Jag har fått en ny häst, nästan..

Sofia Hallin | 25/3 - 2021

I fredags fick jag ett telefonsamtal som jag inte riktigt var beredd på. Jag hade för några veckor sedan bett min veterinär att ta ett DNA prov från Sól. Ett DNA prov måste registreras på alla hästar som ska visas i avelsvisning och just därför gjorde jag detta. Så i fredags får jag ett samtal från RML där alla DNA proven registreras och granskas. Han som jag pratar med berättar att Sól omöjligt kan vara efter den hingsten som står registrerad som hennes far (Oddsteinn frá Halakoti) eftersom deras DNA inte matchar. Ungefär här i samtalet tappar jag modet och tänker att det här är inte bra, hur ska man nu kunna hitta vem hennes pappa egentligen är, och kommer man någonsin att göra det? MEN, han fortsätter att berätta och säger att han har pratat med hennes uppfödare och fick då namnet på alla hingstar från den gården som betäckte det året när hennes mamma betäcktes. Han hade då provat att matcha hennes DNA med dessa hingstar och som tur var fått en match! Det visar sig på att Sól är efter Glóðafeykir frá Halakoti, Glóðafeykir är en hingst som har vunnit Landsmót inte bara en utan TVÅ gånger i B-flokk samt är han bedömd för över 9 för ridegenskaper (totalt) med bla 9,5 för tölt, trav och spirit. Mannen från RML gratulerade mig till min ”nya” Glóðafeyksdotter och hoppades att jag var nöjd med detta, och ja, jag kan inte vara annat än nöjd om man säger så. Han berättade även att ca 5% av DNA proven som skickas in visar sig inte stämma och ibland kan man matcha DNA proven och ibland inte och denna gång gick det väldigt enkelt och snabbt att lösa problemet.


Glóðafeykir frá Halakoti 

Sól har varit speciellt redan från det att jag fick henne, så såklart ska något sånt här hända just henne. För det var just så det gick till när hon kom till mig, jag fick henne, man kan säga att ens största flickdröm gick i uppfyllelse. En kompis kompis ägde henne och skulle flytta från Island till Norge och ville inte ta henne med dit. På ett eller annat vis slutade med att jag skulle ta över henne och kunde åka och hämta henne några veckor senare. Då hade jag varken sett henne eller fått någon vidare beskrivning av henne, men eftersom jag då inte ägde nån häst på Island tänkte jag att det kunde vara en rolig uppgift att arbeta med och något jag kunde lära mig av. När jag såg henne först gången drevs hon in från ett stort bete och var då nästan skräckslagen när hon kom in i stallet, hon var dessutom väldigt tunn och vi kunde själva nästan lyfta in henne i transporten innan vi körde iväg. Jag tänkte på vägen hem att oj, det här var kanske inte riktigt vad jag tänkt mig men ja, i värsta fall kan jag alltid lämna tillbaka henne. Hon var då 5 år gammal och någorlunda inriden, eller ja man kunde i alla fall sitta på henne. Det här var alltså nästan 3 år sedan, och nu är jag mer än glad att ha fått möjligheten att äga henne. Hon har varit med mig överallt där jag varit och jag har lärt mig massor av saker från henne. I år blir hon 8 och tanken är att jag ska börja så smått prova henne på tävlingsbanan men framförallt visa henne i avelsvisning. Eftersom jag aldrig använt henne i skolan utan alltid haft henne utanför programmet så att säga, har jag kunnat använda henne till att öva mig själv på. Jag brukar säga att hon är mitt lilla projekt, jag använder alltid henne för att prova nya saker på. Man kan säga att det har resulterat i att hon kan lite av mycket, men det är helt okej för att jag har kunnat göra precis som jag vill med henne. Det har också gjort att hon är duktig på att ta till sig nya saker och vill verkligen försöka göra allt som jag ber henne om. Framförallt tycker jag att det är väldigt kul att träna henne och det har också varit nyttigt för mig att träna samma häst under så pass lång tid. Vad framtiden har att bjuda oss har jag ingen aning om men jag hoppas att jag får fortsätta att njuta av henne i många år framöver.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

En sammanfattning av året 2020 i bilder

Sofia Hallin | 30/12 - 2020

Förra året gjorde jag ett blogginlägg där jag sammanfattade mitt år i bilder, så jag tänkte att nu kör vi igen!

Januari

Sóley flyttar till Hólar och jag påbörjar min sista termin.

