Motivation

Sofia Hallin | 20/9 - 2020

 

Just nu är ingenting som vanligt egentligen, världen står fortfarande lite på paus, man vet inte riktigt hur någonting kommer att bli och det är svårt att planera inför framtiden. Det första som jag gjorde när skolan stängde ner i mars var att sätta mig och skriva ner en lista på allt som jag kunde komma på var positivt med situationen. Jag fick verkligen tvinga mig själv till en början men efter ett tag och med hjälp av andra hade jag till slut nästan ett helt A4 ark fullt med positiva saker, stora som små.

Jag har funderat lite över det här och vad dom ändrade omständigheterna gör med vår motivation. Förändring (oavsett om man upplever den som positiv eller negativ) kan faktiskt ge oss mer och ny motivation samt att få oss att se på saker med nya ögon. Förändring kan tvinga en att bli kreativ på nya sätt! Men såklart, jag förstår att det kan vara svårt att motivera sig inför en tävlingssäsong som man inte ens vet om den blir av eller inte.. Dessutom kommer dom allra mörkaste månaderna allt närmare som inte direkt hjälper oss på traven. Jag har som sagt funderat lite runt motivation och vad det är som motiverar oss, eller inte motiverar oss och tänkte dela med mig att detta till er.

Först och främst, vad är motivation?
Motivation är en term som beskriver faktorer hos en individ som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. Till exempel vilka handlingar vi lägger vår tid på, och hur mycket tid eller energi vi lägger i våra handlingar. Motivationen förklarar varför vi gör vissa saker snarare än andra och varför individer beter sig på ett visst sätt. Motivation är något som uppmuntrar vederbörande att fortsätta arbeta framåt och upprätthåller ett intresse. Orsaken till att man blir eller är motiverad är antingen av yttre – eller inre natur. Ofta delar man in motivation på det här viset:

Inre motivation är vad man själv tycker är kul att göra, något man vill och längtar efter att göra. Handlingar som bygger på inre motivation framkallar positiva känslor hos en. Inre motivation bygger på vad du själv känner. Yttre motivation kan var pengar (tex lön), vinst, förväntningar eller uppmärksamhet/uppskattning från andra. Yttre motivation bygger på yttre faktorer. Den allra starkaste motivationen är den inre motivationen, då har individen själv bestämt vad denne vill göra och känner glädje av att utföra detta. Det krävs att individen är motiverad för att ge meningsfullhet i aktiviteten eller uppgiften som utförs.

Motivation och målsättning
Vår motivation påverkar vilka mål vi sätter oss och hur krävande dom målen är. I forskning har man sett att det finns ett samband mellan målsättningar och framgång, men det behöver inte betyda att det finns ett samband mellan målsättning och välbefinnande. Men hur gör vi då för att få både och, både framgång och välbefinnande? Då är det viktigt att målen vi sätter upp bygger på vår inre motivation, att det är vi själva som har valt vad vi vill göra och själva satt upp målet. Om målet bygger på yttre motivation, tex: att få höga betyg på provet i skolan och bli bäst i klassen, då finns det heller inte så mycket kvar när du har nått ditt mål och det är då lätt att man känner en stor tomhet efteråt. Många kanske känner igen sig i tankar som ”bara jag vinner den här tävlingen så kommer jag att bli nöjd/glad” eller ”bara jag får en ny bättre häst så kommer allt att ordna sig”. Om målet istället byggde på inre motivation, tex: att du vill lära dig så mycket som möjligt om det här ämnet eftersom det är något som du är väldigt intresserad av, då är det lättare att njuta av vägen till målet inte endast när vi väl kommit i mål.

Förbättra din motivation
Någonting som kan sätta fart på din motivation är att förändra eller byta miljö. Detta kan vara till exempel att byta stall, tränare, häst eller ridvägar ute i skogen. Det behöver inte betyda att något av det andra var dåligt, men förändring gör ofta att man ser saker med nya ögon.

Lär känna dig själv
Det är viktigt att man känner att sitt mål eller sin uppgift är tillräckligt stimulerande och intressant för att känna sig motiverad. Om uppgiften är för svår kan man uppleva ångest, men om uppgiften istället är för lätt så blir vi uttråkade. Varken för lätt eller för svårt mål gör att vi kan nå vår fulla potential.

