Stor dramatik

Louise Nyberg | 12/2 - 2020

Jag skulle säga att det finns två sidor.

 

Ena sidan menar att det är för skyddad verkstad i barnens ridning och överdrivet säkerhetstänk. Barnen behöver leka mer med hästarna, rida barbacka mer, få naturlig balans och naturligt mod.
De menar att barnen ramlar av för sällan nu för tiden.

 

Andra sidan är väldigt mån om att berätta för mig hur farligt det är med hästar och ridning.
Ja, jag vet. Jag har själv skadat mig och sett andra skada sig. Det talas om att det inte får hända saker.

Förra veckan hade jag nybörjarlektion på ridskolan för barn. De är två och två på varje häst, för att kunna leda varandra om det behövs.
Läktaren var FULL med publik. Det är inte ens så många på läktaren när vi har hoppträningar. De här barnen håller på att lära sig skritta och trava. Lite varierande i gruppen hur snabbt varje elev lär sig.

 

Vi befinner oss på en stor volt och travar, övar lättridning. Fem stycken av barnen klarar att trava själva så deras ledare står i mitten av volten, instruerade att vara koncentrerade på att titta på när de andra rider.
Resterande barn har ledare när de travar.

 

Tempot är inte högt men plötsligt tappar ett barn balansen och glider av. Det här barnet hade ledare på sin ponny (vår långsammaste ponny i stallet).
Ponnyn bakom har en ryttare i sadeln och ingen ledare. Den ponnyn ser hur ryttaren framför glider av och svänger snabbt åt sidan för att undvika ryttaren på marken. Då åker den eleven också av.

 

”HALT.”
Resterande av gruppen stannar. Två lösa ponnyer travar runt. De två barn som glidit är uppe på benen, springer runt och tjuter högt av förtvivlan med stora Lille Skutt-tårar.
Alla de andra eleverna är tagna av all dramatik, står stilla och gapar med hakorna långt ned i marken.

 

Jag vänder mig mot alla föräldrar;
”Jag vill INTE att någon kommer ned från läktaren.”
Det har nämligen hänt att föräldrar kastat sig över sargkanten till undsättning och då skrämt upp fler hästar.

 

Jag fångar in ponnyerna och räcker över dem till två barn som står och stirrar. Sedan kliver jag fram till de två barnen som fortfarande gråter högljutt.
Vi pratar en stund. Jag ber dem lugna ned sig för uppenbarligen är de oskadda med tanke på hur de sprungit runt direkt efter sina avramlingar.
”Vi blev jätterädda!” Säger de och torkar tårarna.
Jag förklarar för dem varför hästarna reagerat som de gjort.
”Jag trodde jag skulle landa på huvudet!” Säger ena barnet.
”Jag med!” Säger andra barnet.
Sedan börjar det högljudda gråtandet på nytt.

 

Jag får dem att sluta gråta när jag säger att jag har ett jättebra sätt att kolla så inga armar eller ben är brutna. När vi kollat så fingrar och tår fungerar får de sitta upp på ponnyerna igen.
Jag förklarar för läktaren att precis som med skidåkning, skridskoåkning och lära sig cykla; så tappar man balansen ibland och ramlar. Detsamma gäller i ridningen.

 

Lektionen slutade med att de två barnen gjorde high five när jag berättade att alla barn som ramlar av på mina lektioner får guldmedalj.

Syrran på sin B-ponny Madicken, som hon ramlade av närmare 60 gånger på. (Hon räknade alla gånger).

 

”Jag tycker barnen ramlar av alldeles för sällan”, sade en föräldrarna på ridskolan. ”När jag var liten ramlade vi ju av hela tiden!”

 

Vi som är på ridskolan mycket lär oss att se vilka avramlingar som är mer eller mindre dramatiska. Men för de barn och föräldrar som är på ridskolan en gång i veckan; för dem blir varje avramling väldigt dramatisk.

 

Vallentuna Ridskola lade dagen efter upp ett klipp där de genom lek övar att ramla av, för att minska dramatiken kring det.

 

Min roll blir att få barnen att våga pröva. Rida barbacka även om det innebär en risk att glida av. Prova galopp även om det går lite fortare än trav. Lära sig hoppa även om det innebär att lämna marken (med eller utan sin häst).

 

Det behöver inte vara så stora steg som barnet tar, men varje litet steg ger mer balans, mer mod, mer självförtroende och mer glädje.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

1 kommentar på “Stor dramatik

  1. Å minns hur Lilly ramlade av och brydde sig inte alls men hälften av gruppen slutade rida efter denna händelse. 😂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

*