Februari

Lykkja i vinterträning.

Vi startar även vår första tävling tillsammans.

Mars

Corona pandemin intar världen och skolan stänger ner.

Sóley förbereder sig för exteriörbedömning.

April

Det isländska vädret i april brukar vara vara ganska varierade.

Maj

Lykkja och jag förbereder oss för slutprov och vårt sista prov tillsammans på Hólar.

Juni

Efter en mycket lång vinter kunde vi äntligen ta vår examen och fick våra blå kavajer!

Jag avelsvisade häst för första gången.

Juli

Sæla packade väskan och flyttade från Hólar.

Jag jobbar i Reykjavik och får låna flotta Kristin.

Augusti

Turistar på Island!

September

Jag och Sæla flyttar äntligen söderut och jag börjar jobba på Fákshólar.

Oktober

På Fákshólar får jag möjlighet att träna många otroligt bra hästar. Dessutom kommer Sól och Lykkja tillbaka från sommarbetet.

November

Träningshästen Mollý frá Saurbær som ägs av svenska Monica Rohland.

December

Mycket här har blivit vardag och mina hästar börja komma igång efter sina sommarvilor. Nu är vi spända på vad 2021 har att erbjuda!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Decemberträning del 2

Sofia Hallin | 20/12 - 2020

Bakdelsvänding

I en bakdelsvändning går hästen med framdelen kring bakdelen. Bakbenen ska inte korsa varandra utan man kan säga att yttre bakben rör sig på en liten volt runt inre bakben. Ju mindre volt hästen rör sig på desto mer samlande fungerar övningen. Frambenen rör sig fram och till sidan och korsar varandra. Hästen är ställd och böjd i rörelseriktningen. Bakdelsvändning är en samlande övning där hästen lär sig att flytta sin tyngdpunkt bakåt och vinkla bakdelen. Övningen fungerar även lösgörande för hästens bogar eftersom hästen kliver framför och förbi när den flyttar sina framben.

Innertygeln ställer hästen och leder framdelen. Yttertygeln är förhållande och reglerar att halsen inte blir förböjd. Innerskänkeln ligger vid sadelgjorden, formar hästens insida och fungerar framåtdrivande. Ytterskänkeln är något tillbakadragen och håller det yttre bakbenet på plats.

Bakdelsvändning är en tekniskt krävande övning för både häst och ryttare. Det är viktigt att ryttaren har bra kontroll på hästens sidor och jag börjar oftast övningen ut från en sluta, så därför tycker jag att det är viktigt att ekipaget kan rida en korrekt sluta innan man börjar öva bakdelsvändning. Det är egentligen inte ofta som jag tränar en hel bakdelsvändning. När jag övar detta så brukar jag utgå från en liten volt och börjar med att rida hästen på volten i sluta, sedan varierar jag emellan att rida sluta på volt och att minska volten, när jag gör detta har jag rätt som det är övningen bakdelsvändning. På så sätt ser jag också till att bibehålla framåttänket i hästen och bibehåller rytmen i skritten. Om din häst kan att ta galoppfattning från skritt kan bakdelsvändningar också vara bra att ta galoppfattning ur, det kan hjälpa till med att komma in i en mer samlad galopp.

Varför tränar jag då detta? För att få hästen att vara självbärande behöver den lära sig att flytta sin tyngdpunkt bakåt, lära sig att vinkla sina bakben och på så sätt kunna lyfta bogarna upp. Dom samlande dressyrövningarna lär hästen, när övningen fungerar korrekt, att göra just detta. En häst som inte kan detta behöver först och främst lära sig att använda sin kropp på det här sättet och få en känsla för det. Precis på samma sätt behöver ryttaren lära sig hur det känns när hästen riktigt självbärande, även fast det är till och börja med bara för en kort sekund. Med en häst som redan kan övningen vill jag kunna rida in i övningen på ett mjukt sätt och på så sätt vet jag att mina hjälper fungerar som dom ska och att hästen och jag förstår varandra. Efter det kan jag sedan be hästen att utföra övningen med olika mycket energi, beroende på utbildningsnivå och styrka. 

