Och nu då..

Sofia Hallin | 23/6 - 2020

Ja precis, och nu då? När man liksom helt plötsligt är ”på andra sidan”. När man har nått ett mål som man har jobbat för och fokuserat på i många år, man har liksom kommit upp på bergstoppen och står och funderar på vart man ska ta vägen härnäst. Ungefär så känner jag just nu. På ett sätt känns det otroligt spännande men också lite tomt, vad ska jag nu sträva efter?

Efter examen har jag fått ta det ganska lugnt och har haft tid att samla tankarna och försöka fundera ut vad jag vill göra härnäst, vilket har varit väldigt bra för mig. Det jag gjorde för att samla ihop mina tankar och funderingar var att göra det jag gör allra bäst: skriva ner saker på en lista! Först började jag med att skriva ner allt som jag har åstadkommit senaste året (och då pratar jag i skolår), och det är klart att jag har åstadkommit massor av saker men det jag skrev ner var saker som jag var extra stolt över saker jag gjort för första gången eller saker där jag hade presterat extra bra. När jag såg detta på papper blev det som att se mig själv utifrån på ett sätt och då var det lättare att se hur mycket man har utvecklas. Sedan började jag på nästa lista där jag skrev ner allt som jag vill göra i framtiden. Det här har varit lite svårt för mig eftersom jag har inte riktigt kunnat fokusera på detta innan jag var hel klar i skolan och fått allt godkänt, vilket också gör det extra pirrigt att äntligen tänka på det. Nu måste jag plötsligt sätta mina egna mål, annars har jag varit så van att skolan sätter mina mål, vilka prov jag ska klara och vilka moment som ingår osv. Man kan säga att dom här sakerna som jag skrev ner är bara en slags ”Mindmap” på hur jag vill att min framtid ska se ut och vad som ska ingå. Sedan behöver jag såklart att fundera vidare på vad som krävs för att genomföra dom här sakerna, men just nu känns det bra att ha en typ av grund att förhålla sig till.

Hoppas ni kan inspireras av mina funderingar! Nu ska jag fortsätta i mitt flyttstädande så att jag snart kan påbörja mitt nya kapitel 🙂

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

JAG HAR TAGIT EXAMEN!

Sofia Hallin | 9/6 - 2020

 

Ja nu är det kanske dags att äntligen börja blogga igen. Anledningen till att uppdateringarna inte har varit speciellt kontinuerliga under våren är helt enkelt för att allt min vakna tid har jag lagt på skolarbete. Jag har velat fokuserat 100% på dom prov som jag har behövt klara för att kunna ta min examen. Men nu, ja vad ska man säga, nu är jag ute på andra sidan! För att, JAG HAR TAGIT EXAMEN! Såhär några dagar efteråt börjar jag förstå vad som har hänt och att jag verkligen är klar och har tagit mig igenom det jag jobbat för i 3 år. Det är en konstig känsla, att man på nått sätt äntligen kan känna lättnad. Allt jag har gjort senaste året har varit med hänsyn till skolan och allt har kretsat kring detta oavsett vad jag gjort. Så att nu börja hitta nya mål och planer kommer förmodligen att ta ett tag för mig tror jag.

Sista veckorna har varit förmodligen dom mest krävande som jag har upplevt. Eftersom skolåret inte riktigt blev som planerat så var många av proven planerade väldigt nära varandra för att vi överhuvudtaget skulle kunna ta examen. Under förra veckan hade vi 6 prov 6 dagar i rad och då bör också nämnas att vi avslutade med att göra det praktiska ridprovet med våra elevhästar som är det mest krävande provet som vi gör under dom här tre åren. Att vara mentalt stark och ha gott självförtroende är inte bara viktigt utan kanske till och med nödvändigt. Vårt slutprov i ridning består av ett egenkomponerat dressyrprogram på en öppen yta utomhus (stor ridbana), där vi även ska visa alla gångarter. Att rida noggranna dressyrövningar samtidigt som att vi ska visa kraftfull pass blandat med övergångar och flotta gångarter är både mentalt och fysiskt krävande för häst och ryttare. Provet är verkligen utformat och bedömt så att vi ska visa egentligen allt som vi lärt oss under vår skolgång. Det är en konstig känsla på något vis att allt som man lärt sig under tre år bedöms under 15 minuter i ett sammantaget prov. Men samtidigt är det är otrolig känsla när man har tagit sig igenom det och fått reda på att man fått godkänt!