Tänk igenom vad just du vill, finns det något som du alltid velat lära dig eller gjort? Lär känna dig själv men ta även hjälp av andra runt omkring dig, någon som du vet vill att du ska lyckas. Bara du kan ge dig själv möjligheten att få upptäcka något nytt och testa dina gränser!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Nystart

Sofia Hallin | 10/9 - 2020

Höst innebär nystart, ny säsong och nya möjligheter! Just nu befinner jag mig hemma i Sverige och njuter av att umgås med vänner och bara vara. Det känns skönt att få mellanlanda och ladda upp lite innan jag åker tillbaka till Island och börjar jobba igen. Eftersom jag inte riktigt hunnit fira min examen känns det extra kul att bli påmind om det nu när jag kommer hem och folk gratulerar mig. När jag kommer tillbaka står nytt jobb på schemat som jag ser väldigt mycket fram emot. Jag ser fram emot att komma in i rutiner och konstigt nog längtar jag efter att få göra samma sak varje dag på samma ställe under en längre tid. Jag ser fram emot att börja träna mina egna hästar igen och dessutom har antalet hästar ökat då jag kommer ha en ny svenskägd träningshäst med mig. Det ska bli spännande att komma igång med Lykkja igen och få träna henne för tävling och inte för skolan och proven. Lite konstigt känns det såklart att inte börja i skolan igen efter tre år men även helt rätt. Jag kommer fortfarande att fortsätta att lära mig nya saker men bara på att annat sätt.

 

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Att skicka sin häst på träning

Sofia Hallin | 31/7 - 2020

Just nu jobbar jag för fullt efter att ha flyttat till Reykjavík och har i dagsläget cirka 13 hästar i träning, alla i olika åldrar och med olika träningsbakgrund. Det har fått mig att fundera lite över vad som kan vara bra att tänka på i samband med detta, att låta någon annan träna sin häst. Så jag tänkte att varför inte dela med mig av detta till er. Och jag har försökt att skriva blogginlägget utifrån ett svenskt perspektiv 🙂

Innan man bestämmer sig för att skicka sin häst på träning kan det vara bra att fundera över varför vill jag skicka min häst på träning och vad vill jag få ut av träningsperioden. Det kan var bra att välja en sak att främst fokusera på, speciell om träningsperioden är en kortare tid. Det blir då lättare för både häst och tränare att fokusera på just det och det kan vara lättare för hästägaren att se ett resultat, se skillnaden på hästen innan och efter. Till exempel att förbättra takten i tölten, balans, kontroll av överlinje mm. Sen är det såklart att förbättring inom ett område kan ge flera positiva resultat. När hästen har kommit till tränaren är det viktigt att hästägare och tränare har en öppen dialog och pratar tillsammans om hur båda parter upplever hästen, vad som behöver förbättras och hur man ska arbeta för att komma dit. Det kan även vara så att målet för träningsperioden ändras under tiden av olika anledningar. Som regel kan man välja att skicka sin häst på träning antingen en viss tidperiod eller för träning av ett visst moment, tex: inridning, töltsättning, avelsvisning mm. En inridningsperiod brukar vanligtvis vara mellan 6-10 veckor.

Skillnaden mellan Sverige och Island är främst att människor i Sverige äger oftast en eller två hästar som sina egna ridhästar och skickar sin häst på träning för att lösa ett problem eller för att få hjälpa att ta nästa steg fram i träningen. På Island är det vanligare att man äger fler hästar som tränas under längre tidsperioder av utbildade tränare. Det allra viktigaste för att alla parter ska bli nöjda är att ha en dialog mellan varandra, både innan, under och efter träningsperioden. Om du skickar din egen ridhäst på träning kan du även fråga om det finns möjlighet att få undervisning till exempel innan och efter träningsperioden. Efter träningsperioden bör tränaren kunna visa hästen så att du får se vad som har förbättras samt att du får prova hästen igen med hjälp av tränarens instruktioner. Det kan också vara bra att få uppdateringar under vägen, tex att man stämmer av hur allt går och/eller får bilder eller video skickad till sig som hästägare.

Det är svårt som tränare att ge svar på hur resultatet av träningsperioden kommer se ut. Hästar är ju levande djur och det är svårt att säga innan hur lång tid det tar innan man når ett visst mål. Ibland går allt mycket lättare än vad som tror och hästen utvecklas i snabbare fart. Desto mer erfarenhet och desto fler hästar man tränat blir det lättare att förutsäga hur hästen kommer utvecklas. För mig som tränare är det viktigt att vara lyhörd och lyssna på hästägaren och dennes tankar och önskemål. Dessutom måste jag vara ärlig, realistisk och kunna ge min åsikt om hästen och dennes potential.