För mig är det inte det viktigaste att rida alla övningar så korrekt som möjligt, eftersom jag tränar gångartshästar behöver jag först och främst tänka på att övningarna ska förbättra gångarten som jag rider. Känner du att hästen förbättras, då har du gjort rätt, oavsett hur övningen ser ut. Sen kan det även vara nyttigt att träna sin egen teknik genom att rida olika övningar så korrekt som möjligt, men vi får inte glömma bort huvudmålet – gångarterna.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Decemberträning Del 1

Sofia Hallin | 8/12 - 2020

Eftersom många hade önskat efter en fortsättning där ni får följa med mig och mina hästar i träningen kommer det här. Även decembers träning kommer i två delar så håll till godo! Jag märker även att det är bra för mig att få skriva om det som jag praktiskt utför, det här blir för mig som en liten träningsdagbok där jag kan diskutera tillsammans med mig själv och er alla. I min träning går mycket i perioder, ibland tränar jag till exempel väldigt mycket dressyrövningar och andra perioder mindre (även fast dom alltid finns med i någon mängd). Detta är mest beroende på vilken typ av inspiration jag får, men också såklart hur hästarna känns och utifrån det, vad jag tycker dom behöver mer eller mindre av.

Övergångar
Övergångar är en av många övningar som förbättrar hästens balans, därför är det extra viktigt att vi som ryttare ”tar till vara” på alla övergångar som vi faktiskt gör under ett ridpass. Det kan vara skillnad på att byta gångart och att rida en övergång mellan två gångarter. Jag tänkte dela med mig lite av vad jag lägger mest fokus på just nu med mina egna hästar och texten är egentligen skriven utifrån dom. Tanken med detta är att ni kanske kan ni känna igen er i någon av beskrivningarna och relatera till era egna hästar.

Töltövergångar
Sól har ibland en tendens till att komma något bakom bettet (bakom handen/bakom lodlinjen eller vad man nu väljer att kalla detta), bli kort i halsen och inte töja sig tillräckligt mycket fram i tygelkontakt, speciellt i tölten. För att få henna att töja sig mer fram i tygelkontakt, länga halsen och få henne mellan inre fot och yttre hand så brukar jag använda mig av att rida övergång skritt – tölt från en öppna. Jag tycker det hjälper henne att komma in i tölten i en bättre hållning och tygelkontakt. Samma övergång kan jag använda mig av med Lykkja, fast av en annan anledning. Lykkja är 5 gångare med pass som bästa gångart. Hennes skritt har ibland en tendens att bli passtaktig, om jag rider henne från passtaktig skritt upp i tölt blir även tölten passtaktigt, men om jag använder mig av öppna i skritt först för att förbättra takten i skritten och från det rida henne upp i tölt får jag en mycket taktrenare tölt.
Någonting annat som jag behöver tänka på i övergången mellan skritt till tölt med Sól är att lära henne att korta steget. Sól har en väldigt bra skritt med lång steglängd. En skritt med lång steglängd är såklart positivt men när hästen går från skritt till tölt behöver den kunna korta steget i skritten för att kunna göra övergången. Så man kan säga att en stor skritt är egentligen inte optimal förberedelse för tölt. För mig är det då viktigt att jag kan rida henne i olika typer av skritt. En skritt där jag vill att hon länger på steget och töjer sig väl fram (som jag tex skulle använda mig av i tävlingssammanhang) men också en typ av skritt där hon kortar steget och allra helst börjar vinkla bakbenen och på så sätt flytta tyngdpunkten mer bakåt (som jag kan använda mig av inför en övergång upp i tölt).

Travövergångar
Lykkjas trav är ganska svävfattig, har tendens till att bli fyrtaktig och hon har svårt att skjuta på ordentligt med bakbenen och hamnar då lätt på framdelen. Till att försöka förbättra detta har jag provat att arbeta henne över cavalettibommar och göra övergången från skritt upp i trav precis innan bommarna. När jag gör detta kommer jag även iväg för hennes små trippande steg som hon oftast behöver som en startsträcka innan hon har hittat balansen i traven. Detta gör jag än så länge bara i longering vilket gör att jag även kan se exakt hur hon använder sina bakben. En annan övergång som jag kan använda mig av för att öka sväv och steglängd i traven är att rider övergångar trav – galopp – trav. Jag tycker att det hjälper henne att töja sig mera fram i traven så att steglängden ökar, dessutom hjälper galoppen till med att hon kommer mer upp i bogarna. När jag rider henne från trav upp i galopp är det viktigt att jag inte ger allt för stor hjälp, det kan resultera i hon bryter traven innan hon hunnit ta galoppen. Jag tänker i traven att jag nästan försöker att framkalla en rollning och låter henne på så sätt nästan rulla så mjukt som möjligt in i galoppen. När jag sedan rider henne i galopp hittar jag ett bra tillfälle där jag tycker hon känns nästan travtaktig, eller mer åt det diagonala hållet och därifrån ber jag henne om trav (det gör jag oftast genom att börja rida lätt).
När jag tränar hennes galopp är det viktigt att precis som jag skrivit innan angående skritt, att jag kan rida två olika typer av galopp. En galopp som är förberedande för passläggning, där hon får gå i en mer öppen form och gärna länga sig fram. Sen även en galopp som är mer samlad och rund, återigen, en typ av galopp som jag skulle vilja visa i ett tävlingssammanhang i tex ett femgångsprogram. Den största skillnaden jag själv gör i dessa två galopper är att jag inför passen sitter i halvlätt sists, medans jag annars använder mig av lodrät sits.

