Regnbågens alla färger

Felicia Grimmenhag | 6/11 - 2018

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

5 problem när man sitter i rullstol

Felicia Grimmenhag | 5/11 - 2018

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Hej förkylning!

Felicia Grimmenhag | 3/11 - 2018

Så sitter man här med snorig näsa, lock för öronen och ont i halsen. Kände redan igår på eftermiddagen att det var något på gång då jag hade ont i både bihålorna och halsen. Inte kanske hur jag hade valt att spendera min lördag kväll, men samtidigt tror jag inte att den kanske hade sett så annorlunda ut. Skillnaden hade kanske varit att jag hade ätit något onyttigt, nu blir det väll te och något nyttigt. Om det är något som jag tycker är onödigt här i livet så är det att äta onyttiga saker när man ändå inte kan känna smaken av den. Det är ju så otroligt korkat, då kan man lika gärna spara dem kalorierna till en annan gång. 😉

Men från en sak till den andra. Min höft känns mycket bättre och jag börjar bli ännu mer rörlig och jag har i princip inte ont längre. Så skönt! Jag börjar bli piggare och mer alert (om man bortser från min kära förkylning) och gör mer saker. Har varit mycket ute i stallet och grabbarna hålls igång bra trots att jag inte själv kan rida. Det är tur att jag har ett sådant bra team runtomkring mig. Hästarna rids nästan varje dag med varierad träning och det är kul att se hur mycket min medryttare Sophie har utvecklats sedan hon började rida Tarot mer (min tävlingshäst och en bra läromästare). Samtidigt har jag haft en tjej som heter Nathalie som hjälper mig att utbilda min yngre häst Fabbe och vi har nu samarbetat några månader. Vi har stått och stampat nu lite på samma fläck i några veckor och så när hon red igår var det som att det var något som klickat. Helt plötsligt kunde han faktiskt gå in några steg i piruettgalopp, gå in i sluta och t o m testa på lite byten osv. Superkul när det händer!

Igår var vi även iväg på en “pay and ride” (Man rider dressyrprogrammet och blir bedömd av en domare, men det är inte en tävling) med Sophie och Tarot. Första “tävlingen” tillsammans efter ett ganska kort tag tillsammans och de går in på banan och levererar 72.3%. Kände mig som en stolt mamma!

Nu ska jag göra i ordning lite te och kanske sätta på någon film eller något. Tror inte huvudvärken tillåter så mycket mer. Hoppas verkligen inte det är influensa eller något för jag hade faktiskt tänkt att jag skulle vaccinera mig vilket jag aldrig brukar göra. Hade varit snyggt att lyckats få den innan då.. Ha en trevlig lördagskväll!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Följ mig på Youtube!

Felicia Grimmenhag | 24/10 - 2018

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Stygn borttagna!

Felicia Grimmenhag | 23/10 - 2018

Dagen har rullat på och jag har känt mig riktigt produktiv i jämförelse med de senaste tre veckorna.

Hämtat passet som faktiskt är helt ok. Av någon anledning ser man alltid ut som om man ska döda någon vilket jag inte fick känslan av den här gången.

Men det jobbigaste idag var ändå innan jag skulle ta bort stygnen. Jag var ganska nervös (fast jag har gjort det här förut?) men jag kom liksom inte ihåg ifall det gjorde ont eller inte så jag bestämde mig för att det skulle göra ont. Jag kan säga att det enda som gjorde ont var att dra bort kompressen, stygnen kändes ju knappt..! Så mycket för att hetsa upp sig i onödan. Det var säkert därför jag inte ens kom ihåg hur det var att ta bort dem för några år, för det fanns inget att komma ihåg. Nä, nu ska jag ta och lägga mig. God natt!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Ångest

Felicia Grimmenhag | 23/10 - 2018

Idag är det tisdag. Jag ska hämta ut mitt nya pass (som jag gjorde innan jag skadade mig), handla lite och åka ut till stallet ikväll. Mellan där tänkte jag försöka plugga lite också.

I eftermiddag ska jag åka och ta bort mina stygn. Det har jag ganska mycket ångest över. Vet inte riktigt hur många stygn jag har och det är ju dessutom häftklamrar som man måste klippa bort. Jag har gjort det här förut men det känns ju en del.. Ser fram emot tills det är över och jag hoppas ärret har läkt bra. Har haft samma kompress sen de opererade så har inte sett det. Håll tummarna!

Sätter in en snygg bild på Tarot. 😁

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Clinic och mer ansvar i stallet

Felicia Grimmenhag | 22/10 - 2018

Förra veckan var en tuff vecka. Inte som för er som läser såklart, ni hade nog mycket mer att göra än vad jag hade. Men jag har lite grann glömt hur mycket energi det tar när man läker. Speciellt när man gör så stora ingrepp som jag har gjort nu. Men jag tänker inte snurra in mig på det. För trots att jag kanske gjorde mer än vad jag egentligen orkade, så hade jag också väldigt kul.

Veckan började med en clinic med Mads Hendeliowitz på Stigsberg Gård. Där hade han med sig en av sina yngre hästar Autograph som han hoppas kunna ta sig till OS med. Vilket jag förstår när hästen började slappna av och bli riktigt lösgjord, vilken “wow-häst”! Han fokuserade mycket på konsekvent ridning, varierad/anpassad träning till varje individ och hur man tar upp en yngre häst på en högre nivå. En härlig inspirationskväll.