Du får alltid ut mer av träningen om hästen är i god fysisk kondition, då har hästen lättare att ta till sig träningen samt att röra sig korrekt. Något annat som kan vara bra oavsett om du eller någon annan tränar hästen är att kolla igenom hästen till att få veta att den mår bra, tex kan man be en veterinär göra en hälsoundersökning, sen är det viktigt att hästen får tänderna kollade (speciellt yngre hästar). Annat kan också vara att se till så att hästen är avmaskad samt att den har en god och välfungerande skoning. Om hästen har speciella svårigheter, är rädd för vissa saker eller har ändrat sitt beteende kan det vara bra att låta en tex equiterapeut eller liknande kolla över hästen.

Att få hjälp med träningen för både häst och ryttare och kan hjälpa ekipaget att ta näsa steg fram i träningen. Det kan vara nyttigt att få vila från sin häst ibland speciellt om man har en ridhäst som man har ridit under en längre tid då är det lätt att bli hemmablind och då kan de behövas en förändring.

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Och nu då..

Sofia Hallin | 23/6 - 2020

Ja precis, och nu då? När man liksom helt plötsligt är ”på andra sidan”. När man har nått ett mål som man har jobbat för och fokuserat på i många år, man har liksom kommit upp på bergstoppen och står och funderar på vart man ska ta vägen härnäst. Ungefär så känner jag just nu. På ett sätt känns det otroligt spännande men också lite tomt, vad ska jag nu sträva efter?

Efter examen har jag fått ta det ganska lugnt och har haft tid att samla tankarna och försöka fundera ut vad jag vill göra härnäst, vilket har varit väldigt bra för mig. Det jag gjorde för att samla ihop mina tankar och funderingar var att göra det jag gör allra bäst: skriva ner saker på en lista! Först började jag med att skriva ner allt som jag har åstadkommit senaste året (och då pratar jag i skolår), och det är klart att jag har åstadkommit massor av saker men det jag skrev ner var saker som jag var extra stolt över saker jag gjort för första gången eller saker där jag hade presterat extra bra. När jag såg detta på papper blev det som att se mig själv utifrån på ett sätt och då var det lättare att se hur mycket man har utvecklas. Sedan började jag på nästa lista där jag skrev ner allt som jag vill göra i framtiden. Det här har varit lite svårt för mig eftersom jag har inte riktigt kunnat fokusera på detta innan jag var hel klar i skolan och fått allt godkänt, vilket också gör det extra pirrigt att äntligen tänka på det. Nu måste jag plötsligt sätta mina egna mål, annars har jag varit så van att skolan sätter mina mål, vilka prov jag ska klara och vilka moment som ingår osv. Man kan säga att dom här sakerna som jag skrev ner är bara en slags ”Mindmap” på hur jag vill att min framtid ska se ut och vad som ska ingå. Sedan behöver jag såklart att fundera vidare på vad som krävs för att genomföra dom här sakerna, men just nu känns det bra att ha en typ av grund att förhålla sig till.

Hoppas ni kan inspireras av mina funderingar! Nu ska jag fortsätta i mitt flyttstädande så att jag snart kan påbörja mitt nya kapitel 🙂

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

JAG HAR TAGIT EXAMEN!

Sofia Hallin | 9/6 - 2020

 

Ja nu är det kanske dags att äntligen börja blogga igen. Anledningen till att uppdateringarna inte har varit speciellt kontinuerliga under våren är helt enkelt för att allt min vakna tid har jag lagt på skolarbete. Jag har velat fokuserat 100% på dom prov som jag har behövt klara för att kunna ta min examen. Men nu, ja vad ska man säga, nu är jag ute på andra sidan! För att, JAG HAR TAGIT EXAMEN! Såhär några dagar efteråt börjar jag förstå vad som har hänt och att jag verkligen är klar och har tagit mig igenom det jag jobbat för i 3 år. Det är en konstig känsla, att man på nått sätt äntligen kan känna lättnad. Allt jag har gjort senaste året har varit med hänsyn till skolan och allt har kretsat kring detta oavsett vad jag gjort. Så att nu börja hitta nya mål och planer kommer förmodligen att ta ett tag för mig tror jag.

