Osäkerhet kan skapa dålig stämning?

Felicia Grimmenhag | 30/4 - 2020

Ända sedan jag kom tillbaka in i ridsporten har jag satt mig in i den rådande kulturen på sociala medier och i stallet. När jag försvann ur ridsporten så fanns det inte mycket att hitta på internet och det längsta man kom var genom att jämföra sig med de andra ryttarna i stallet.

Rätta mig om jag har fel, men jag tycker att jag har låtit mig höra om dålig stämning på tävlingsplatser och ryttare sinsemellan ibland. Det är inte någonting jag har reflekterat över själv eller reagerat på, utan bara hört det uttalas av andra.

Men det har fått mig att fundera. Är det verkligen så att ryttare är otrevliga mot varandra med flit?

Nej, det tror jag inte. Jag tror att det är två nyckelfaktorer som spelar in i det hela, och det är osäkerhet eller avundsjuka. Oftare den första än den andra när det kommer till attityd gentemot andra.

Det här har jag nämligen själv problem med. Inte att jag på något sätt beter mig illa på grund av avundsjuka gentemot andra. Utan att jag kan vara väldigt osäker i olika sammanhang. Jag har som oerfaren hästägare fort slängts in i en ibland ganska intensiv vardag. Som oerfaren dressyrryttare slängts in i lite av en “raketkarriär”. Som profil slängts in i en värld med sponsorer där man måste tänka på hur man beter sig och uttalar sig.

Om det här inte skapar osäkerhet så vet jag inte vad som gör det. Jag har slängts in i många situationer där jag varit väldigt obekväm därför att jag ofta har känt att jag saknar kompetens och insikt i ämnet, även fast det inte alltid har stämt när jag tittar tillbaka. När jag träffar andra duktiga personer har jag alltid haft en rädsla för att framstå som korkad eller obildad.

Jag kan nog av andra personer uppfattas som blyg och kanske t o m lite dryg. Men det handlar absolut inte om att jag på något sätt upplever att jag är bättre än andra i mitt sällskap eller de människor jag träffar på, tvärtom. Jag känner ofta att personer jag träffar som är duktiga hästmänniskor är överlägsna mig därför att de verkar ha ett stort hav av kunskap. Då blir jag osäker och väljer att inte säga så mycket. Men de kanske bara är duktiga på att snacka, vad vet jag?

Jag säger inte att jag är sämre på hästar än andra människor. Jag läser mycket teori om hästar för att lära mig mer och lyssnar på vad människor säger till mig. Någon form av livserfarenhet måste jag väll också besitta. Talang måste jag väl också ha med tanke på nivån jag tävlar på? Nu har jag hållit på med hästar i 6 år på den här nivån och gått på ofantligt mycket föreläsningar och varit med i olika talangprojekt. Jag vet att jag besitter mycket kunskap, men ändå finns osäkerheten fortfarande där – att inte vara en tillräckligt bra hästmänniska.

På samma sätt tänker jag att många människor som åker och tävlar inte är otrevliga för den sakens skull. Utan för att det där saknas självförtroende och att man är osäker.

Vad jag vill komma fram till är att en dålig stämning eller avsaknaden av kommunikation från vissa personer kanske inte har att göra med att den personen VILL vara otrevlig. Det handlar om osäkerhet för att säga fel eller konstiga saker, eller att kanske uppfattas som en oseriös person. Att tro att man är en sämre ryttare. Det har i a f varit och är fortfarande något jag måste arbeta på med mig själv.

Kanske gäller samma sak för många andra?

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här