Små och stora barn, små och stora hjälper

Louise Nyberg | 27/1 - 2021

”Ridskolor lär inte barn rida med små hjälper.”
Sagt från en person som själv inte undervisar elever. Ett påstående som jag ställde mig frågande till.

 

I torsdags red Jonna, 6år, lektion för mig på sin ponny Nutella.
”Titta, jag kan rida som en fjäril!” Jonna kan plötsligt hålla ut armarna medan ponnyn travar och släppa tygeln på halsen.
Vi övar ridvägar, travar bommar, travar hinder, övergångar, rider hinderbanor. Jonnas favorit är att rida på fyrkantsspåret; hon ägnar gärna en hel lektion till just det.

 

”Jonna”, frågar jag. ”Går det långsamt, lagom fort eller för snabbt just nu?”
”Lagom fort!” Svarar Jonna nöjt medan jag och Jonnas mamma Nina ser ponnyn röra sig så långsamt att klockorna stannar. Jonna har inga problem med att det tar två varv runt fyrkantsspåret innan hon får ponnyn att börja trava…

 

Jonna styr på ett litet hinder. Ponnyn sticker inte iväg i full fart när den ser hindret, utan kliver snällt över på mitten. Nutella håller igång i trav bara under förutsättning att Jonna inte glömmer skänkla.

 

Men det finns en fördel med att tempot sällan når höga hastigheter. Jonna känner sig trygg när hon vet att ponnyn går aldrig oväntat fort. Hon behöver aldrig hantera för mycket nerv i ponnyn eller oväntade situationer. Ändå är ponnyn tillräckligt känslig för att även svara för små signaler, men viktigast av allt är hon tillåtande för att Jonna ibland vinglar till med balansen eller armen.
Nina säger det ofta; hon kan inte vara mer tacksam för vad Nutella lär Jonna. Ponnyn lär barnet rida bra; jag som ridlärare och Nina som förälder behöver aldrig ha ett hjärta i halsgropen.

 

Jag tänker, att små barn innebär stora hjälper och stora barn små hjälper. Men det är inte hela sanningen; det är balansen som avgör.
Någon som håller på att lära sig rida, har svårt att hålla balansen på hästen.
Det går att jämföra med någon som står uppepå en surfingbräda; ju bättre balans desto mindre rör sig personen.

 

Ridning går ut på att ge en signal i taget. Vi ger aldrig flera signaler samtidigt, utan ju högre nivå vi rider på desto längre och mer avancerade följder av signaler lyckas vi utföra. Som med matteboken; vi börjar med plus och minus vilket så småningom leder till ekvationer.

 

När vi tappar balansen, ökar risken att vi ger fler signaler samtidigt. Lutar oss vänster för att ta i mer med vänster skänkel; men då säger vikthjälpen ”gå vänster” och skänkeln säger ”gå höger”. Hästen försöker uppnå balans.
Vi ska skänkla men samtidigt rör sig armarna ”för att hjälpa till” vilket istället betyder broms.

 

Känsliga hästar hjälper med andra ord inte till i början av ryttarkarriären, utan skapar mer problem. De missförstår de dubbla signalerna, ökar hastigheten för att hålla balansen, det blir för mycket av allt och de vinglar i takt med ryttaren.

Känslan när magi infinner sig.

 

Men, i takt med att balansen ökar så blir ryttaren mer stilla och med i rörelsen. I takt med att eleven mognar med uppgiften blir hen redo för mer finstämda instruktioner; vi leker fram små signaler.
Det är magiskt när man lyckas instruera eleverna att rida för vikthjälperna och hästen svarar blixtsnabbt för signalen.

 

Nybörjarbarnen har fullt sjå att hålla en sträckt tygel, hålla sig kvar på hästen och samtidigt få den att följa fyrkantspåret.
På mitt jobb har vi fantastiska med förmågan att lotsa och ”gissa rätt” med de oerfarna samt utmana och bjuda upp till dans för de erfarna.

Nellie på My, Evie på Imma 

 

Måste små barn rida med stora hjälper? Jag har elever som fortfarande är små men större än de var när de började sin ”ridkarriär” med mig och mina kollegor. De är inga stora barn ännu, trots det lyckas de rida med små hjälper och snappar snabbt upp mina signaler.
Orättvist att vissa hittar det tidigt i livet. Jag menar, jag har ju precis börjat lära mig rida: tjugofem år efter att jag började.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*