När man tagit examen från Hólar får vi rättighet att ingå i det isländska tränarföreningen Félag Tamningamanna, FT, och en del av ceremonin är att vi får klä oss i deras blåa jackor. Vår examensceremoni var för första gången livestreamad via YouTube som gjorde att många, framförallt utländska familj och vänner kunde följa med eftersom många inte kunde vara på plats.

Totalt var vi 12 elever från 6 olika länder som examinerades och kan nu titulera oss Ridinstruktör och Tränare för islandshäst.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Prestation vs. Utvecklingsfas

Sofia Hallin | 2/4 - 2020

I Peder Fredricssons bok fastnade jag för en fundering där han pratar om någonting som han kallar ”prestations och utvecklingsfas”. Det handlar om hur man botar ner sin träningsperiod beroende på vad som är huvudfokuset. Jag tyckte det var väldigt inspirerande och jag tog mig en liten funderare över ämnet:

Prestationsfasen handlar om när man kommer mer och mer fram mot tävlingssäsongen och att då ändra mindre och mindre i sin och sin hästs träning. I den här fasen ska man vara ”klar” med den uppbyggande träningen och lita på att grundjobbet man har gjort innan detta kommer att löna sig. När det väl är dagen innan tävling så kommer du inte kunna ändra på hur hästen svarar för dina skänkelhjälper, du kommer helt enkelt behöva jobba utifrån det du har just nu och göra ditt bästa ut från det.

I utvecklingsfasen däremot, som man på idrottsspråk kan kalla för försäsong, handlar det om att samla på sig så mycket kunskap och erfarenhet som möjligt. Till exempel läsa mycket böcker, rida för olika tränare, prova olika metoder eller på andra sätt få ny inspiration in i sin träning. I den här fasen är det okej att bli lite förvirrad och känna att man inte riktigt vet ut eller in, det är bara bra, att ifrågasätta saker gör oss bättre!

Ur Peder Fredricsons bok

Det här tycte jag var ett väldigt bra tankesätt att använda sig av i sin träning. Det här gäller kanske främst kanske som tränar sin häst för tävling eller någon annan typ av prestation. Det är viktigt att man som ryttare lär sig att våga tro på sin och hästens potential och ibland bara bestämma sig själv för hur man ska jobba utan att lyssna på andra runt omkring en. När det kommer till kritan, eller tävlingsdagen, är det faktiskt du själv som ska kunna stå för dina beslut. Om man bara gör någonting för att ens tränare har sagt det, men har själv ingen aning om varför, då tror jag man är ute på hal is. Jag tror att det är viktigt att ta egna beslut och sedan kunna stå för det. Blev det inte riktigt som man tänkt sig så är det inte hela världen, se istället till att du lär dig något av det.

Aprilväder på Island..

I dessa tider är det ju mycket runt omkring oss som är osäkert och oklart. För många ställs tävlingssäsongen in helt eller delvis och saker blir inte riktigt som man tänkt sig. Det här tror jag är ett jättebra tillfälle att gå tillbaka till utvecklingsfasen. Istället för att fokusera på att tävlingssäsongen inte riktigt blev som man tänkt sig kan man vända på det och tänka att jag får istället en period där jag och min häst kan utvecklas ännu mer och bli ännu bättre. Jag som ryttare får tillfälle att söka ny inspiration och utvecklas tillsammans med min häst. Idag finns det hur mycket lätt tillgänglig kunskap som helst på nätet som bara väntar på oss. Våga bli lite förvirrade, jag lovar att det kommer bara gynna er, eftersom desto mer man förstår, desto mer förstår man också hur mycket man inte förstår och har kvar att lära sig!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Skolan är stängd

Sofia Hallin | 14/3 - 2020

Island har beslutat att på grund av riskerna med smittspridning av Corona viruset, ska all högskoleundervisning ställas in från och med måndag den 16e mars och i fyra veckor framåt. Detta gäller då även våran skolan trots att vi är endast runt 40 elever totalt och dom allra flesta lektioner är rid undervisning där vi inte är flera än sex stycken tillsammans. Nu gäller det bara att rätta sig efter dom nya reglerna även fast det kommer bli ovant att vara utan rid undervisningen i en hel månad. Men, såklart kommer det ut en hel del fördelar från detta också, så som tex att vi kan själva styra mera fritt hur vi vill träna hästarna, vi kommer behöva träna hästarna mera utomhus då tillgången till ridhus kommer vara begränsat, både elever och hästar får en mental paus från undervisning, man får tid till att smälta det vi har lärt oss hittills, övning i att ta mer eget ansvar och en hel del annat. Så även fast mycket är oklart, både för oss och i resten av världen så jag ska försöka och tänka på dom positiva punkterna!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Den isländska träningspyramiden – Del 2

Sofia Hallin | 17/2 - 2020

Här kommer nästa del där jag förklarar dom isländska träningsstegen. Nu går vi igenom steg för steg för att få en bättre förståelse av vad varje steg egentligen innebär. Varning för långt men förhoppningsvis lärorikt inlägg!

