Ny, skitbra affärsidé!

Sofia Eriksson & Vladimir Drybcak | 18/12 - 2018

“Den skit du lämnar idag får du ta rätt på imorrn..” 

Dag ut och dag in.. i morgonens tidiga timma.. Med grep och kärra i högsta hugg står vi där…  mockar box efter box tills man når ett närmast meditativt tillstånd. Terapi..mindfullness , jajjemän! Men.. det finns ytterligare lärdomar att dra..!

Skulle man rent utav kunna utveckla sitt ledarskap genom mockning? Ja vi tror det .. 😉
Varmt välkommen till oss för att ta din egen personliga utveckling och ditt ledarskap till nya nivåer!

 

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

– 20 grader kallt, en hingst, en film och ett piano

Sofia Eriksson & Vladimir Drybcak | 15/12 - 2018

Välkommen Vinter..

Vintern är här. Hon har lagt sig till ro, berett sitt tunna snötäcke över äng och skog. Hennes kalla, klara andedräkt biter i röda små kinder, i fingrar och tår. Hästarnas andetag som midvinterrök i hennes solsken. Under fotsulor, under hovar, knarrar marken , nästan jämrar sig.
Mössan är långt nerdragen över öronen. Halsduken noga virad runt halsen.
Kylan biter.

Foten famlar efter stigbygeln. Benet över hästens rygg. Sätter mig ner i den mjuka sadeln. Dagens sista strålar kämpar strax ovan bergskammen. Hingsten frustar och han bär mig glatt mot skogsbrynet..

Musiken/ pianospelet är komponerat av Sofia
klipp/redigering: Sofia Eriksson

Foto: Patricia Bergsten <3

Häst: Furia VLR, P.R.E – hingst f:2012  (äg/ryttare: Sofia)

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Kommentera

1

1 kommentar på “– 20 grader kallt, en hingst, en film och ett piano

Häst och frihet

Sofia Eriksson & Vladimir Drybcak | 9/12 - 2018

För oss betyder hästar framför allt  frihet, närhet och glädje.
Att få dela dagen med sin vän, en äkta vän som gladeligen bär oss runt på sin rygg- det är en sann glädje.

Människans vardag är fylld med utmaningar. 
För att bemöta dem tar vi på oss olika roller och alldeles för sällan får vi vi tid över för att agera spontant.
Tid över att bara vara och följa den känsla som vi har i stunden.

Ofta glider vi från en roll till annan, så att man till slut inte längre vet vem man egentligen är.
Det kan handla om rollen som förälder, rollen som bilförare. Att gå in i rollen som arbetare till att vara den där duktig föreningsmänniskan. Att ta rollen som granne eller rollen som anhörig för att tillsist somna på kvällen utan att få vara sig själv på en hel dag.

Detta är i stark kontrast till djurens vardag….
Tänk vilken skillnad det är mellan den lekande katten och den arbetande människan!
Den arbetande människan lyder under krav och prestationer som ska göras.
Den lekande katten ÄR. ..Den leker och är.. Den kan förvandla en strumpa till det roligaste tänkbara byte. Den kan få idén att jaga sin svans, att bita din tå, till att vilja lägga sig, kurrandes i ditt knä. Den är instinktiv och spontan.

Men.. När vi människor kommer till vår häst så ställer vi oss i en korsning.
Vi kan välja…antingen fortsätta att vara vår/våra roll/roller trogen, eller lämna vardagen på parkeringen framför stallet och tillåta hästen att öppna vårt sinne.

Hästen vänder sig till den kreativa, spontana och otämjda biten i oss.
Vågar vi att lyssna på hästen, eller försöker vi hellre tysta ner den…?
Hästar förstår sig inte på roller och de vill inte vara förutsägbara, då blir de lätt byte.
Att vara fri med hästen innebär för oss lyxen att agera spontant, att dela och följa vår känsla.
Att uppleva vår känsla tillsammans med en annan individ.

I grunden, är ridningen för oss  en akt av vänskap, gemenskap och kärlek.
Vi tillåter gärna vår häst att bära vår själv långt bort från vardagen.
Att få känna sig själv, men också  att tillåta hästen att öppna sig och visa sina känslor.

 

 


Det först då när hästen öppet vågar visa sina svaga sidor, när det berättar om sina rädslor och vill knyta kontakt till människan- först då kan vi börja utbilda hästen. Det är hästens tillit som gör det möjligt för oss att hjälpa hästen att upptäcka en ny form, att lära om sig från den egna, naturliga frambensbalansen till bakbensbalansen.