Sista veckorna har varit förmodligen dom mest krävande som jag har upplevt. Eftersom skolåret inte riktigt blev som planerat så var många av proven planerade väldigt nära varandra för att vi överhuvudtaget skulle kunna ta examen. Under förra veckan hade vi 6 prov 6 dagar i rad och då bör också nämnas att vi avslutade med att göra det praktiska ridprovet med våra elevhästar som är det mest krävande provet som vi gör under dom här tre åren. Att vara mentalt stark och ha gott självförtroende är inte bara viktigt utan kanske till och med nödvändigt. Vårt slutprov i ridning består av ett egenkomponerat dressyrprogram på en öppen yta utomhus (stor ridbana), där vi även ska visa alla gångarter. Att rida noggranna dressyrövningar samtidigt som att vi ska visa kraftfull pass blandat med övergångar och flotta gångarter är både mentalt och fysiskt krävande för häst och ryttare. Provet är verkligen utformat och bedömt så att vi ska visa egentligen allt som vi lärt oss under vår skolgång. Det är en konstig känsla på något vis att allt som man lärt sig under tre år bedöms under 15 minuter i ett sammantaget prov. Men samtidigt är det är otrolig känsla när man har tagit sig igenom det och fått reda på att man fått godkänt!

När man tagit examen från Hólar får vi rättighet att ingå i det isländska tränarföreningen Félag Tamningamanna, FT, och en del av ceremonin är att vi får klä oss i deras blåa jackor. Vår examensceremoni var för första gången livestreamad via YouTube som gjorde att många, framförallt utländska familj och vänner kunde följa med eftersom många inte kunde vara på plats.

Totalt var vi 12 elever från 6 olika länder som examinerades och kan nu titulera oss Ridinstruktör och Tränare för islandshäst.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Prestation vs. Utvecklingsfas

Sofia Hallin | 2/4 - 2020

I Peder Fredricssons bok fastnade jag för en fundering där han pratar om någonting som han kallar ”prestations och utvecklingsfas”. Det handlar om hur man botar ner sin träningsperiod beroende på vad som är huvudfokuset. Jag tyckte det var väldigt inspirerande och jag tog mig en liten funderare över ämnet:

Prestationsfasen handlar om när man kommer mer och mer fram mot tävlingssäsongen och att då ändra mindre och mindre i sin och sin hästs träning. I den här fasen ska man vara ”klar” med den uppbyggande träningen och lita på att grundjobbet man har gjort innan detta kommer att löna sig. När det väl är dagen innan tävling så kommer du inte kunna ändra på hur hästen svarar för dina skänkelhjälper, du kommer helt enkelt behöva jobba utifrån det du har just nu och göra ditt bästa ut från det.

I utvecklingsfasen däremot, som man på idrottsspråk kan kalla för försäsong, handlar det om att samla på sig så mycket kunskap och erfarenhet som möjligt. Till exempel läsa mycket böcker, rida för olika tränare, prova olika metoder eller på andra sätt få ny inspiration in i sin träning. I den här fasen är det okej att bli lite förvirrad och känna att man inte riktigt vet ut eller in, det är bara bra, att ifrågasätta saker gör oss bättre!

Ur Peder Fredricsons bok

Det här tycte jag var ett väldigt bra tankesätt att använda sig av i sin träning. Det här gäller kanske främst kanske som tränar sin häst för tävling eller någon annan typ av prestation. Det är viktigt att man som ryttare lär sig att våga tro på sin och hästens potential och ibland bara bestämma sig själv för hur man ska jobba utan att lyssna på andra runt omkring en. När det kommer till kritan, eller tävlingsdagen, är det faktiskt du själv som ska kunna stå för dina beslut. Om man bara gör någonting för att ens tränare har sagt det, men har själv ingen aning om varför, då tror jag man är ute på hal is. Jag tror att det är viktigt att ta egna beslut och sedan kunna stå för det. Blev det inte riktigt som man tänkt sig så är det inte hela världen, se istället till att du lär dig något av det.

Aprilväder på Island..