Lugn & Fokuserad
Hästen respekterar och litar på människan. Den förstår och svarar med lätthet våra hjälper (säte, skänkel, tygel). Hästen är både i mental och fysisk balans. Hästen visar inget flyktbeteende så som till exempel: Spända muskler, hästen är överrest och arbetar på ett felaktigt sätt med överlinjen, ögonvitan syns, hästen svarar ryttarens hjälper med att spänna eller att bakbenen står brett isär för att hästen ska vara redo att fly. Istället vill man se kännetecken på avslappnad häst så som till exempel: Öronen är alerta/aktiva och varken spända framåt eller bakåt, ögonen är öppna och ”glada”, svansen rör sig fritt och musklerna är avslappnade. Hästen ska kunna söka sig framåt nedåt och länga överlinjen, vilket är ett tecken på att hästen känner sig trygg. Ryttaren kan rida hästen på lång tygel utan tygelkontakt utan att hästen ändrar tempo. En häst som är lugn och fokuserad lär sig nya saker fortare i träningen än en häst som är stressad, därför är detta ett väldigt viktigt steg som allt annat bygger vidare på.

Hästen är trygg med människan och kan sträcka sig fram och ner.

Framåttänk & Takt
När hästen är lugn och fokuserad rör den sig också framåt med taktfasta rörelser. Den rör sig tveklöst fram med bestämda steg dit ryttaren styr. Hästen är ”målmedveten”, håller jämn rymt med regelbundna rörelser på rakt eller böjt spår samt när ekipaget byter riktning. Steglängden är jämn och hästen håller samma gångart utan taktstörningar. Hästen sträcker sig fram (pannan fram), som gör att ryggen blir fri, överlinjen förlängs och aktiveras vilket gör att bakbenen kan arbeta mera aktivt. Bakbenen kan då gripa mera fram under hästen. Rörelserna går igenom hela kroppen från bakbenen och fram genom en aktiv rygg/överlinje. Konsekvensen av detta blir oftast att hästen bjuder fram i tygelkontakt.

Framåttänk har inget med fart att göra, hellre att hästen söker hela tiden fram, hästens panna är hela tiden på väg fram. Takt i det här tillfället är inte detsamma som ren takt (ren fyrtakt tex), hellre rytm och jämn rytm i stegen.

Hästen sträcker pannan fram och länger överlinjen.

Avspänd & mjuk (lösgjord/rörlig/supple)
Här skulle man även kunna använda begreppen lösgjord och/eller rörlig som enligt mig förklarar det här steget på ett bra sätt.

Hästens form/kroppshållning är otvingad. Hästen rör sig igenom hela kroppen från bakdel igenom ryggen och framdel. I tölt böljar hästens svans, i skritt och trav pendlar svansen från sida till sida. Om man ser att hästens svans böljar som i tölt i trav eller galopp betyder detta oftast att gångarten är fyrtaktig och med svagt sväv. Hästens huvud och hals rör sig i takt med vederbörande gångart, men till att detta ska kunna vara möjligt behöver ryttaren låta hästen röra sitt huvud och hals, inte hålla huvudet fast med tyglarna. Till exempel: En häst med riktigt bra skritt som rör sig igenom hela kroppen rör huvudet upp och ner på ett sätt så att pannluggen liksom ”kastas” upp och ner. Hästar är naturligt mer rörliga i halsen än vad dom är i resten av kroppen, därför är det lätt för ryttaren att böja hästens hals och får då känslan av att hela hästen är böjd, men så är inte alltid fallet. Om man själv har svårt att känna detta kan det vara bra att ta hjälp av tex en spegel för att kunna se hur hästen böjer sig. För att öka hästens rörlighet kan det vara bra att rida olika typer av dressyrövningar.

När man pratar om hästens rörlighet så brukar man dela upp det på tre olika sätt beroende på vilket typ av rörlighet man vill beröra.