MVH

Vlad & Sofia 

 

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Julens intåg och Garrocha :)

Sofia Eriksson & Vladimir Drybcak | 2/12 - 2018

Veckorna galopperar fram, hej vad det går..! Tack  o lov går de inte i sken, men december är redan här och nedräkningen till jul (och efterlängtat jullov) har börjat..
Satt igår och knåpade på layouten på våra presentkort som vi precis lanserat. Att få ett bidrag till träningar är ju ett fin julklapp för en hästtokig <3  Ett klatchigt rim fick jag till också nästan så att julstämningen smög sig på även om hemmet ännu ekar tomt på både adventsljusstakar, hyacinter och röda gardiner.. (Kommer de upp innan lucia är jag nöjd 😉

Utöver jobbet runt hästarna är det mycket musikjobb för mig (Sofia) denna tid på året. Det repas inför julkonserter med både körer och med kompband. Luciatåg och julshower som avlöser varandra. Det är såklart något jag tycker är superkul, men det begränsar tyvärr min tid i sadeln något. Det är en lite lugnare period för mina hästar, det är mer “underhållsridning” denna tid, att klura på nya grejer får vänta när tills det är mindre stress och mindre bollar i luften.
Så just nu är fokuset i ridningen på det som redan är befäst.

Garrocha

I helgen som var har vi på håll följt Stockholm Horse Show, för min del mest genom sociala medier.
Önskar att vi hade kunnat åka ner.. Tyvärr fanns inte tiden, men vi får se till att komma iväg ett annat år .
Imponeras över detta fantastiska evenemang!  Särskilt som att det visar ridsportens enorma bredd, både i ridgrenar genom alla olika hästar som representeras. Utan att ha varit där, så är är det en varm och familjär känsla jag får.

För er som var där, såg ni de två unga tjejerna “Alma Vaquera” som red med garrocha? 😀
Superkul att SHIS tagit in detta nummer! Duktiga ryttare med en läcker show!
Detta nummer var väldigt intressant för oss eftersom vi inspireras mycket av den spanska ridningen.
Ibland provar vi även att rida med garrochan –> staven.
Är någon av er nyfiken så kan ni kika här på ett spontant klipp från i somras.
Vid mycket träning så blir vi kanske tillslut lika duktiga som Alma Vaquera 🙂

 

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Ny häst och video från dagens träningar :)

Sofia Eriksson & Vladimir Drybcak | 25/11 - 2018

Hej hej! Så var det plötsligt söndag och man sitter i skrivande stund smått dödstrött, men glad och nöjd i hemmets lilla soffa.
Dagens middag blev marängswich framför brasan.. (sånt man får göra när man är vuxen..)
Vi har vanligtvis intensiva veckor med jobb med hästar och allt som ska hinnas med. Denna vecka var inget undantag. Hihi- att somna om natten är iallafall inga problem 😉

Förra söndagen fick vi hem en ny häst!
Sofia (undertecknad..)  körde en nätt liten tur på 92mil tur och retur till Strängnäs för att hämta  Zimbro, en svart Lusitano valack som nu ska bo hos hos. Han är en  trevlig och varmhjärtad kille som under veckans gång funnit sig tillrätta allt mer . <3
Zimbro har en vacker hjärtformad stjärn i pannan och han har från dag ett, också fångat våra hjärtan.  Mer om hans kommande utveckling kommer dyka upp här i bloggen 😀

View this post on Instagram

Welcome Zimbro ❤️ #lusitano

A post shared by Sofia Eriksson (@equiaction) on

Sista söndagen i månaden ..

.. så bjuder vi in till träningar hos oss. Det blir som en enklare form av mini-kurs,
Man kan komma med sin egen häst och rida ett eller två pass under dagen.
Det går också att hyra en av våra hästar för lektion/lektioner. Vill man komma till fots så går det såklart också bra!  Vlad och jag rider dessutom våra hästar och allt detta i ett rullande schema under dagen.
De som deltar är välkomna att följa alla dagens lektioner och ridpass så det går att förkovra sig så mycket som man vill 😀

Idag den 25 november var det -5 grader. Morgonsolen var som vanligt bedårade vacker över byn och glittrade över en knastrande, knaprig, frostbeklädd ridplan. Underlaget så här års är, platt, men fruset o rätt hårt så man får anpassa sin ridning därefter.. (Vi längtar efter snön nu!)

För att summera så har vi haft en supertrevlig dag, vill ge varma beröm till alla ryttare och hästar!
När vi ridit färdigt for vi och åt på bygdens lokala pizzeria. Skön avslappnad gemenskap , mycket skratt och hästprat <3

Nästa månadsträning är planerad till sista söndag i januari – vill någon av er läsare komma och delta, varmt välkomna!

Här kommer ett litet smakprov från idag, tack Patricia Bergsten som fotat/filmat!
Vlad och jag har också invigt vår nya drönare 😀

 

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här

Första Blogginlägget : Varför eget ridkoncept?

Sofia Eriksson & Vladimir Drybcak | 19/11 - 2018

“Hej och varmt välkommen till vår blogg! Vi är så glada och det känns jättekul att vi fått möjligheten att dela våra tankar, våra erfarenheter och vår vardag med hästar här på Ridenews!