I dessa tider är det ju mycket runt omkring oss som är osäkert och oklart. För många ställs tävlingssäsongen in helt eller delvis och saker blir inte riktigt som man tänkt sig. Det här tror jag är ett jättebra tillfälle att gå tillbaka till utvecklingsfasen. Istället för att fokusera på att tävlingssäsongen inte riktigt blev som man tänkt sig kan man vända på det och tänka att jag får istället en period där jag och min häst kan utvecklas ännu mer och bli ännu bättre. Jag som ryttare får tillfälle att söka ny inspiration och utvecklas tillsammans med min häst. Idag finns det hur mycket lätt tillgänglig kunskap som helst på nätet som bara väntar på oss. Våga bli lite förvirrade, jag lovar att det kommer bara gynna er, eftersom desto mer man förstår, desto mer förstår man också hur mycket man inte förstår och har kvar att lära sig!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Skolan är stängd

Sofia Hallin | 14/3 - 2020

Island har beslutat att på grund av riskerna med smittspridning av Corona viruset, ska all högskoleundervisning ställas in från och med måndag den 16e mars och i fyra veckor framåt. Detta gäller då även våran skolan trots att vi är endast runt 40 elever totalt och dom allra flesta lektioner är rid undervisning där vi inte är flera än sex stycken tillsammans. Nu gäller det bara att rätta sig efter dom nya reglerna även fast det kommer bli ovant att vara utan rid undervisningen i en hel månad. Men, såklart kommer det ut en hel del fördelar från detta också, så som tex att vi kan själva styra mera fritt hur vi vill träna hästarna, vi kommer behöva träna hästarna mera utomhus då tillgången till ridhus kommer vara begränsat, både elever och hästar får en mental paus från undervisning, man får tid till att smälta det vi har lärt oss hittills, övning i att ta mer eget ansvar och en hel del annat. Så även fast mycket är oklart, både för oss och i resten av världen så jag ska försöka och tänka på dom positiva punkterna!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Den isländska träningspyramiden – Del 2

Sofia Hallin | 17/2 - 2020

Här kommer nästa del där jag förklarar dom isländska träningsstegen. Nu går vi igenom steg för steg för att få en bättre förståelse av vad varje steg egentligen innebär. Varning för långt men förhoppningsvis lärorikt inlägg!

Lugn & Fokuserad
Hästen respekterar och litar på människan. Den förstår och svarar med lätthet våra hjälper (säte, skänkel, tygel). Hästen är både i mental och fysisk balans. Hästen visar inget flyktbeteende så som till exempel: Spända muskler, hästen är överrest och arbetar på ett felaktigt sätt med överlinjen, ögonvitan syns, hästen svarar ryttarens hjälper med att spänna eller att bakbenen står brett isär för att hästen ska vara redo att fly. Istället vill man se kännetecken på avslappnad häst så som till exempel: Öronen är alerta/aktiva och varken spända framåt eller bakåt, ögonen är öppna och ”glada”, svansen rör sig fritt och musklerna är avslappnade. Hästen ska kunna söka sig framåt nedåt och länga överlinjen, vilket är ett tecken på att hästen känner sig trygg. Ryttaren kan rida hästen på lång tygel utan tygelkontakt utan att hästen ändrar tempo. En häst som är lugn och fokuserad lär sig nya saker fortare i träningen än en häst som är stressad, därför är detta ett väldigt viktigt steg som allt annat bygger vidare på.

Hästen är trygg med människan och kan sträcka sig fram och ner.

Framåttänk & Takt
När hästen är lugn och fokuserad rör den sig också framåt med taktfasta rörelser. Den rör sig tveklöst fram med bestämda steg dit ryttaren styr. Hästen är ”målmedveten”, håller jämn rymt med regelbundna rörelser på rakt eller böjt spår samt när ekipaget byter riktning. Steglängden är jämn och hästen håller samma gångart utan taktstörningar. Hästen sträcker sig fram (pannan fram), som gör att ryggen blir fri, överlinjen förlängs och aktiveras vilket gör att bakbenen kan arbeta mera aktivt. Bakbenen kan då gripa mera fram under hästen. Rörelserna går igenom hela kroppen från bakbenen och fram genom en aktiv rygg/överlinje. Konsekvensen av detta blir oftast att hästen bjuder fram i tygelkontakt.

Framåttänk har inget med fart att göra, hellre att hästen söker hela tiden fram, hästens panna är hela tiden på väg fram. Takt i det här tillfället är inte detsamma som ren takt (ren fyrtakt tex), hellre rytm och jämn rytm i stegen.

Hästen sträcker pannan fram och länger överlinjen.