1. Lateral 2. Longitudinell 3. Rotation

Rakriktad
När hästen är rakriktad går den med bakbenen i frambenens spår, både på rakt och böjt spår. Hästens högra steg är lika höga och långa som hästens vänstra, förut i galopp. Hästen bär lika mycket tyngd på både höger och vänster sida, den lutar sig inte åt något håll. Hästen kan gå på två lika stora volter med samma steglängd, rytm och tempo. Hästen är inte alltid 100% rakriktad och det är mycket som kan ha påverkan på om hästen har lättare eller svårare att arbeta jämnt. Till exempel kan hästen ha lättare att vara rakriktad i tölt än i trav, oftast är det även svårare att ha hästens rakriktad i ett högre tempo än ett lägre tempo. Med träning kan vi få hästen att vara längre och längre tid rakriktad. Att hästen använder muskler, senor och leder lika mycket både på höger och vänster sida är viktigt för att undvika belastningsskador.

Att rida hästen rakriktad är viktigt för hästen hållbarhet och att bygga upp en jämnstark häst är viktig för att kunna använda hästen länge. Hästar är, precis som oss människor, födda mer eller mindre sneda. Liksom vi är hästen också ”höger- eller vänsterhänt”, med en starkare och en svagare sida. Därför är arbetet med rakriktning ett ständigt pågående arbete som ryttaren alltid behöver ha med i tanken. Till att träna upp hästen där den är svag kan ryttaren använda sig att olika dressyrövningar. För att lättare se om hästen är rakriktad kan det vara bra att dela manen för att se på ett korrekt sätt hur halsen rör sig. Hästar med mycket man kan ha en tendens att till och med luta sig till den sida där manen ligger. Konsekvensen av att hästen är rakriktad är oftast att tygelkontakten blir jämn eftersom hästen arbetar jämnt med båda bakbenen.

När hästen är rakriktad går bakbenen i frambenens spår, både på rakt och på böjt spår.

Eftergift (formad)
Hästen arbetar med lång, mjuk överlinje utan spänna. Hästens panna töjer sig fram och hästen länger sig fram och ner när ryttaren ber om det. Ryggen är utan spänna och lyfts något upp till att bättre kunna bära ryttaren. Hästen är självbärande och ryttaren ska kunna släppa tygelkontakten för ett ögonblick utan att hästen ändrar sin kroppshållning. Halsmusklerna är avslappnade och hästen håller huvudet i lod med näsborrarna något framför lodlinje.

Ordet eftergift kan även betyda att hästen är endast eftergiven i nacken utan att den arbetar korrekt med resten av kroppen, därför lade jag även till ordet formad. Eftergift i träningspyramiden syftar på att hästen är eftergiven inte bara i nacken utan även arbetar korrekt med hela kroppen.

Hästen arbetar med lång, mjuk överlinje utan spänna, ryggen lyfts upp.

Kraft (spänst/elasticitet)
Här brukar man prata om både kraft samt det isländska ordet ”fjaðurmagn” som betyder spänst eller elasticitet, man kan säga att hästen är fjädrande i sina rörelser. Hästen blir mer verksam/aktiv med mer energi i hela kroppen. Rörelserna blir mer uttrycksfulla, högre och mer energiska. Bakbenen skjuter hästen väl framåt i varje steg. Svävmomentet ökar i galopp och trav och halvsväv ökar i tölt. Ryttaren ska kunna kontrollera kraften och kunna minska och öka kraften i hästen när han vill, annars kan detta vara ett tecken på att hästen är spänd. En vältränad, stark häst ska kunna fjädra i sina rörelser när han skjuter sig framåt med kraft och utan spänningar. Fjädringen kan man se extra tydligen i trav till exempel när hästen är longerad. Om man då kollar extra noga på hästens ryggmuskler ska dom vara aktiva och fjädrande om hästen har kommit upp till detta steg. Desto mer fjädrande hästen är desto lättare blir dennes rörelser och till slut även mer kraftfulla.

Hästen blir mer verksam/aktiv, rörelserna blir högre och mer energiska. Bakbenen skjuter hästen väl framåt i varje steg.

Samling
Bakbenen lyfter tidigare från marken, skjuter på mindre och bär mer än tidigare. Hästen sänker bakdelen genom att bakbenen vinklas och på så sätt kommer dessa längre in under hästen, detta gör att framdelen blir bärandes mindre vikt än tidigare. Hästen ”lättast” därmed i framdelen och ryttaren får en känsla av att hästen går i uppförsbacke, frambensrörelserna blir friare och mer uttrycksfulla. Halsbasen dras bakåt och halsen och huvudet reses upp. Hästens tyngdpunkt förflyttas något bakåt (några få cm). Underlinjen blir kortare. Hästen är självbärande, ryttaren ska inte känna att han håller ihop hästen med tyglarna. Stegen blir högre och kortare.

