla spännande projekt man håller på med. Hur kommer man ur den där spiralen som man lätt hamnar i?

Sanningen är att jag inte kan säga att du måste göra EXAKT såhär. Men det jag vet är att du måste lyssna på din kropp och ditt sinne. Du måste lyssna på vad kroppen behöver. Behöver den mer vila? Behöver den nyttigare mat? Behöver den träning? Sådant som vi ibland kan vara lite dåliga att lyssna på. Jag kan helt ärligt säga att om jag en hel vecka äter onyttigt så är jag inte lika fräsch som om jag ätit mat med rätt fett, protein och fibrer.

På samma sätt som om jag inte tränar. Då är jag ofta inte lika stark i kroppen efter ett tag, till skillnad från att jag gör mina tre pass i veckan på gymmet. Jag behöver träna kroppen för att komma igång, bli starkare, träna fokus och bli en bättre ryttare.

På samma sätt måste jag lyssna på mitt sinne. Gör jag det jag behöver? Sover jag tillräckligt på nätterna för att sedan vara alert och pigg under dagen? Vad gör jag för att motivera mig de dagarna där allt känns tufft? Har jag några knep för att få mig själv ännu mer motiverad? Om jag ibland sjunker ner i tankarna som skapar negativitet, vad gör jag för att komma ur dem?

Personligen har jag mina egna strategier för att komma vidare. Mitt problem som ofta sätter stopp är det fysiska, för det kan jag inte påverka på samma sätt som det psykiska.

Jag delar ofta upp problem i tre olika kategorier: Det JAG kan påverka, det ANDRA kan påverka och det INGEN kan påverka. Jag kan påverka att jag har fått den återhämtning jag behöver. Du har tagit ansvar över att du har tagit hand om min häst den dagen jag bad dig att göra det.

Men när det kommer till saker som man inte riktigt kan påverka, som en sjuk häst eller en bil som går sönder. Då brukar jag bara lösa problemet och gå vidare. Då är det ingen idé att hetsa upp sig för det är ändå ingenting man kan påverka.

Men däremot det jag och du kan påverka, där krävs det reflektion om det ändå inte sköts. Om sömnrutiner, matrutiner, stallrutiner, jobbrutiner, familjerutiner osv inte sköts. Då blir det ett problem om vi hamnar i en spiral nedåt och sedan inte förstår hur vi hamnade där.

Man kan ibland hamna ganska långt ner på botten, som man kanske hade kunnat påverkat genom att förebygga.

Ibland kan man hamna på botten och må dåligt över saker man inte kan påverka, och då är det en helt annan sak. Men det gäller att särskilja dessa och ta ett ansvar över sig själv och de människorna runtomkring en.

Därför försöker jag alltid förebygga så mycket jag kan och i perioder där det är lite extra tungt, se över vad det är jag behöver. Ibland är det kanske att bara ligga på soffan, men ibland är det faktiskt också att släpa sig till gymmet. Det är inte alltid kul i stunden men det skapar förutsättningar att må bättre, oavsett om det är psykiskt eller fysiskt.

För det gör att jag, just idag känner mig väldigt pigg och glad!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Vad letar jag efter hos en häst?

Felicia Grimmenhag | 24/5 - 2019

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Sitsträning på ridskola

Felicia Grimmenhag | 21/5 - 2019

Jag hittade en inlägg som jag började på för två vecka sen där jag skrev om min upplevelse som tillfällig ridinstruktör (om jag får kalla mig det), som jag nu tänkte avsluta.

Igår var jag på Sigtuna Ridskola och gästtränade på en av deras lektioner vilket var väldigt kul!

Att helt plötsligt gå från att instruera en ryttare i taget (som för det mesta är min medryttare) till att hela plötsligt ha en grupp på 8 ekipage var en utmaning. Som tur var hade jag fått lite tips innan från Anna som är ordinarie ridlärare hur jag skulle tänka och göra.

Vi började med att arbeta lite med sitsen och balansen. Att hitta balansen på hästryggen och att vara mjuka men ändå starka. Att slappna av i benen och låta fötterna ha ett lätt stöd i stigbygeln. Se till att vi sitter på sittbenen i sadel och att vi inte faller framåt. Där gav jag lite tips på hur man kunde tänka.

Sitsen är ju något som vi hela tiden kan förbättra och jobba med. Ibland säger någon till oss att vi ska sträcka på oss och sitta mer rak i ryggen. Det är bra, så länge man inte börjar svanka med ryggen. Det vill vi såklart inte eftersom det är svårt att sitta ned ordentligt på sittbenen då, så vi tränade på att tänka att tippa bäckenet lite bakåt. Alltså tänka ”svansen mellan benen”. Den rörelsen kan man även göra för att hitta och aktivera de magmusklerna som hjälper väldigt mycket med inverkan på hästen.