Avspänd & mjuk (lösgjord/rörlig/supple)
Här skulle man även kunna använda begreppen lösgjord och/eller rörlig som enligt mig förklarar det här steget på ett bra sätt.

Hästens form/kroppshållning är otvingad. Hästen rör sig igenom hela kroppen från bakdel igenom ryggen och framdel. I tölt böljar hästens svans, i skritt och trav pendlar svansen från sida till sida. Om man ser att hästens svans böljar som i tölt i trav eller galopp betyder detta oftast att gångarten är fyrtaktig och med svagt sväv. Hästens huvud och hals rör sig i takt med vederbörande gångart, men till att detta ska kunna vara möjligt behöver ryttaren låta hästen röra sitt huvud och hals, inte hålla huvudet fast med tyglarna. Till exempel: En häst med riktigt bra skritt som rör sig igenom hela kroppen rör huvudet upp och ner på ett sätt så att pannluggen liksom ”kastas” upp och ner. Hästar är naturligt mer rörliga i halsen än vad dom är i resten av kroppen, därför är det lätt för ryttaren att böja hästens hals och får då känslan av att hela hästen är böjd, men så är inte alltid fallet. Om man själv har svårt att känna detta kan det vara bra att ta hjälp av tex en spegel för att kunna se hur hästen böjer sig. För att öka hästens rörlighet kan det vara bra att rida olika typer av dressyrövningar.

När man pratar om hästens rörlighet så brukar man dela upp det på tre olika sätt beroende på vilket typ av rörlighet man vill beröra.

1. Lateral 2. Longitudinell 3. Rotation

Rakriktad
När hästen är rakriktad går den med bakbenen i frambenens spår, både på rakt och böjt spår. Hästens högra steg är lika höga och långa som hästens vänstra, förut i galopp. Hästen bär lika mycket tyngd på både höger och vänster sida, den lutar sig inte åt något håll. Hästen kan gå på två lika stora volter med samma steglängd, rytm och tempo. Hästen är inte alltid 100% rakriktad och det är mycket som kan ha påverkan på om hästen har lättare eller svårare att arbeta jämnt. Till exempel kan hästen ha lättare att vara rakriktad i tölt än i trav, oftast är det även svårare att ha hästens rakriktad i ett högre tempo än ett lägre tempo. Med träning kan vi få hästen att vara längre och längre tid rakriktad. Att hästen använder muskler, senor och leder lika mycket både på höger och vänster sida är viktigt för att undvika belastningsskador.

Att rida hästen rakriktad är viktigt för hästen hållbarhet och att bygga upp en jämnstark häst är viktig för att kunna använda hästen länge. Hästar är, precis som oss människor, födda mer eller mindre sneda. Liksom vi är hästen också ”höger- eller vänsterhänt”, med en starkare och en svagare sida. Därför är arbetet med rakriktning ett ständigt pågående arbete som ryttaren alltid behöver ha med i tanken. Till att träna upp hästen där den är svag kan ryttaren använda sig att olika dressyrövningar. För att lättare se om hästen är rakriktad kan det vara bra att dela manen för att se på ett korrekt sätt hur halsen rör sig. Hästar med mycket man kan ha en tendens att till och med luta sig till den sida där manen ligger. Konsekvensen av att hästen är rakriktad är oftast att tygelkontakten blir jämn eftersom hästen arbetar jämnt med båda bakbenen.

När hästen är rakriktad går bakbenen i frambenens spår, både på rakt och på böjt spår.

Eftergift (formad)
Hästen arbetar med lång, mjuk överlinje utan spänna. Hästens panna töjer sig fram och hästen länger sig fram och ner när ryttaren ber om det. Ryggen är utan spänna och lyfts något upp till att bättre kunna bära ryttaren. Hästen är självbärande och ryttaren ska kunna släppa tygelkontakten för ett ögonblick utan att hästen ändrar sin kroppshållning. Halsmusklerna är avslappnade och hästen håller huvudet i lod med näsborrarna något framför lodlinje.

Ordet eftergift kan även betyda att hästen är endast eftergiven i nacken utan att den arbetar korrekt med resten av kroppen, därför lade jag även till ordet formad. Eftergift i träningspyramiden syftar på att hästen är eftergiven inte bara i nacken utan även arbetar korrekt med hela kroppen.