Sól har svårt att hålla en aktiv överlinje i galopp. Detta visar sig så att när hon blir trött, sjunker bogarna ner och hon ”ramlar” ner i trav, på framdelen. Jag får då en känsla av att hon faller isär och bakbenen är väldigt långt från frambenen. Till att förbättra detta rider jag henne ur galoppen in i samlad trav och försöker göra detta precis innan jag känner att hon faller isär. Jag rider henne i samlad trav ganska kort men med mycket energi innan jag saktar av eller belönar henne genom att be henne att länga sig fram och ner.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Novemberträning del 2

Sofia Hallin | 25/11 - 2020

Här i slutet av november kommer del 2 av min novemberträning. Detta är en liten sammanfattning av några av dom övningar som jag använt mig av och hur jag tänker kring dom.

Fram och halt
Att hästen svarar väl för grundläggande hjälper som fram och att stoppa är såklart viktigt oavsett vad för typ av häst man tränar. Att detta inte fungerar är oftast någonting som kan bromsa vidare utveckling framåt och som står i vägen för att ekipaget tar nästa steg i träningen. Det jag lägger vikt på är inte bara att hästen svarar utan även HUR den svarar och hur jag vill att den ska svara, är jag nöjd eller vill jag ändra något och isåfall vad? Hur svarar hästen för säte, röst och tygel i halten? Vad vore min dröm, hur skulle jag vilja att hästen svarar och så jobbar jag mot det. Med hästar som är äldre och i mer träning har jag högre krav på hur dom svarar på mina hjälper, medans jag med yngre hästar kan ha mer tålamod med om svaret inte varje gång är 100%, då gäller det istället att vara tydlig och visa vad jag vill ha och ge hästen chansen att svara rätt.

Något jag försöker tänka på är att stoppa hästen med alla fyra hovar så jämnt som möjligt, alltså att hästen stoppar med benen „under sig“, och inte skjuter ut tex höger bakben. Det här är något jag försöker att alltid tänka på även när jag gör iordning hästen innan ridning. När man rider kan det vara lite svårt att känna eller se hur hästen stoppar om man inte har speglar som man kan använda sig av. Jag tycker det är enklast att börja för hand med hästen och se hur den stoppar, stoppar den tex alltid med höger bakben något ut? Jag har lärt mina hästar sätta bakbenen under sig när jag rör pisken lätt emot hoven, det lärde jag dom efter att jag sett en utbildningsvideo med Anja Beran (för er som inte känner till henne, Check it out!).

Rygga
Att backa kan visa hur samspelet mellan framåtdrivande och förhållande hjälper fungerar. När övningen utförs rätt flyttar hästen sin tyngdpunkt något bakåt och på så sätt har övningen en samlande påverkan. Innan du börjar öva att rygga med din häst är det viktigt att den är väl förberedd och förstår att vara mellan dina hjälper. Det viktigaste i att låta hästen rygga är förberedelsen och att hästen stoppar jämnt innan du ber honom att rygga.

Om hästen har svårt att rygga eller du vill börja lära din häst att rygga tycker jag att det är enklast att börja från marken. Det kan också vara en bra idé att använda sig av en halsring, först från marken och sedan uppsuttet för att koppla ihop hjälperna. Oftast lär sig hästarna att använda halsring väldigt snabbt och det kan vara ett bra komplement i träningen, inte bara när man vill att hästen ska rygga.

Förra veckan kollade jag på en digital clinic från Hästnet där bland annat Caspar Logan Hegardt medverkande (länk till den finns här). Där visade han hur han övar ryggning i backe, både uppför och nerför. Jag provade detta en del förra vintern, kanske något att ta upp igen? Dock har jag inte mycket backar att jobba med då det är rätt platt överallt här, men en liten lutning kan också funka!

