Hur blir jag en bättre ridlärare?

Louise Nyberg | 24/5 - 2020

En ridlärare undervisar en grupp och en tränare undervisar ett ekipage, fick jag lära mig tidigt när jag utbildade mig. En ridlärare förklarar för gruppen hur, teorin i ridning och förmedlar hur det ska utföras i praktiken. En tränare säger till eleven vad det behövs mer eller mindre av och använder sig av diverse övningar för att fylla i det som saknas.

 

Redan när jag utbildade mig så var min vision att jag inte skulle vara ridlärare eller tränare; jag ville vara båda delarna samtidigt.
”Den ambitionen är för stor, det blir för svårt att lyckas”, fick jag höra.

 

Det är fortfarande min ambition och strävan. Jag vill att mina ridskoleryttare känner sig sedda, att jag levererar kvalitet till dem och att det ska kännas individanpassat även i grupp. Trots att gruppen består av tolv ryttare och rider i 45 minuter.
Jag vill inte bara förklara för ryttarna med egen häst vad som saknas, utan även svara på hur och varför. Jag vill inte vända det till vad hästen gör för ryttarens ridning utan snarare till vad ryttaren gör för hästens ridupplevelse.

Maria, Merlot och jag

 

Lyckas jag? Ibland, men jag ser det som att jag har fyrtio år kvar på mig att lära mig saker och utvecklas i min roll. Jag är övertygad om att den dagen jag lutar mig tillbaka och känner mig fullärd så gör jag inte längre ett bra jobb.

 

Vad behöver jag för att lyckas? Kompetensutveckling såklart, men det är mitt eget ansvar. Vidareutbildning, söka information, se andra tränare undervisa och lyssna. Framförallt tror jag en viktig del är att se kollegorna på samma eller andra arbetsplatser som en tillgång snarare än konkurrens. Det vinner både verksamheter, hästar och elever på.

 

Vara påläst och förberedd är en förutsättning. Stå redo med en plan A, plan B, C, D, E och så vidare. Arbeta efter orsak och verkan, leta efter lösningar istället för att belysa problem.

 

Men vi måste också arbeta med mjuka värden. För mig är det viktigt att mina elever känner sig sedda. Varje ryttare tränar på sin nivå, efter sina drömmar och förmågor. Oavsett vilken annan ryttare som är i ridhuset samtidigt.

 

Något jag och andra som undervisar får (inte så sällan) påminna våra elever om är att det är roligt att rida. Trots motgångar, när det är svårt, när inget fungerar och pressen är stor. Att vi gör det här för att vi älskar häst.
Jag får även påminna mig själv om det. Hur svårt det är, hur ofta det blir fel, att jag aldrig blir fullärd; men jag älskar det.

Coachning på tävling 

 

För trots allt ger hästarna och ridsporten så mycket till oss som engagerar sig i den. Ridsporten får barn att växa, gör så att vi inte tar framgångar för givet, gör oss närvarande och ger oss en anledning att kliva upp ur sängen på morgonen.

 

Och jag, ridläraren, får stå här och se magin hända.

Jag, Julie och Imma 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

1 kommentar på “Hur blir jag en bättre ridlärare?

  1. Fint skrivet, Lollo! Jag red bara en termin för dig men du lyckades verkligen få mig och alla andra att känna sig sedda!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

*