Tävla ridsport med kvalitet? Del 1

Louise Nyberg | 31/10 - 2019

Svenska Ridsportförbundets verksamhetsidé är: ”i kraft av ideella föreningar utvecklar vi ridsport med kvalitet, för alla – hela livet”.
Jag tycker det är en jättebra idé att jobba mot. Men om jag tittar på vår ridsport genom ”åskådarperspektiv”; då kan jag inte låta bli att känna en oro.

 

Jag tycker ridsportens framtid är viktig. Problemet är att svårigheterna vi står med; har inga enkla eller självklara lösningar. Vi har flera delar som är inblandade och varje del ser inte hur situationen ser ut från någon annans perspektiv.
Det här blogginlägget blir därför uppdelat i tre delar; men frågeställningen är densamma för varje del. HUR erbjuder och utvecklar vi ridsport med kvalitet för alla nivåer och åldrar med hjälp av ideella föreningar?

 

Del ett är Lisa, som uppbackad av sin familj står med ambitionen att bli en av de bästa i Sverige. De köper en ponny som ska kunna ta dem dit och har de ekonomiska förutsättningarna att kunna rusta sig med allt de behöver för sin ambition. De har även teamet av tränare, veterinär osv tillgängligt (skulle de inte ha det, skaffar de sig det).

 

Men Lisa inser snart att det är ett nålsöga att ta sig igenom för att nå de bästa i Sverige. Lisa gör bra resultat men inte tillräckligt för att nå hela vägen fram. Hon ser vad som skiljer henne från konkurrenterna hon tävlar mot; de har inte en tävlingsponny utan tre eller fyra stycken. På så sätt hinner de under ett av sina få, dyrbara ponnyår göra fler tävlingsstarter och få mer rutin än Lisa.

Varför jag har flera ponnyskimlar; bra att ha reservhästar

 

Lisa känner att tidsmässigt kommer hon inte hinna med mer än en tävlingsponny per vecka. Hon känner inte att det kommer fungera med skoltid, läxor och allt annat som ”livet” innebär.

 

Lisa och hennes familj vill ändå leva drömmen. De gör tiden med ponnytävling till en upplevelse och har stora förväntningar. De betalar hellre mer och åker längre för att få sina förväntningar infriade. Det ska vara professionella arrangemang, uppstallningsmöjligheter, bra priser, en stilig tävlingsbana med bra underlag och gärna duktiga ryttare med i startlistorna. Även om hon inte tar sig hela vägen genom nålsögat till bäst i Sverige så gör hon bra resultat under sina ponnyår.

 

Lisa och hennes familj går på de årliga träffar/möten som klubben hon tävlar för arrangerar. De hör hur klubben ber sina medlemmar att bidra med ideella insatser. Lisa och hennes familj ställer upp som funktionärer på klubbens tävlingar, men ser helst att det skulle kunna gå att betala någon annan för att göra det.

 

Jag har träffat ”Lisa” och hennes förälder som var snabb på att tala om för mig hur dåliga alla tävlingar de startat i Stockholm var, förutom möjligtvis ett par stycken.
”På nationell nivå”, sade föräldern. ”Är arrangemangen SÅÅ mycket bättre. Det är så skönt att nu när vi har en bra ponny, så slipper vi starta de där lägre tävlingarna. Det är pinsamt hur oprofessionellt vissa tävlingar sköts. Visserligen får vi nu åka fler timmar i bil till våra tävlingar men det är det värt! Eller hur, Lisa?”
Dottern nickade instämmande.
”Du vet”, svarade jag. ”Vad anledningen är?”
Föräldern såg oförstående på mig.
”Nej?”
”Hur många anläggningar har vi i Stockholm som klarar av att arrangera de typer av tävlingar du menar?”
Föräldern var tyst och funderade.
”På rak arm”, svarade jag. ”Kan jag komma på två anläggningar. Vårt stora problem i Stockholm är att det inte finns många anläggningar anpassade för tävlingsverksamhet.”
Föräldern erkände att hen aldrig tänkt på det förut.

 

Jag minns en tävling jag var på i Gävle; jag tappade hakan när jag såg de ytor de hade tillgång till att arrangera tävling på. Till skillnad från Stockholm; där vi ibland parkerar hästsläp på cykelbanor, rider fram på grusvägar och hoppar fram på fotbollsplaner…

Ett av Hufvudstas tävlingsekipage i dressyr; Louisa och ridskolehästen Daiquiri

 

I samtalet med Lisa och hennes förälder, insåg jag att vi måste lyfta de här frågorna mer. Nå ut med information.

Mer om detta i del 2…

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

*