Sen var det fokus på att vara mjuk och följsam i hästens rörelser. Även på att hålla nacken rak, vilket är viktigt så att huvudet inte rör sig för mycket. Att vara mjuk i handen och även där följsam. Jag hade tidigare pratat med Anna kring att huvudet guppar under ridning, då det var ett litet problem som hade uppstått hos några elever.

Jag kommer ihåg att jag läste en artikel förra året där skribenten beskrev hur problemet med guppandet av huvudet hörde ihop med bäckenet. Att personer som inte är följsamma i bäckenet istället kompenserar uppe i nacken. Jag vet inte ifall det finns några vetenskapliga belägg för det här problemet, men det låter faktiskt logiskt. Sedan är det kanske inte alltid den huvudsakliga faktorn i det problemet, men kanske ibland.

Vi alla kan hela tiden jobba på vår sits och bli bättre. En liten justering kan göra en stor skillnad. Det märkte jag på en träning för några veckor sedan där jag sänkte händerna några cm och det blev en helt annan ridning.

Jag var väldigt positivt överraskade vilken balans och klokhet eleverna red med. Jag har inte varit så mycket på ridskolor på många år men kände definitivt att det har jobbats mycket kring hästens välbefinnande och ödmjukheten inför hästarna. Det var kul att se och en positiv atmosfär.

Eleverna var väldigt duktiga och det kändes som att några verkligen tog till sig. Lite återkoppling i slutet av lektionen med några stycken och sedan var det slut. Ett annat tankesätt än vid enskild träning då man ska ta hänsyn till flera ekipage och kunskapsnivå. Stor eloge till alla ridskolelärare därute!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Välkommen till jackkaoset!

Felicia Grimmenhag | 29/4 - 2019

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Ny vlogg

Felicia Grimmenhag | 23/4 - 2019

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Bilen vill inte samarbeta

Felicia Grimmenhag | 23/4 - 2019

Nej, det är inte hästlastbilen som har gått sönder. (Som tur är)

Däremot så bestämde sig min personbil för att gå sönder förra onsdagen. När jag startade den på eftermiddagen så drog fläkten igång med ett väldigt drag och den gick inte att stänga av. Jag åkte med den ut till stallet efter att ha hämtat upp min mamma och när jag sedan stängde av bilen fortsatte fläkten att gå.

Vi ringde en kille som jobbar som mekaniker och han sa att fläkten ibland kunde stå ett tag efter man stängt av bilen. Men ni vet hur man känner sin egna bil, precis som att man känner sin egna häst. Man vet när någonting är som det inte ska vara.

 

Hur som helst slutade det med att min bonuspappa fick åka ut och hämta bilen och med hjälp av Maries sambo använda startkablar för att få igång den, då fläkten dragit ur batteriet. Han tog hem den och fick koppla ur batteriet vilket i sin tur drog igång larmet på bilen (då han låst bilen innan). Så han fick koppla ur batteriet och låsa alla dörrar manuellt.

När det händer förstår man hur beroende man är av sin bil, både i syfte av jobb men också att ta sig ut till stallet. Inte heller finns det så mycket lånebilar som kan möta mina behov, vilket i princip faktiskt bara är ett handreglage. Logistiken blir väldigt krånglig och jag måste luta mig mycket på andra då jag inte heller kan ta bussen eftersom den inte är handikappanpassad

 

Jag är duktig på att inte stressa upp mig över saker jag inte kan påverka. Men när det är många saker som påverkas av att man inte har en bil blir det såklart en frustration. Ni vet också känslan när det redan är många saker som går fel? Den känslan fick jag när bilen fick fnatt. “Inte en grej till”

Man förlorar mycket av sin självständighet utan sin bil, vilket säkert de flesta hästmänniskor känner igen sig i. Skillnaden är väll att man som “inte skadad” kan låna bil, vilket jag önskar att jag också kunde. Men det kanske kommer finns i framtiden, who knows?

 

Nu sitter jag bara och hoppas att bilen kommer bli klar den här veckan, så jag kan fortsätta leva som vanligt och ta mig ut till stallet själv.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

TV4 – Efter fem

Felicia Grimmenhag | 16/4 - 2019

Igår gästade jag programmet ”Efter fem” där jag pratade lite om min olycka och min väg tillbaka till hästarna. Om ni missade det så kan ni se det via länken nedanför!

https://www.tv4.se/efter-fem/klipp/felicia-f%C3%B6rlorade-benen-i-olycka-jag-tvingade-dem-att-s%C3%A4tta-mig-p%C3%A5-h%C3%A4sten-11979915

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

VLOGG – Provridning

Felicia Grimmenhag | 15/4 - 2019

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här