Hästen arbetar med lång, mjuk överlinje utan spänna, ryggen lyfts upp.

Kraft (spänst/elasticitet)
Här brukar man prata om både kraft samt det isländska ordet ”fjaðurmagn” som betyder spänst eller elasticitet, man kan säga att hästen är fjädrande i sina rörelser. Hästen blir mer verksam/aktiv med mer energi i hela kroppen. Rörelserna blir mer uttrycksfulla, högre och mer energiska. Bakbenen skjuter hästen väl framåt i varje steg. Svävmomentet ökar i galopp och trav och halvsväv ökar i tölt. Ryttaren ska kunna kontrollera kraften och kunna minska och öka kraften i hästen när han vill, annars kan detta vara ett tecken på att hästen är spänd. En vältränad, stark häst ska kunna fjädra i sina rörelser när han skjuter sig framåt med kraft och utan spänningar. Fjädringen kan man se extra tydligen i trav till exempel när hästen är longerad. Om man då kollar extra noga på hästens ryggmuskler ska dom vara aktiva och fjädrande om hästen har kommit upp till detta steg. Desto mer fjädrande hästen är desto lättare blir dennes rörelser och till slut även mer kraftfulla.

Hästen blir mer verksam/aktiv, rörelserna blir högre och mer energiska. Bakbenen skjuter hästen väl framåt i varje steg.

Samling
Bakbenen lyfter tidigare från marken, skjuter på mindre och bär mer än tidigare. Hästen sänker bakdelen genom att bakbenen vinklas och på så sätt kommer dessa längre in under hästen, detta gör att framdelen blir bärandes mindre vikt än tidigare. Hästen ”lättast” därmed i framdelen och ryttaren får en känsla av att hästen går i uppförsbacke, frambensrörelserna blir friare och mer uttrycksfulla. Halsbasen dras bakåt och halsen och huvudet reses upp. Hästens tyngdpunkt förflyttas något bakåt (några få cm). Underlinjen blir kortare. Hästen är självbärande, ryttaren ska inte känna att han håller ihop hästen med tyglarna. Stegen blir högre och kortare.

Att rida hästen samlad är inte bara bra i ett tävlings perspektiv för att man vill att hästen ska vara flott och uttrycksfull, det är också viktigt att lära hästen att flytta sin tyngdpunkt i ett hållbarhetsperspektiv. När hästen är korrekt samlad är den självbärande och bär på så vis oss ryttare på ett bra sätt. En samlad häst är mera ”flyttbar”, den kan på ett enkelt sätt byta riktning, därför var det viktigt för soldater att kunna samla sin häst i krig för att snabbare kunna byta riktning om det skulle behövas. Att rida hästen samlad är väldigt fysisk påfrestande och bör i början bara göras i kortare stunder.

Hästen sänker bakdelen, lättast fram, underlinjen blir kortare och stegen blir högre och kortare.

Ökning
Sista steget beskriver hästens kapacitet att kunna ta sig fram i ett högt tempo. Vissa hästar ökar farten genom att länga steget och vissa genom att ta fler steg. Hästen har god framåtanda och skjuter sig framåt med kraftfulla bakbensrörelser. Hästen ökar steglängd, sväv och halvsväv. Halsen blir något längre, huvudets hållning är något mera öppen, framför lodlinjen. Hästens överlinje skall dock fortfarande vara stark men utan spänning. Hästen bibehåller balansen när tempot ökas i alla gångarter. Frambenen griper framåt och uppåt. Att rida hästen i ett högt tempo kan öka framåtbjudningen och dessutom tillgodoser vi på så sätt hästens rörelsebehov, alla hästar har ett naturligt behov av att få sträcka ut sig i ett högt tempo, speciellt hästar som står mycket på box eller i små hagar. Trots det höga tempot är det viktigt att ryttaren kontrollerar att alla dom tidigare stegen kommer med. Det är till exempel speciellt viktigt att hästens kroppshållning är korrekt i det höga tempot för att minska risken för belastningsskador. Extra viktigt är att hästen är rakriktad i ett högre tempo för att kunna hålla balansen i varje gångart. Ryttaren bör vara medveten och utgå från hästens kompetens samt fysiska status när vi rider hästen i ett högt tempo för att undvika skador, både i den dagliga träningen men också i ett långsiktigt perspektiv.