Att rida hästen samlad är inte bara bra i ett tävlings perspektiv för att man vill att hästen ska vara flott och uttrycksfull, det är också viktigt att lära hästen att flytta sin tyngdpunkt i ett hållbarhetsperspektiv. När hästen är korrekt samlad är den självbärande och bär på så vis oss ryttare på ett bra sätt. En samlad häst är mera ”flyttbar”, den kan på ett enkelt sätt byta riktning, därför var det viktigt för soldater att kunna samla sin häst i krig för att snabbare kunna byta riktning om det skulle behövas. Att rida hästen samlad är väldigt fysisk påfrestande och bör i början bara göras i kortare stunder.

Hästen sänker bakdelen, lättast fram, underlinjen blir kortare och stegen blir högre och kortare.

Ökning
Sista steget beskriver hästens kapacitet att kunna ta sig fram i ett högt tempo. Vissa hästar ökar farten genom att länga steget och vissa genom att ta fler steg. Hästen har god framåtanda och skjuter sig framåt med kraftfulla bakbensrörelser. Hästen ökar steglängd, sväv och halvsväv. Halsen blir något längre, huvudets hållning är något mera öppen, framför lodlinjen. Hästens överlinje skall dock fortfarande vara stark men utan spänning. Hästen bibehåller balansen när tempot ökas i alla gångarter. Frambenen griper framåt och uppåt. Att rida hästen i ett högt tempo kan öka framåtbjudningen och dessutom tillgodoser vi på så sätt hästens rörelsebehov, alla hästar har ett naturligt behov av att få sträcka ut sig i ett högt tempo, speciellt hästar som står mycket på box eller i små hagar. Trots det höga tempot är det viktigt att ryttaren kontrollerar att alla dom tidigare stegen kommer med. Det är till exempel speciellt viktigt att hästens kroppshållning är korrekt i det höga tempot för att minska risken för belastningsskador. Extra viktigt är att hästen är rakriktad i ett högre tempo för att kunna hålla balansen i varje gångart. Ryttaren bör vara medveten och utgå från hästens kompetens samt fysiska status när vi rider hästen i ett högt tempo för att undvika skador, både i den dagliga träningen men också i ett långsiktigt perspektiv.

Hästen skjuter sig väl framåt med kraftfulla bakbensrörelser. Steglängd, sväv och halvsväv ökar, halsen längs fram.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

1

1 kommentar på “Den isländska träningspyramiden – Del 2

Den isländska träningspyramiden – Del 1

Sofia Hallin | 10/2 - 2020

Den isländska träningspyramiden eller träningsstegen är utvecklad på Hólar University på Island och är speciellt utformad efter den isländska hästen. Man har på Hólar tagit inspiration från många andra olika utbildnings och tränings skalor och den har genom åren också ändrats en del fram och tillbaka med takt i att mer och bättre forskning kommer fram.

Dom här träningsstegen är något som vi arbetar kontinuerligt efter i skolan med alla hästar, både vad det gäller långsiktig träning eller upplägg av ett träningspass. Att stödja sig vid detta kan vara en mycket god hjälp vid träning och utbildning för att på så sätt kunna bygga upp en hållbar och glad häst oavsett vilka mål man har för sig själv eller sin häst.

Först och främst gäller det att hitta vart just min häst är i träningsskalan och så arbeta utifrån detta. Vart man är på träningsstegen kan variera mellan olika dagar och till och med emellan olika gångarter. Ibland kommer man kanske inte längre än första steget under ett ridpass men nästa dag kommer du kanske något längre på skalan på kortare tid. Det är viktigt att komma ihåg att alltid kunna komma tillbaka och ”landa” på det första steget emellanåt för att sedan arbeta vidare. Det första steget är även det största steget som allting annat bygger ovan på.

Bild tagen ifrån Haffi Gislasons bok: Dansa i tölt, ridning och mental träning med Haffi Gislason (Författare Stina Helmersson).

Den isländska versionen.

Från dom isländska böckerna ”Knapamerki” som nu även finns översatta till engelska och heter då ”The Icelandic Riding Levels”.

