Foto Catharina Hansson

Hopp eller dressyrgroom?

Jenny Talinsson | 16/7 - 2019

Semester…chillar, scrollar..det kommer upp ett sånt fint minne och det fick mig att tänka på en fråga jag ofta får.

Hoppning eller dressyr, vilket har varit roligast att grooma??

Även om det spontana svaret i mitt huvud är hoppning blir det aldrig svaret som kommer ut ur min mun. Omedvetet tar det alltid tvärstopp där och jag försöker komma med ett bra svar som rättfärdigar att jag inte direkt svarar HOPPNING! För jag är ju hopptjej.

För mig är det nog samma sak som att fråga en förälder vilket barn de gillar mest.

Jag har groomat både dressyr och hopphästar, lite om vartannat.

Skyller allt på Pether Markne som plötsligt bytte gren till dressyr när han såg potentialen i en hopphäst han hade när vi jobbade ihop.

Same horse, different gren.

Minns första dressyrtävlingen med den godkända hingsten Ampere väldigt väl. Pether rider upp på medellinjen, halt, hejdå o travar snabbt ut från banan för att ge plats för nästa ekipage. Uppskattat på hoppbanan, avdrag och besk kommentar i protokollet från vår nya arena. Men vi vann ändå så vi skrattade hela vägen hem till Björnnäs. (Kan också ha skrattat åt hederspriset när jag tänker efter). Man gör lätt det med Mr Markne, skrattar!

Svaret är att det är hästarna som gjort mitt jobb som groom till det bästa.

Oavsett gren är det individen som upptagit min tid, min tanke och engagemang när jag jobbat som groom och varit deras människa.

Det är mina hästar som gjort sporten rolig, gett mig drivet i vardagen och glädjen, när allt jobb gett resultat. Det spelar ingen roll om de hoppat felfritt eller kommit ut från banan efter ett travprogram to die for. Jag har varit stolt som en tupp oavsett.

Deela Mae med Caroline Bonde Deichmann i Falsterbo för 6 år sen. Älskade ”Doris” som är en äkta primadonna och fantastisk att komma nära. Reds senare framgångsrikt av Mathilde Hannell

Och jag har alltid sagt, det spelar ingen roll vad du jobbar med så länge du har roliga kollegor. 

 

Förresten, nu hittade jag den här bilden…du bör sköta om en jäkligt färgstark dressyrhäst för att släpa på blytung ryggsäck, trälåda (sån där kommunikationsteknik rider-trainer?) och regntäcke  från uppstallningen genom folkmassan till dressyrbanan i Falsterbo. Det blir lättare då. Glöm inget bara, för då är sammanbrottet nära och det är lätt att börja snegla avundsjukt på en hoppgroom som guppar fram i sadeln på sin häst ner mot framhoppningen.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här