Hästen skjuter sig väl framåt med kraftfulla bakbensrörelser. Steglängd, sväv och halvsväv ökar, halsen längs fram.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

1

1 kommentar på “Den isländska träningspyramiden – Del 2

Den isländska träningspyramiden – Del 1

Sofia Hallin | 10/2 - 2020

Den isländska träningspyramiden eller träningsstegen är utvecklad på Hólar University på Island och är speciellt utformad efter den isländska hästen. Man har på Hólar tagit inspiration från många andra olika utbildnings och tränings skalor och den har genom åren också ändrats en del fram och tillbaka med takt i att mer och bättre forskning kommer fram.

Dom här träningsstegen är något som vi arbetar kontinuerligt efter i skolan med alla hästar, både vad det gäller långsiktig träning eller upplägg av ett träningspass. Att stödja sig vid detta kan vara en mycket god hjälp vid träning och utbildning för att på så sätt kunna bygga upp en hållbar och glad häst oavsett vilka mål man har för sig själv eller sin häst.

Först och främst gäller det att hitta vart just min häst är i träningsskalan och så arbeta utifrån detta. Vart man är på träningsstegen kan variera mellan olika dagar och till och med emellan olika gångarter. Ibland kommer man kanske inte längre än första steget under ett ridpass men nästa dag kommer du kanske något längre på skalan på kortare tid. Det är viktigt att komma ihåg att alltid kunna komma tillbaka och ”landa” på det första steget emellanåt för att sedan arbeta vidare. Det första steget är även det största steget som allting annat bygger ovan på.

Bild tagen ifrån Haffi Gislasons bok: Dansa i tölt, ridning och mental träning med Haffi Gislason (Författare Stina Helmersson).

Den isländska versionen.

Från dom isländska böckerna ”Knapamerki” som nu även finns översatta till engelska och heter då ”The Icelandic Riding Levels”.

I nästa inlägg kommer jag att skriva mer detaljerat om varje steg, hur dom hänger ihop med varandra och vad hästen bör förbättra för att gå vidare. Så håll utkik efter nästa inlägg!

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Årets första bok

Sofia Hallin | 26/1 - 2020

Här har skolan rivstartat ordentligt, fullt av teoretiska och praktiska uppgifter, föreläsningar och framförallt har vi övat oss i att hålla clinics. En av våra teoretiska innefattar att vi ska välja en bok om ridning och träning av hästar och presentera författaren och dennes teorier för resten av klassen. Det finns en bok som jag länge velat läsa och vad passade inte bättre då än att välja just den. Boken som jag pratar om är Peder Fredricsons bok. Trots att hoppning är väldigt långt ifrån Islandshästvärlden så har jag alltid blivit inspirerad när jag hört han prata i olika sammanhang. Boken är mer en biografi om hans liv än en bok om hans träningsfilosofi skulle jag säga, trots att man får en bra uppfattning om hans inställning till träning och hästar. Boken innehåller mellan raderna en del citat, så det jag har gjort är att välja ut mina favoritcitat från boken som har inspirerat mig och/eller har fått mig att tänka ett extra varv.

 

”Precis som man måste träna upp och underhålla sin kondition måste man bygga upp och underhålla sin mentala styrka”

 

”I utvecklingsfasen ska du söka inspiration och kunskap medan du i prestationsfasen måste vara vara målfokuserad”

 

”Det är när man är under press man utvecklas som mest, förutsatt att man orkar ta pressen. Det är lätt att hitta ursäkter, att vilja styra undan från den, men verklig utveckling kräver att du lämnar bekvämlighetszonen och utmanar dig själv”

 

”Hela livet har jag lärt mig mycket av att titta på dem jag tycker är duktiga. Tagit till mig av deras kunskap och försökt förstå deras system. Det gäller att hela tiden fortsätta vara nyfiken”

 

”Det är viktigt att alla små beslut du fattar dagligen leder dig mot ditt långsiktiga mål”

 

”Att vinna sitter mest i huvudet på ryttaren. Man måste våga utmana sig själv, vara beredd på att ta den där jobbiga känslan av att förlora, istället för att vara nöjd med att komma på en säker femte plats”

 

Att lära sig mer och försöka förstå andra grenar inom ridsporten är viktig för att fortsätta vara nyfiken och till att få inspiration. Jag tror att man kan lära sig något av nästan alla, det gäller bara att vara öppen för det. I grund och botten har vi kärleken till hästarna gemensamt..

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.