I nästa inlägg kommer jag att skriva mer detaljerat om varje steg, hur dom hänger ihop med varandra och vad hästen bör förbättra för att gå vidare. Så håll utkik efter nästa inlägg!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Årets första bok

Sofia Hallin | 26/1 - 2020

Här har skolan rivstartat ordentligt, fullt av teoretiska och praktiska uppgifter, föreläsningar och framförallt har vi övat oss i att hålla clinics. En av våra teoretiska innefattar att vi ska välja en bok om ridning och träning av hästar och presentera författaren och dennes teorier för resten av klassen. Det finns en bok som jag länge velat läsa och vad passade inte bättre då än att välja just den. Boken som jag pratar om är Peder Fredricsons bok. Trots att hoppning är väldigt långt ifrån Islandshästvärlden så har jag alltid blivit inspirerad när jag hört han prata i olika sammanhang. Boken är mer en biografi om hans liv än en bok om hans träningsfilosofi skulle jag säga, trots att man får en bra uppfattning om hans inställning till träning och hästar. Boken innehåller mellan raderna en del citat, så det jag har gjort är att välja ut mina favoritcitat från boken som har inspirerat mig och/eller har fått mig att tänka ett extra varv.

 

”Precis som man måste träna upp och underhålla sin kondition måste man bygga upp och underhålla sin mentala styrka”

 

”I utvecklingsfasen ska du söka inspiration och kunskap medan du i prestationsfasen måste vara vara målfokuserad”

 

”Det är när man är under press man utvecklas som mest, förutsatt att man orkar ta pressen. Det är lätt att hitta ursäkter, att vilja styra undan från den, men verklig utveckling kräver att du lämnar bekvämlighetszonen och utmanar dig själv”

 

”Hela livet har jag lärt mig mycket av att titta på dem jag tycker är duktiga. Tagit till mig av deras kunskap och försökt förstå deras system. Det gäller att hela tiden fortsätta vara nyfiken”

 

”Det är viktigt att alla små beslut du fattar dagligen leder dig mot ditt långsiktiga mål”

 

”Att vinna sitter mest i huvudet på ryttaren. Man måste våga utmana sig själv, vara beredd på att ta den där jobbiga känslan av att förlora, istället för att vara nöjd med att komma på en säker femte plats”

 

Att lära sig mer och försöka förstå andra grenar inom ridsporten är viktig för att fortsätta vara nyfiken och till att få inspiration. Jag tror att man kan lära sig något av nästan alla, det gäller bara att vara öppen för det. I grund och botten har vi kärleken till hästarna gemensamt..

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Taktproblem i tölt

Sofia Hallin | 21/1 - 2020

Tidigare har jag skrivit en del om Tölt som gångart och hur man kan börjar träna sin häst i tölt. När man har en äldre mer utbildad ridhäst så gäller det att försöka få sin häst att gå så taktrent som möjligt. Oren takt, både trav och passtakt, hänger ofta ihop med att hästen inte rör sin kropp på ett korrekt sätt, hästens hållning gör att takten försämras på olika vis. Det här kan bero på att hästen saknar styrka, balans, att den inte är rakriktad, det kan också bero på att ryttaren påverkar hästen hållning eller balans på ett negativt sätt. Här kommer jag skriva lite om vilka taktproblem som kan uppstå och hur vi kan försöka lösa detta.

Passtakt: Hästen rör sig mer lateralt, dvs att avståndet blir kortare emellan dom samsidiga benparen och längre mellan dom diagonala benparen. Detta visar sig oftast med att hästen blir styv och känns stel, är den väldigt passtaktig kan det se ut som den vaggar från sida till sida. Detta vara en häst som är spänd och därav styv i sina rörelser eller en häst som inte svarar på ryttarens drivande hjälper, då kan hästen hamna på framdelen och arbetar inte nog med sin bakdel.

Till att få en passtaktig häst att förbättra takten bör ryttaren lägga fokus på att lösgöra hästen och få den mjuk i kroppen. Till exempel kan man använda övningen ”öppna” som är en lösgörande (och samlande) dressyrövning som dessutom har väldigt positiv påverkan på takten i tölten. Att rida hästen i öppna gör att den rör sig mer åt det diagonala (travtakt) hållet istället för det samsidiga hållet (passtakt). Ett annat exempel är att rida hästen på böjt spår: volt, serpentiner eller åttvolt. Är anledningen bakom passtakten att hästen är spänd behöver ryttaren först och främst få hästen lugn och avslappnad både fysiskt och psykiskt. En övning som är bra både för att få hästen avslappnad och lösgjord är att låta hästen ”kyssa stigbygeln” i stillastående, både till höger och vänster.

