Barn tillsammans med hästar

Louise Nyberg | 15/3 - 2021

Upprop på ridskolan och jag delar ut hästar till eleverna. De skyndar iväg till stallet men en av eleverna är tillbaka hos mig efter två minuter.
”Lollo, jag behöver en annan ponny att rida.”
”Va? Varför då?”
”Musse vill inte bli riden idag.”
Problemet hade varit att få tag på Musse i boxen, men jag hjälpte eleven att lösa problemet.

 

Barn kan många gånger se saker på ett annat sätt än vi vuxna.
Jag hade teorigenomgång med hästlekis och frågade om någon visste varför vissa hästar har skor på sig. En liten hand räcktes upp och svarade omtänksamt:
”Det är för att de inte ska frysa om fötterna.”

En ponnymamma hade köpt tyglar med olika färger till sin 3,5åriga dotters shetlandsponny. Förgäves försökte mamman instruera sin trotsiga dotter till att hålla på det röda fältet på tyglarna.
”Jag tycker inte om rött”, blev dotterns svar och så styrde hon sin ponny så långt bort från mamman som hon kunde.

Foto Ingela Bendrot

 

Jag gick igenom vändande hjälper med Jonna under en lektion. Jag förklarade att det finns ryttare så duktiga att de klarar av att styra helt utan tyglar.
”Då får man styra med känsla istället”, blev Jonnas direkta svar.

Vi har ett halvblod på ridskolan som flera vuxna elever tycker är en ganska arg häst att göra i ordning. När den hästen skulle gå ponnylektion, blev Sara (som är 140cm lång) den som hjälpte ryttaren göra i ordning.

 

Saras mamma var efteråt tvungen att fråga Sara: ”Gick det bra att göra i ordning?”
”Ja.”
”Gick det bra att sadla?”
”Ja.”
”Vem sadlade?”
”Jag.”
”Sadlade du själv?”
”Ja.”
”Nådde du upp?”
”Jag tog en pall.”
”Vem kratsade hovarna?”
”Jag.”
”Vem satte på benskydd?”
”Jag.”
”Gick det bra att tränsa då?”
”Ja, han höll ju ner sitt huvud så det gick bra.”

 

Tydligen är det varken ålder eller längd som avgör vad man klarar av, konstaterade Saras mamma.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*