Sitsträning i Norge hos Maria Terese Engell

Felicia Grimmenhag | 27/10 - 2019

Att hela tiden utveckla och utmana mig själv som ryttare och hästmänniska är något jag hela tiden strävar efter, säkert som många andra människor inom ridsporten. Därför är det så kul att få möjligheten att ta ytterligare ett steg framåt i min utveckling som ryttare.

Vi är i nuläget 5 pararyttare som är med i ATG:s satsning Hopp och Talang, som har haft ett litet annat koncept än för ryttarna från de andra disciplinerna. Det har möjliggjort träffar för oss i landslaget och utveckling utifrån våra förutsättningar vilket har varit toppen!

Nu senast fick vi möjligheten att åka och jobba med Maria Terese Engell vilket var väldigt ögonöppnande. Vi var tre ryttare som hade möjligheten att åka med till Norge och delta i den här träningen, och jag kan nog prata för alla när jag säger att vi alla tog med oss mycket kunskap och tips till hur vi ska förbättra våra sitsar och vår inverkan på hästen tillbaka till Sverige.

Vi började jobba avsuttet med Maria Terese. Louise och Lena började stående, men av uppenbara skäl så fick jag börja sittande. De andra jobba mycket med hållningen gåendes, medan jag fick sätta mig i min sadel på en maskin. Där skulle jag hitta balanspunkten, medan vi korrigerade min sits så jag satt lika mycket på sittbenen, rakt i mitt överliv och inte för bakåtlutad. I grunden har jag en bra sits, och det kan såklart vara lite på grund av att mina marginaler är ganska små och jag tappar balansen annars. Men min uppfattning om var jag sitter i sadeln ändrades ganska fort när jag fick se videos på när jag jobbade med balansträningen.

Jag fick instruktioner om att komma mer fram och uppåt med min bröstkorg, vilket kändes onaturligt och konstigt. Det kändes som att jag lutade mig alldeles för mycket framåt. Men när jag sedan fick se video så såg det ut precis som att det var så jag skulle sitta. Samma sak hände när jag red, det kändes som att jag satt alldeles för mycket framåtlutad vilket visade sig på video såklart inte stämma. Det såg mycket bättre ut än innan.

Jag har haft lite problem med att få Tarot att spåra i volterna i högervarvet, han har gärna gått in i lite sluta istället. Så vi jobbade med att jag skulle öppna min högra höft (vilket är min akilleshäl lite på grund av gamla skador) mer och komma ner mer på vänster sittben. Eftersom jag gärna har hamnat över lite på vänster sida, så har jag korrigerat genom att luta bröstkorgen lite över åt höger (vi pratar om någon cm). Men jag hittade över mer på högersidan med bäckenet och vänster med bröstkorgen.

När vi sedan kom till det första uppsuttna passet jobbade vi med alla ovanstående sakerna, men även med rotationen i bröstkorgen. För mig är det mycket lättare att rotera till vänster än till höger, vilket kan ha och göra med min balans delvis, då mitt kortare ben är på högersidan. Men OJ vilken skillnad när rotationen satt. Helt plötsligt var det som att det var mycket tydligare för Tarot var han skulle.

Det omedelbara resultatet som jag kände på Tarot vid alla korrigeringar var två saker. Dels spårningen i volterna, men sedan också hur han fick mer utrymme att komma upp mer framtill i galoppen. I o m med min normala, lite smått bakåtlutande sists hamnar trycket alldeles för långt fram och trycker på manken, vilket gör det svårare för Tarot att komma upp i hela framdelen. Den sitsen måste vi avveckla och en ny med mindre tryck, bättre balanspunkt och mer symmetri ska befästas.

Summeringen av saker jag måste förbättra i sitsen:

  • Sitta mer på vänster sittben, höfter höft ska öppnas och bäckenet ska över lite till höger.
  • Bröstkorgen ska lite till vänster.
  • Överlivet ska vinklas framåt, bröstkorgen ska upp och framåt.
  • Rotationen i bröstkorgen måste bli mer aktiv och tydlig, speciellt åt höger.
  • Trots att överlivet ska fram, ska jag sitta på sittbenen och inte skjuta bak rumpan. Tänka ”Svansen mellan benen”
  • Vara rörlig i underkroppen och hela tiden följa med i hästens rörelser, överkroppen ska vara stilla.
  • Hålla kvar vänsterhanden på sin plats (den följer gärna med lite för mycket i rörelser).

Några riktigt lärorika dagar med mycket skratt och aha-upplevelser. Jag blev utmanad att sitta på en pilatesboll och balansera på den. Innan hade jag sagt att jag kunde göra vad som helst, förutom att balansera på just en pilatesboll. Men det gjorde jag och tydligen utan att någon höll i, vilket jag inte förstod förrän i slutet. Där överraskade jag t o m mig själv.

Jag åkte hem från Norge, trött i kroppen och huvudet. Men full av motivation att jobba vidare på alla dessa saker. Att förhoppningsvis få komma tillbaka och göra en uppföljning på allt det jag har lärt mig. Att lära sig är en sak, att befästa är något annat. Det tar tid och ändra beteenden vet vi alla att det inte är lätt. Men nu kör jag vidare, tränar och är förhoppningsvis en bättre ryttare idag än för en vecka sedan. Rätt rejält med träningsvärk fick jag också.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här