Travtakt: Hästen rör sig mer diagonalt. Avståndet blir längre mellan dom samsidiga benparen och samtidigt kortare mellan dom diagonal benparen. Den travtaktiga hästen är ofta överrest och arbetar på ett felaktigt sätt med överlinjen, sänkt rygg och hamnar på framdelen. Ryttaren kan känna att han behöver ”hålla” hästen i tölt med tyglarna, upplevelsen kan också vara att hästen har ”fallit isär”, vilket betyder att bakdel och framdel arbetar var för sig och ryggen är sänkt.

Till att få en travtaktig häst att förbättra takten bör ryttaren lägga fokus på att kontrollera hästens överlinje, länga hästen fram och ner och få den att arbeta rätt med ryggen. Det kan man göra med att använda övergångar mellan skritt och tölt i korrekt hållning, både på rakt och böjt spår. En annan bra övning man kan använda sig av är övningen ”sluta”, när ryttaren rider hästen i sluta så rör sig hästen mer år det samsidiga hållet (passtakt) och mindre åt det diagonala hållet (travtakt). Sluta kan ryttaren använda sig av i både skritt och tölt för att förbättra takten. Om hästen är överrest är det främst är det viktigt att ryttaren får en förståelse och blir medveten om hur hästen använder sin överlinje och sedan lär sig både hur det ska kännas och se ur när hästen arbetar korrekt.

Vissa hästar töltar som allra bäst på lös tygel, utan större inverkan från ryttaren.

Såklart är anledningen till taktproblemen olika och det är inte alltid alla hästar stämmer in i någon viss ram. Dessutom fungerar olika övningar bra för olika hästar och ryttare. En del hästar kan också pendla mellan att vara travtaktiga till att vara passtaktiga beroende på vilket tempo man rider dom i. Detta handlar främst om unghästar som bygger styrka i gångarten och fortfarande arbetar med att hitta sin balans. Om hästen inte bjuder tillräcklig fram tex så behöver ryttaren först och främst börja med att få hästen svarar rätt på dom drivande hjälperna. Det kan vara en bra idé att ta hjälp av en instruktör för att ta reda på vad anledningen bakom taktproblemet är för att så kunna veta hur man ska lägga upp sin träning. Ibland kan man behöva gå tillbaka i sin träning för att kunna komma framåt, i mitt inlägg där jag har skrivit om ”Töltsättning” har jag skrivit om vilka förutsättningar som gäller för hästen och ryttaren för att tölten ska fungera. Först och främst behöver dessa punkter fungera hos både häst och ryttare innan ni går vidare. Oftast är det dom små sakerna som gör dom stora skillnaderna!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Jullov och att vila eller inte vila

Sofia Hallin | 4/1 - 2020

Jul och nyår betyder för dom flesta avvik från vardagen med lediga dagar och kanske en del resande. Hur gör man då med träningen av sin häst, vilar den eller rider du sporadiskt. Självklart beror det här på vilken typ av häst du har och vad du tränar emot. På Island är det vanligt att träningen av hästarna följer säsongen. Under höstmånaderna är stallen fulla av unghästar och arbetet handlar mest om inridning. Samtidigt är tävlingshästarna som tävlat hela våren och sommaren ute på höstbete och njuter av att bara vara hästar. Efter inridningsperioden får istället unghästarna gå ut och tävlings och träningshästar kommer in. När jag pratar om att hästarna ”går ut”, innebär det allt som oftast att dom är ute på stora ytor, kanske i någon fjälldal, i en stor flock med massor av hästar och lite kontakt med människor. På Island är hästarna inne på stall och tränas mer intensivt och får istället en längre vila en gång om året. Medans i Sverige rider man oftast hästen hela året om men istället med korta vilopauser emellanåt.

I skolan är ”säsongen” väldigt lång under vårt sista år. Skolan börjar i slutet av augusti och är slut i mitten av maj och under den här perioden ska våra elevhästar vara i toppform nästan under hela tiden. I början av terminen gör vi ett typ av intagningprov med våra hästar för att få dom godkända i utbildningen. Detta gör att det inte räcker med att hästarna ska vara inne på stall i augusti utan också ska dom kunna prestera i fem gångarter redan i början av september. Det här gör att man behöver fundera en hel del om hur man lägger upp träningen med sin häst, både fysiskt och psykiskt. Vi följer såklart lektionerna i skolan men vi har samtidigt en del frihet i hur vi lägger upp passen och när vi vilar. När jag tränar mina hästar funderar jag mycket både på fysisk och mental vila. Dels tänker jag på hur den fysiska träningen varit under veckan men även den mentala. Den mentala biten är ju svår att mäta men det hänger ofta ihop med kraven i träningen. Att öka kraven för att kunna ta nästa steg fram i träningen är såklart mentalt krävande, både för mig och hästen. Det är också viktigt att tänka på vad och hur man tränar, träningen bör vara mångsidig och rolig för att hålla hästarna glada och arbetsvilliga. Dom allra flesta av mina hästar tränas minst en gång i veckan utan ryttare, det kan tex vara longering/markarbete av olika slag eller handhästridning till häst eller cykel. Dessutom gäller det att tänka på sin egen mentala vila. Ibland kan det vara nyttigt att du och din häst får en paus från varandra, desto bättre du känner din häst desto bättre känner du dennes svagheter och det är väldigt lätt att bara fokusera på dessa och därmed fastna i träningen. Om detta har skett kan den bästa lösningen faktiskt vara att ge både dig och hästen en paus.