Flytta fram och bakdel
När jag är säker på att hästen svarar som jag vill på att gå fram och att stoppa kan jag börja kontrollera sidorna mer. Jag utgår oftast från en fyrkant, antingen om man sätter upp konor eller liknande eller har en fyrkant ”uppritad” i huvudet. Ibland kan jag tycka det är bra att ha en tydlig ram att jobba efter och ibland vill jag kunna vara med oregelbunden. Jag upplever att genom övningen kommer hästen mer mellan hjälperna, i bättre tygelkontakt och blir mer lösgjord, dessutom lär sig ryttaren att ha bättre kontroll på hästens sidor. Min yttre tygel ser till att hästen inte är förböjd i halsen, min inre fot ber hästen om att stiga ett steg till sidan antingen med framdelen eller bakdelen.

Öppna & Sluta
Öppna och sluta är två olika dressyrövningar. Dressyrövningar kan ha två syften, antingen är det en övning som är mer lösgörande eller så är det en övning som är mer samlande. Öppna kan ha både lösgörande och samlande påverkan på hästen. Om man rider hästen på 4 spår har övningen mer lösgörande effekt, om man rider hästen på 3 spår har övningen mer samlande effekt. Jag rider alltid sluta på 3 spår och att rida sluta har precis som att rygga en samlande påverkan på hästen.

Även här kan jag använda mig av en fyrkant och om jag har en häst som är längre kommen i träningen kan jag skifta mellan övningarna i varje hörn och både rida med hästen utställd och inställd. Jag har både arbetat med övningarna på rakt spår som tex på en fyrkant eller på böjt spår, som på en volt. Om din häst precis har börjat lära sig dess övningar eller är inte tillräckligt stark än så brukar jag endast rida in i övningen och så ut ur övningen igen och berömma hästen mycket. På så sätt försöker jag att skapa en positiv känsla kring att komma in i övningen och det är större chans att jag lyckas med detta nästa gång. Jag kan även använda mig av både öppna och sluta i övergångar upp i tölt, trav eller galopp.

Eftersom jag tränar 3 olika hästar som också är väldigt olika ser såklart fokusera lite olika ut med dom alla och även övningarna kan se lite olika ut beroende på hur långt dom har kommit i träningen, dagsform och även deras exteriör.

Jag hoppas att detta kanske kan inspirera någon där ute i höstmörkret eller att få någon att vilja prova något nytt. Var detta ett kul upplägg, att få följa med lite mer ingående i min träning just nu, är detta isåfall något som jag ska fortsätta med eller skulle ni vara intresserade att höra hur jag lägger upp träningen för varje häst mer specifikt? Kommentera gärna eller skriv till mig 🙂

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Novemberträning del 1

Sofia Hallin | 15/11 - 2020

Det är redan november och veckorna flyger skrämmande fort förbi här på gården. Dagarna går i ett och jag kollar sällan på klockan och plötsligt är dagen slut och det är dags för kvällfodring igen. När jag har jobbar klart för dagen har jag dessutom mina tre egna hästar som ska tränas, det ska även mockas och fodras, vilket betyder att det finns inte mycket tid för att slänga sig i soffan och kolla serier. Men vet ni vad, jag älskar det! Speciellt den här vintern finns det nog inte så mycket annat som hade kunnat varit bättre, jag lägger all vaken tid på hästarna och då har jag heller ingen tid att tycka att det är tråkigt att restauranger stänger klockan nio eller att det inte blir några julkonserter i år.

Här har inridningshästarna åkt hem och fler och fler av tävlingshästarna har istället kommit in för vintern.  Jag har själv med mig Lykkja och Sól som jag äger själv samt en egen träningshäst. Mina hästar står nu installade 3 km härifrån där jag och en till tjej har våra hästar och sköter om allt. Där finns ett väldigt litet ridhus där man kan på sin höjd rida på volt och longera men att öva galoppfattningar, speciellt med en femgångshäst, är nästintill omöjligt. Detta har gjort att jag behövde tänka om lite med träningen eftersom jag inte riktigt kan öva vad som helst där inne, samt att efter klockan 6 här på Island är det ganska mörkt, så några uteritter är inget som står på schemat på veckodagarna. På helgerna rider jag nästan alltid ut och försöker då egentligen rida så mycket rakt fram som möjligt och mycket galopp och galoppfattningar. Jag tänkte att jag skulle skriva ner en del övningar som jag har lagt mycket tid på nu inne i vårt lilla ridhus:

  • Fram och halt
  • Rygga
  • Flytta framdel/bakdel på fyrkant
  • Öppna på volt (inåt och utåt)
  • Sluta på volt (inåt och utåt)

Så här kan faktiskt ett ridpass se ut ungefär, jag tänkte att jag i nästa inlägg förklarar lite mer ingående om varje övning och vad jag vill få ut från övningen och varför, också lite mer utifrån varje häst och vad jag tänker med just den individen.

