Var rädd om hovslagaren

Louise Nyberg | 17/2 - 2020

Men det gäller inte bara hovslagaren. Jag pratade med en veterinär och frågade hur många gånger hen skadat sig i sitt yrke. Jag tänkte på hur stora risker veterinärerna utsätter sig för att bli sparkade, bitna och så vidare.
”Jag har upplevt en viss skillnad på att behandla kor och behandla hästar”, svarade veterinären. ”När jag behandlar kor så gör bönderna allt som krävs för att jag som veterinär inte ska riskeras att skadas. Med hästägare kan jag uppleva att de är mer rädda om hästen än sin veterinär.”

 

Yrket hovslagare och veterinär är fullt av risker i ofta tuffa miljöer. Vi hästägare kan inte vara utan våra veterinärer och hovslagare; om de skadar sig så kan de heller inte jobba. Om de har turen att inte skada sig så pass illa att de kan återvända till jobbet.

Härligt jobb jag har. Alla Hjärtans Dag presenter från eleverna.

 

Unga hästar, skrämda hästar, stora, små, ouppfostrade och/eller annan problematik. En häst med en gammal skadehistorik som gör att den har svårt att hålla upp sitt bakben längre stunder.
I fredags hade vi utbildning på jobbet i användning av equiband. Ett equiband kan förutom rehab och friskvård, hjälpa en häst med balansen vid skoning om den har svårt att hålla upp ett bakben.

I fredags fick vi utbildning i hur man använder equiband. 

 

Både på Hufvudsta och hemma på Grana så kräver hovslagarens arbetsdagar lite planering.  För att underlätta stallrutiner, ridpass och jobbet för hovslagaren.

 

Czardas, 5år, är fortfarande valpig och har lättare att uppföra sig med hovslagaren om han är riden innan. Då har han gjort av med överskottsenergi och slappnar av bättre i kroppen.

 

Ulmus behöver skos så tidigt som möjligt och med sällskap i stallet. Trots sina 20år kan han bli hysterisk om han inser att hans vänner är i hagen utan honom. Jag skrattar fortfarande åt minnet, när hovslagaren stod stilla i stallgången och såg på medan Ulmus slet sönder sin grimma i bitar och flög in i närmsta tomma box. Oklart vad som utlöste den reaktionen.

 

Silver och Tambor är hovslagarens ”fredagshästar” i och med att de är helt okomplicerade och bryr sig inte om att vara själva i stallet. Däremot kan inte Silver få ut i hagen innan hovslagaren kommer för då går han inte att fånga. Tambor däremot går att få in från hagen.

 

Ballycar har, med tålamod, gått från stökig till okomplicerad att sko. Han har helt enkelt slutat ifrågasätta allt och fått förtroende till vårt system.

Ballycar 

 

Killen är rädd vid skoning bak, men fungerar oftast bättre om vi jobbar honom med Johns övningar innan skoning. Han brukar vara mindre skeptisk om jag är den som drar av skorna än om hovslagaren gör det.

 

Monty är känslig vid skoning men börjar ”köpa det” mer och mer. Eftersom min hovslagare även är hästmassör så brukar massagen vara ett bra sätt att få hästen att trivas. Då brukar vi lägga en massagebehandling på samma häst innan hovslagaren börjar sko.

 

I vilken ordning vi skor hästarna beror på vilken som blir mest otålig, så den inte behöver vänta för länge. De hästarna som lätt blir nervösa får gärna stå uppställda på gången medan ”kompisen” blir skodd. Då hinner de vänja sig och se att det inte är så farligt.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*