Unghästarna Gnott och Múli går på vila efter en inridningsperiod.

På skolan har vi schemalagda lektioner måndag till fredag och hästarna tränas ca 4-6 ggr i veckan. Oavsett hur mycket eller lite hästen tränas är jag väldigt noga att när hästen har en vilodag så har hästen även en vilodag från mig. Den eller dom dagarna ska hästen vara så mycket häst som möjligt, helst att den kan gå ute med några kompisar, jag låter helt enkelt hästen vara så mycket som möjligt.

Oavsett vad du tränar emot kan det vara bra att fundera över din och din hästs vila. När kan det vara en bra tidpunkt att hästen får vila? Vet du att du kommer vara på semester 2 veckor i december så är väl det ett perfekt tillfälle att låta hästen vila då också. Istället för att ha dåligt samvete över att du inte tränar hästen så är det bättre att planera in den här vilan och tränar efter det, perfekt för både dig och hästen.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

En sammanfattning av året 2019 i bilder

Sofia Hallin | 21/12 - 2019

Nu närmar sig 2019 sitt slut och därför tänkte jag ta tillfället i akt att se tillbaka på det som varit. Ibland är det viktigt att påminna sig själv om vad man varit med om, vad man faktiskt har lärt sig och hur mycket man har utvecklats.

Januari: I slutet av januari börjar solen äntligen komma tillbaka till Hólar och då blir man alltid lika glad. Sól (på bilden) mitt 6 åriga sto, deltog i sin första tävling.

Februari: Hólar visade sig från sin bästa sida med solsken och snö. Jag hade fått både nya inridnings och träningshästar, bland annat hingsten Tindur (på bilden).

Mars: Bilden är från slutprovet i inridning som gick väldigt bra med alla mina tre hästar, trots en rejäl avramling och lätt hjärnskakning i början av månaden. Efter slutprovet började vår praktik och jag mina tre hästar som jag tränade för tillfället flyttade söderut.

April: Min 7 veckors praktik genomfördes på Margrétarhófi på södra Island hos Reynir och Aðalheiður. Under den här tiden lärde jag mig otroligt mycket! Det var otroligt lärorikt att träna så mycket bra hästar varje dag och dessutom träna tillsammans med andra otroligt bra ryttare. Hårt jobb från morgon till kväll men en period som jag kan se tillbaka på och vara väldigt glad och tacksam över.

Maj: Efter min praktik var jag tillbaka på Oddsstaðir en period innan jag åkte tillbaka hem till Sverige. Tindur och jag slutade på topp tillsammans innan han går på sommarvila och sedan tillbaka till sin ägare för försäljning.

Juni: Detta var en månad med väldigt lite häst. Jag var hemma i Sverige igen och njöt över att få vara rätt så ”vanlig”, blandat med en hel del undervisning. Jag gjorde min första podcast intervju tillsammans med Equipodden.

Juli: Här jobbade jag hos Lendelundens Lantlif nere i Skåne med fullt av lovande unghästar.

Augusti: Tillbaka igen hemma på Oddsstaðir och som jag hade längtat efter att komma tillbaka!

September: Skolstart och en del skolstress. Detta vägdes upp med en hel del roliga saker som till exempel Laufskálaréttir (bild) och dessutom började jag ju att blogga.

Oktober: Första snön kom och jag fyllde 28 år. Mitt nya sto Lykkja (på bilden) började komma in i rollen som skolhäst på Hólar.

November: Från den här månaden fanns inte många bilder alls. En månad fylld av massa prov, plugg och stress inför examensarbetet. Att komma ut till stallet och träna hästarna var en välbehövlig paus från allt annat. Sól och jag deltog i Futurity tävling för unghästar.

December: Hela klassen samlade efter att vi presenterat våra examensarbete och efter vår hittills mest  krävande termin går vi äntligen på jullov.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.