Något som jag har tänkt att jag skulle vilja lära mig är att använda clicker. Jag fick en clicker för att använda till att träna min hund, vilket jag också har gjort och gör. Men det skulle vara intressant att prova detta även på hästarna. Lykkja har jag provat att lära alla möjliga tricks med godis men Sól är lite svårare, hon är inte alls så intresserad av godiset, kanske funkar clicker bättre? Eller så behöver jag själv bara bli mer intressant 😉 Detta står alltså på min ”att lära sig” lista, så fortsättning följer!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Motivation

Sofia Hallin | 20/9 - 2020

 

Just nu är ingenting som vanligt egentligen, världen står fortfarande lite på paus, man vet inte riktigt hur någonting kommer att bli och det är svårt att planera inför framtiden. Det första som jag gjorde när skolan stängde ner i mars var att sätta mig och skriva ner en lista på allt som jag kunde komma på var positivt med situationen. Jag fick verkligen tvinga mig själv till en början men efter ett tag och med hjälp av andra hade jag till slut nästan ett helt A4 ark fullt med positiva saker, stora som små.

Jag har funderat lite över det här och vad dom ändrade omständigheterna gör med vår motivation. Förändring (oavsett om man upplever den som positiv eller negativ) kan faktiskt ge oss mer och ny motivation samt att få oss att se på saker med nya ögon. Förändring kan tvinga en att bli kreativ på nya sätt! Men såklart, jag förstår att det kan vara svårt att motivera sig inför en tävlingssäsong som man inte ens vet om den blir av eller inte.. Dessutom kommer dom allra mörkaste månaderna allt närmare som inte direkt hjälper oss på traven. Jag har som sagt funderat lite runt motivation och vad det är som motiverar oss, eller inte motiverar oss och tänkte dela med mig att detta till er.

Först och främst, vad är motivation?
Motivation är en term som beskriver faktorer hos en individ som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. Till exempel vilka handlingar vi lägger vår tid på, och hur mycket tid eller energi vi lägger i våra handlingar. Motivationen förklarar varför vi gör vissa saker snarare än andra och varför individer beter sig på ett visst sätt. Motivation är något som uppmuntrar vederbörande att fortsätta arbeta framåt och upprätthåller ett intresse. Orsaken till att man blir eller är motiverad är antingen av yttre – eller inre natur. Ofta delar man in motivation på det här viset:

Inre motivation är vad man själv tycker är kul att göra, något man vill och längtar efter att göra. Handlingar som bygger på inre motivation framkallar positiva känslor hos en. Inre motivation bygger på vad du själv känner. Yttre motivation kan var pengar (tex lön), vinst, förväntningar eller uppmärksamhet/uppskattning från andra. Yttre motivation bygger på yttre faktorer. Den allra starkaste motivationen är den inre motivationen, då har individen själv bestämt vad denne vill göra och känner glädje av att utföra detta. Det krävs att individen är motiverad för att ge meningsfullhet i aktiviteten eller uppgiften som utförs.

Motivation och målsättning
Vår motivation påverkar vilka mål vi sätter oss och hur krävande dom målen är. I forskning har man sett att det finns ett samband mellan målsättningar och framgång, men det behöver inte betyda att det finns ett samband mellan målsättning och välbefinnande. Men hur gör vi då för att få både och, både framgång och välbefinnande? Då är det viktigt att målen vi sätter upp bygger på vår inre motivation, att det är vi själva som har valt vad vi vill göra och själva satt upp målet. Om målet bygger på yttre motivation, tex: att få höga betyg på provet i skolan och bli bäst i klassen, då finns det heller inte så mycket kvar när du har nått ditt mål och det är då lätt att man känner en stor tomhet efteråt. Många kanske känner igen sig i tankar som ”bara jag vinner den här tävlingen så kommer jag att bli nöjd/glad” eller ”bara jag får en ny bättre häst så kommer allt att ordna sig”. Om målet istället byggde på inre motivation, tex: att du vill lära dig så mycket som möjligt om det här ämnet eftersom det är något som du är väldigt intresserad av, då är det lättare att njuta av vägen till målet inte endast när vi väl kommit i mål.

