Czardas – min träningskompis

Louise Nyberg | 7/12 - 2019

Där fann jag mig själv, nyligen sålt Goldie (vilket är en annan historia) och nu letandes bland hästannonser.

Vad letade jag efter? Ett svenskt halvblod minst 165cm i mankhöjd tänkte jag, helst en valack så den skulle kunna fungera bra i hagen med Ulmus och Manne. Men utöver det? Ålder hade jag ingen åsikt om. Jag kunde tänka mig en äldre häst, men hade också förutsättningarna att rida in hästen själv då jag och min syster gjort det tidigare. Hjälpen jag behövde till det fanns hemma.

 

Jag tänkte, att jag var för ung för att sluta hoppa nu. Min plan är;

– när jag känner mig för gammal för att rida fälttävlan satsar jag helhjärtat på hoppning.

– när jag känner mig för gammal för hoppning satsar jag helhjärtat på dressyr.

– när jag känner mig för gammal för dressyr får det bli islandshäst istället.

Men sen har jag ju en tanke om att det vore så COOLT att köpa sig en clydesdale att rida dressyr på.

 

Efter en del letande, åkte jag och mamma till ett stall i närheten av Söderköping för att träffa Czardas (född 2015). Han var två år gammal efter Hip Hop – Maraton. Han travade fint i hagen och verkade vara en trevlig individ så vi köpte honom direkt av uppfödaren och han fick följa med hem.

 

Czardas, 2år, när han precis klivit ur transporten på Grana.

 

Första året blev det mest att bekanta oss med varandra.

”Martina, jag behöver hjälp att få in Czardas i spolspiltan. ”

Jag kan inte låta bli att skratta när jag tänker på hur jag, Martina, bebis-unghäst-Czardas i grimskaftet och sällskap av vattenslangen skulle lyckas skölja bort lera så såret på benet kunde bli rent.

Idag står Czardas som ett ljus i spolspiltan.

Czardas som föl; öronen, luggen, blicken!

 

När jag köpte Czardas, fick jag frågan; hur vet du att han kommer vara rolig att rida när han inte är inriden? Du har ju inte kunnat ”känna” på hästen?

 

Nej, det är sant. Det är en chansning.

 

Jag fick också frågan, vilken disciplin jag skulle ha Czardas till. Det har inte jag haft en bestämd plan för från början, däremot en dröm och vilja. Vilken disciplin vi hamnar i, är det många faktorer som spelar in och avgör. Det min häst trivs med, anpassar jag mig till.

Czardas hårda tillvaro som unghäst, med Ulmus och Manne som lär honom allt de kan.

 

När Czardas skulle börja gå med ryttare på ryggen, löste jag ekvationen med att låta ponnyelever hänga/sitta på så jag kunde vara den som ledde/höll i. På så sätt kunde jag snabbt läsa av Czardas när han blev spänd.

 

Czardas halva tand, när han hade bekymmer med sin tandlossning.

 

Beslutet att avstå treårstest kändes rätt. De poängen skulle ju följa honom hela livet och det kändes inte som jag hunnit förbereda honom tillräckligt rättvist för uppgiften. Var det viktigt för min egen del att han gick treårstest? Nej.

Viktigt att veta att ju yngre hästen är, desto svårare är det att förutse dens dagsform.

 

Czardas!

 

En sak jag tänker en del över, är hur det ofta resoneras att hästen måste kunna mycket för att kunna lära sin ryttare. Czardas kan ingenting men lär mig saker hela tiden och är rolig att rida varje dag.

 

Quentin som vi hopptränar för gillar Czardas temperament och inställning. På senaste dressyrträningen för Nina satt jag med ett stort, brett leende och red.

 

Jag kommer på mig själv, med att se andra på sociala medier träna och tävla hästar jämngamla med Czardas. Ligger jag efter? Nej, jag ligger i fas. I min fas. För jag ska inte jämföra mig med andra, utan istället inspireras.

 

Det finns de som rider tio stycken fyra-åringar på en dag, såklart det går som på räls för dem att utbilda sina hästar. Det finns de som hunnit med att utbilda sjuttio unghästar hittills, långt många fler än mig. Men jag vill ju göra jobbet lite bättre för varje unghäst jag rider och inte göra om tidigare misstag.

 

Med Czardas vill jag ha roligt och lära mig så mycket som möjligt de kommande tjugo åren. Vår resa ihop kanske inte blir så lång som tjugo år eller längre, det får helt enkelt framtiden avgöra ☆

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

*