Rädsla för ryggproblem

Felicia Grimmenhag | 27/3 - 2019

Ryggproblem, min största rädsla med mina hästar.

Tarot har inga ryggproblem, såvitt jag vet. Han har en tendens att bli lite stel i nacken och i ländryggen ibland, men med en bra equiterapeut så åtgärdas det lätt. Det är som våra egna kroppar. Ofta har vi en tendens att bli stela i vissa delar av våra egna kroppar, och om vi sköter oss och förebygger genom träning, massage och kiropraktik så blir det oftast bra.

Jag kommer inte ge en lektion om anatomi eller osteologi, för inget av dessa är mina expertområden. Kroppen är ett stort, komplext nätverk med kopplingar. Men vad jag vet är, för att ha en hållbar häst krävs det en hållbar ridning. Vad är en hållbar ridning? Det finns det nog många åsikter om, men för mig (och de flesta andra) är det varierat underlag och varierad träning.

Vi rider alla olika och har olika filosofier om hur en bra prestation ska tas fram. För vissa är det att att gasa på medan för vissa andra är det att successivt öka på. Jag lever nog för den senare filosofin.

Något jag är väldigt rädd för är att mina hästar (i nuläget en häst) ska få problem med ryggen. Mycket av den rädslan grundar sig i att:

  1. Jag hela tiden sitter ned i sadeln och inte riktigt kan avlasta hästen på ett bra sätt genom lättridning.
  2. Jag träffade en ryttare för några år sedan med i princip samma funktionsnedsättning som sa att många av hennes hästar hade fått problem med ryggen efter en tid.

För att undvika ryggproblem är det väldigt viktigt att mina hästar jobbar rätt med ryggen. Jag gör mycket skrittarbete eftersom jag tävlar med mycket skritt och det är viktigt att den underhålls. Jag tycker att skritten kan vara lite underskattad när det kommer till läsgörande. En framdelsvändning kan vara förberedande arbete till skänkelvikningarna i traven. En bakdelsvändning för galoppiruetter osv.

Men för mig är den viktig framförallt för att det är svårt för mig att få in rytm i traven ordentligt innan Tarot är avslappnad och eftergiven, och då använder jag skritt. Oavsett så är prio 1 alltid att Tarot ska söka sig framåt och nedåt, och arbeta med ryggmusklerna. Jag KAN inte ta upp honom i närheten av ”uppvisningsform” om han inte är helt eftergiven därför att han:

  1. Trycker ned ryggen, trycker upp nacken, drar in nosen och springer bakom lodplan. Det är inte korrekt, vackert eller vidare effektivt.
  2. Jag skumpar runt som en trasdocka och har dålig kontroll, ingen bra känsla och kan inte utföra momenten korrekt.

När Tarot har fått den uppvärmningen han behöver och jag känner att han är redo så plockar jag upp honom, annars gör jag inte det. Trickset är att få honom att växa uppåt och en känsla av framåt i formen, där går han som allra bäst.

I den formen har jag en bra kontakt i handen, jag kan vara mjuk och följsam i hans gångarter och han bär sig själv utan att JAG måste bära honom. Där tänker jag också det är som mest skonsamt för hans rygg (i uppvisningsform). Om jag ska studsa runt när han travar på stötigt med ett väldigt starkt säte (för det har jag) och ingen kontakt med munnen, då kan det lika gärna vara. Då är det ingen idé att rida med högre samling för det stjälper mer än det hjälper.

Jag kan ibland bli avundsjuk på ryttare som kan rida lätt, för det avlastar för både häst och ryttare. Det kan vara frustrerande ibland när man inte kan rida på det sättet som en vanlig ryttare, för det känns som om allting hade varit lite lättare.

Men det är inte lätt, och för mig kanske det är lättare på andra vis. Jag kan inte fuska på samma sätt, så automatiskt tvingas jag in i en mer”korrekthet” i min ridning, vilket kanske gynnar mig i slutändan. Kanske inte.

Oavsett vad, kommer jag alltid vara lite rädd att ge min häst ryggproblem.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här