Förbättra din motivation
Någonting som kan sätta fart på din motivation är att förändra eller byta miljö. Detta kan vara till exempel att byta stall, tränare, häst eller ridvägar ute i skogen. Det behöver inte betyda att något av det andra var dåligt, men förändring gör ofta att man ser saker med nya ögon.

Lär känna dig själv
Det är viktigt att man känner att sitt mål eller sin uppgift är tillräckligt stimulerande och intressant för att känna sig motiverad. Om uppgiften är för svår kan man uppleva ångest, men om uppgiften istället är för lätt så blir vi uttråkade. Varken för lätt eller för svårt mål gör att vi kan nå vår fulla potential.

Tänk igenom vad just du vill, finns det något som du alltid velat lära dig eller gjort? Lär känna dig själv men ta även hjälp av andra runt omkring dig, någon som du vet vill att du ska lyckas. Bara du kan ge dig själv möjligheten att få upptäcka något nytt och testa dina gränser!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Nystart

Sofia Hallin | 10/9 - 2020

Höst innebär nystart, ny säsong och nya möjligheter! Just nu befinner jag mig hemma i Sverige och njuter av att umgås med vänner och bara vara. Det känns skönt att få mellanlanda och ladda upp lite innan jag åker tillbaka till Island och börjar jobba igen. Eftersom jag inte riktigt hunnit fira min examen känns det extra kul att bli påmind om det nu när jag kommer hem och folk gratulerar mig. När jag kommer tillbaka står nytt jobb på schemat som jag ser väldigt mycket fram emot. Jag ser fram emot att komma in i rutiner och konstigt nog längtar jag efter att få göra samma sak varje dag på samma ställe under en längre tid. Jag ser fram emot att börja träna mina egna hästar igen och dessutom har antalet hästar ökat då jag kommer ha en ny svenskägd träningshäst med mig. Det ska bli spännande att komma igång med Lykkja igen och få träna henne för tävling och inte för skolan och proven. Lite konstigt känns det såklart att inte börja i skolan igen efter tre år men även helt rätt. Jag kommer fortfarande att fortsätta att lära mig nya saker men bara på att annat sätt.

 

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Att skicka sin häst på träning

Sofia Hallin | 31/7 - 2020

Just nu jobbar jag för fullt efter att ha flyttat till Reykjavík och har i dagsläget cirka 13 hästar i träning, alla i olika åldrar och med olika träningsbakgrund. Det har fått mig att fundera lite över vad som kan vara bra att tänka på i samband med detta, att låta någon annan träna sin häst. Så jag tänkte att varför inte dela med mig av detta till er. Och jag har försökt att skriva blogginlägget utifrån ett svenskt perspektiv 🙂

Innan man bestämmer sig för att skicka sin häst på träning kan det vara bra att fundera över varför vill jag skicka min häst på träning och vad vill jag få ut av träningsperioden. Det kan var bra att välja en sak att främst fokusera på, speciell om träningsperioden är en kortare tid. Det blir då lättare för både häst och tränare att fokusera på just det och det kan vara lättare för hästägaren att se ett resultat, se skillnaden på hästen innan och efter. Till exempel att förbättra takten i tölten, balans, kontroll av överlinje mm. Sen är det såklart att förbättring inom ett område kan ge flera positiva resultat. När hästen har kommit till tränaren är det viktigt att hästägare och tränare har en öppen dialog och pratar tillsammans om hur båda parter upplever hästen, vad som behöver förbättras och hur man ska arbeta för att komma dit. Det kan även vara så att målet för träningsperioden ändras under tiden av olika anledningar. Som regel kan man välja att skicka sin häst på träning antingen en viss tidperiod eller för träning av ett visst moment, tex: inridning, töltsättning, avelsvisning mm. En inridningsperiod brukar vanligtvis vara mellan 6-10 veckor.