Marie som hjälper mig i stallet i vanliga fall var iväg på konferens tors-mån så jag fick hjälp av min medryttare Sophie i stallet. Sophie klarar sig fint men när “chefen” inte är på plats kickar mitt kontrollbehov igång och jag kunde inte låta bli att vara på plats. Jag hjälper till så gott jag kan men som ni vet kan det bli långa dagar i stallet, speciellt när två hästar också ska ridas. Det fick jag lite sota för igår och idag. Har haft ganska ont, men samtidigt var det värt det. Hästarna har varit superfina, vi (Sophie) har ridit dressyr, WE/hoppning, ute och joggpass. Tarot har haft lite spänningar i ryggen så han har fått tagit det lite lugnare.

Det enda negativa egentligen är att jag har mått ganska dåligt nu när jag har tagit bort morfinet. Haft väldigt svåra abstinensbesvär vilket jag inte riktigt var beredd på då jag inte hade det förra gången jag slutade med morfin. Men nu mår jag bra, förutom att man såklart har lite mer ont när man har tagit bort smärtstillande, men det blir hela tiden bättre och bättre.

Jag har även hunnit med att fira min bästa väns födelsedag där temat var maskerad. Var inte så nöjd med resultat men jag hade betydligt mindre tid än vad jag hade räknat med, well well.. Kul hade jag iallafall. Fixat naglarna har jag också gjort. De andra hade blivit groteskt långa. Fixa naglarna är något jag unnar mig. Går sällan till frisören, får massage eller andra grejer. Men jag tycker om att ha fina naglar, dock kan man inte ha för långa när man är stallet. 😉

Kan avsluta med att säga att jag faktiskt nu också börjar känna mig mer fylld med energi (haft en ordentligt vilodag idag) och jag börjar också känna mig mycket gladare. Ni vet hur det blir när man är trött och har ont, det är lite svårare att känna sig glad. Så jag börjar bli mer peppad och tar tag i allt som har blivit lite liggandes på hög. It´s mooonday!

Mycket bra lydnadsövning. Slalom, hinder, travbommar och ett “L” som man ska backa igenom.

Något cartoonliknande.


Visst får man lite höstkänslor?

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Bruten höft och återhämtning

Felicia Grimmenhag | 15/10 - 2018

Jag har nu varit hemma en vecka från sjukhuset (eller tekniskt sett har jag bott hemma hos min mamma, men nästan samma sak). Jag har mindre ont, är lite piggare och jag mår lite bättre. Men jag har också fortfarande ont, jag har inte speciellt mycket energi och jag mår fortfarande inte bra.

Det är jobbigt att känna att man inte kan vara speciellt aktiv då man är helt slut efter, både fysiskt och psykiskt. Morfinet gör ju också att man blir lite extra trött. Har varit ute i stallet de senaste dagarna, haft födelsedagsfirande och umgåtts med en kompis. Nu har jag varit helt utslagen sedan igår och egentligen inte orkat göra någonting. Sov en timme igår kväll vilket INTE var en bra idé då jag inte kunde sova sedan på hela natten och vaknade varannan timme.

Att behöva byta ut höftkulan mot en artificiell höftkula var kanske inte riktigt något jag hade tänkt att jag skulle göra den här hösten. Men det jobbigaste kommer vara återhämtningen. Många som jag pratar med säger “Du kommer vara uppe på hästen fortare än vad du tror, du får känna efter i kroppen själv” när jag berättar att jag har fått ridförbud i 12 veckor. Det många kanske inte förstår är att det är tiden som muskulaturen behöver för att läka ihop, då muskler tar längre tid på sig än skelett. Skelett läkar mycket fortare och tekniskt sett skulle jag kunna belasta benet nu om man inte hade öppnat upp muskulaturen, vilket de har gjort på mig ca 30 cm.

Det som kommer med höftprotes är att man även blir lite låst i hur man kan röra sig, speciellt i början. Vissa rörelser kan göra att protesen hoppar ur led, t ex ifall man skulle slänger över benet över det andra (inget jag behöver oroa mig över). Men t ex göra vissa vridmoment och om jag lutar mig för mycket framåt med bäckenet kan protesen hoppa ur led då protesen “fastnar” i bäckenet. Det är en rörelse jag måste akta mig för resten av mitt liv. Med tiden kommer det bli lite lättare då det bildas ärrvävnad och protesen “sätter sig” istället för att ligga lös som den gör nu. Man brukar säga att det tar ett år innan det är helt läkt Men det är en omställning och det kommer krävas mycket eftertanke.

Jag skriver det här för att ni ska lättare förstå varför det kommer ta lång tid med allting, återhämtningen och sedan troligtvis igångsättningen av ridningen. Jag ska tillbaka på hästryggen, men jag kommer låta det ta sin tid för att jag ska klara av att sitta på hästryggen. När jag låg på akuten med bruten höft och har så jävla ont och ändå mådde dåligt över att det klippte sönder mina snyggaste ridbyxor, då inser man hur hästknäpp man är…

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Lilla jag är nominerad på FEI Awards 2017 i kategorin “Against all odds”!

Felicia Grimmenhag | 20/9 - 2017

För att rösta så kan ni klicka in på den här länken!

http://www.fei.org/fei-awards-2017-votes

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Felicia 2.0

Felicia Grimmenhag | 13/6 - 2017

13 juni är ett datum som alltid kommer betyda lite extra för mig. Inte för att det är min födelsedag eller för att det är min namnsdag. Utan för exakt 6 år sedan så förändrades mitt liv för alltid. Den dagen förlorade jag mina ben, men jag vann också otroligt mycket annat. Jag ställdes inför mitt livs utmaning, och hittills så tycker jag att jag har klarat det ganska bra. Självklart inte utan alla underbara människor runtomkring mig, men lite har jag även gjort själv.

En dag dag när man är lite extra tacksam. Inte för det jag blev av med, men för det jag fick behålla. Att jag statiskt sett inte borde leva, men ändå gör det. Att blicka framåt, men ändå komma ihåg – att inte ta livet för givet.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här