Vi som febrilt kommer hamra på tangenterna här är Sofia Eriksson och Vladimir Drybcak.
Vi driver alltså vårt hästföretag som heter EquiAction Rid-och Hästutbildning strax utanför Sundsvall. Vi kommer också berätta lite mer om oss själva längre fram.  
Men utan några större utsvängningar kan vi inledningsvis börja med Vladimir, som kallas Vlad kort och gott.

Lite om oss

Vlad föddes och växte upp i Brno i Tjeckien. I vuxen ålder jobbade han i Österrike och landade sen tillslut i Sverige. Sedan 2003 har han bott och jobbat här och försöker fortfarande anpassa sig det Norrländska klimatet…  Han jobbar idag som dialyssjuksköterska när han inte är i stallet, håller lektioner eller själv befinner sig på hästryggen.


Sofia, är född och uppvuxen i en jordbrukarfamilj i den idylliska lilla byn Gårdtjärn ca 2 mil utanför Sundsvall där vi idag har vår verksamhet. Sofias andra passion i livet förutom hästar, är musik. Hon jobbar som musiklärare och körledare utöver hästföretagandet. 


Vi har fyra egna PRE hingstar och precis nyligen också fått hem en lusitanovalack.  I dagsläget har vi i stallet också plats för två till tre utbildningshästar.  ( tex, den svarta hingsten LH Kambiko , en av utbildningshästarna som ägs av Yvonne och Lars Bäckström)

Vi kombinerar båda varsina heltidsjobb med att sköta och rida våra hästar, driva stall, ge ridlektioner hålla ridkurser mm.  
Att vara hästföretagare är både roligt och utmanande och drömmen är såklart att verksamheten kan växa så pass att vi kan få leva på detta <3
Vi har under ett antal år nu med hjälp av våra hästar utformat ett eget ridkoncept och vi tänkte inleda denna blogg med våra tankar runt just detta..

Hur började det hela?

Det var under 2011 som vi (Sofia och Vlad) lärde känna varandra med den stora passionen för hästar och ridning som gemensam nämnare.  Vår vänskap övergick (för omgivningen föga förvånat..) 2013 till en kärleksrelation och vi är fortfarande ett par 😉

Vi hade båda nosat på olika grenar inom ridsport/ridkonst men vi kände att vi saknade något..  Det var svårt att definiera exakt vad det var, men det var för oss inte helt “tillfredsställande”. 

Det vi var eniga om var att vi önskade en större kontakt och en närmare relation till hästen,  och att kunna känna mer hästkraft.
Så vi satte oss tillsammans, eller snarare ställde oss i stallgången och fattade beslutet att gå vår egen väg, att ta fram ett eget koncept.  

Denna resa inleddes med en, till synes enkel målsättning:

Att bli vår hästs bästa vän, samtidigt som vi ville utbilda den till att
(utifrån hästens förutsättning) bli den bästa möjliga viktbärare.

Men…
När vi stod där i början på vår resa, hade vi ärligt talat ingen aning om hur lite vi egentligen (..)  förstått om hästar, men framför allt, hur lite vi förstått om oss själva.
Det som vi trodde blir en enkelt match, visade sig bli en lång men spännande upptäcktsfärd genom djupa skogar och branta stigar i vårt eget inre.
För oss blev utbildandet av hästen inte bara en resa i att forma en grön unghäst till ridhäst, den blev en lika stor del i den egna personliga utvecklingen..

Det var hästen som för oss, öppnade dörrarna till insikterna om våra egna drivkrafter.
Hästen som gav av oss nycklar att öppna upp våra känslor och instinkter.
Hästarna var och är – 
de som konfronterar oss om våra förutfattade meningar och fördomar.

Genom att de speglar våra egna känslor direkt och ärligt, ger oss hästarna en exakt och omedelbar feedback om oss själva.

För oss..
.. Är hästen en vän på vår inre resa med en kärleksfull och spirituell kontakt som följd.
På samma sätt som hästar hjälper oss att lära känna oss själva, så hjälper vi dem att nå sin fulla potential. Genom att förbättra deras kroppsuppfattning , styrka och därmed även självkänsla. Lika som att hästar plockar fram omedvetna sidor i oss, så visar vi i vår tur hästarna att deras möjligheter är större än de tror.

 När hästens instinkt och människans logik möts på ett tillitsfullt sätt, så stödjer sig hästen och människan mot varann och utvecklas tillsammans.  🙂 

Här tar vår blogg sitt avstamp.  Mer om bla relationen , ledarroller, utbildning , hästens form och den vanliga vardagen  kommer ni kunna ta del av i våra fortsatta inlägg.
Tack att du orkade läsa så här långt 😉
Fortsättning följer

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här