Skillnaden mellan Sverige och Island är främst att människor i Sverige äger oftast en eller två hästar som sina egna ridhästar och skickar sin häst på träning för att lösa ett problem eller för att få hjälpa att ta nästa steg fram i träningen. På Island är det vanligare att man äger fler hästar som tränas under längre tidsperioder av utbildade tränare. Det allra viktigaste för att alla parter ska bli nöjda är att ha en dialog mellan varandra, både innan, under och efter träningsperioden. Om du skickar din egen ridhäst på träning kan du även fråga om det finns möjlighet att få undervisning till exempel innan och efter träningsperioden. Efter träningsperioden bör tränaren kunna visa hästen så att du får se vad som har förbättras samt att du får prova hästen igen med hjälp av tränarens instruktioner. Det kan också vara bra att få uppdateringar under vägen, tex att man stämmer av hur allt går och/eller får bilder eller video skickad till sig som hästägare.

Det är svårt som tränare att ge svar på hur resultatet av träningsperioden kommer se ut. Hästar är ju levande djur och det är svårt att säga innan hur lång tid det tar innan man når ett visst mål. Ibland går allt mycket lättare än vad som tror och hästen utvecklas i snabbare fart. Desto mer erfarenhet och desto fler hästar man tränat blir det lättare att förutsäga hur hästen kommer utvecklas. För mig som tränare är det viktigt att vara lyhörd och lyssna på hästägaren och dennes tankar och önskemål. Dessutom måste jag vara ärlig, realistisk och kunna ge min åsikt om hästen och dennes potential.

Du får alltid ut mer av träningen om hästen är i god fysisk kondition, då har hästen lättare att ta till sig träningen samt att röra sig korrekt. Något annat som kan vara bra oavsett om du eller någon annan tränar hästen är att kolla igenom hästen till att få veta att den mår bra, tex kan man be en veterinär göra en hälsoundersökning, sen är det viktigt att hästen får tänderna kollade (speciellt yngre hästar). Annat kan också vara att se till så att hästen är avmaskad samt att den har en god och välfungerande skoning. Om hästen har speciella svårigheter, är rädd för vissa saker eller har ändrat sitt beteende kan det vara bra att låta en tex equiterapeut eller liknande kolla över hästen.

Att få hjälp med träningen för både häst och ryttare och kan hjälpa ekipaget att ta näsa steg fram i träningen. Det kan vara nyttigt att få vila från sin häst ibland speciellt om man har en ridhäst som man har ridit under en längre tid då är det lätt att bli hemmablind och då kan de behövas en förändring.

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Och nu då..

Sofia Hallin | 23/6 - 2020

Ja precis, och nu då? När man liksom helt plötsligt är ”på andra sidan”. När man har nått ett mål som man har jobbat för och fokuserat på i många år, man har liksom kommit upp på bergstoppen och står och funderar på vart man ska ta vägen härnäst. Ungefär så känner jag just nu. På ett sätt känns det otroligt spännande men också lite tomt, vad ska jag nu sträva efter?

Efter examen har jag fått ta det ganska lugnt och har haft tid att samla tankarna och försöka fundera ut vad jag vill göra härnäst, vilket har varit väldigt bra för mig. Det jag gjorde för att samla ihop mina tankar och funderingar var att göra det jag gör allra bäst: skriva ner saker på en lista! Först började jag med att skriva ner allt som jag har åstadkommit senaste året (och då pratar jag i skolår), och det är klart att jag har åstadkommit massor av saker men det jag skrev ner var saker som jag var extra stolt över saker jag gjort för första gången eller saker där jag hade presterat extra bra. När jag såg detta på papper blev det som att se mig själv utifrån på ett sätt och då var det lättare att se hur mycket man har utvecklas. Sedan började jag på nästa lista där jag skrev ner allt som jag vill göra i framtiden. Det här har varit lite svårt för mig eftersom jag har inte riktigt kunnat fokusera på detta innan jag var hel klar i skolan och fått allt godkänt, vilket också gör det extra pirrigt att äntligen tänka på det. Nu måste jag plötsligt sätta mina egna mål, annars har jag varit så van att skolan sätter mina mål, vilka prov jag ska klara och vilka moment som ingår osv. Man kan säga att dom här sakerna som jag skrev ner är bara en slags ”Mindmap” på hur jag vill att min framtid ska se ut och vad som ska ingå. Sedan behöver jag såklart att fundera vidare på vad som krävs för att genomföra dom här sakerna, men just nu känns det bra att ha en typ av grund att förhålla sig till.

Hoppas ni kan inspireras av mina funderingar! Nu ska jag fortsätta i mitt flyttstädande så att jag snart kan påbörja mitt nya kapitel 🙂

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.