Signalsystem, kommunikation och hur vi använder våra hjälper

Sofia Hallin | 8/12 - 2019

Höstträning innebär för mig tid till att bland annat arbeta med signalsystemet mellan mig och hästen, förfina det som redan är bra och förbättra det som behöver bli bättre. Under hösten har man oftast mer tid till detta och även mer tid till att fundera själv på hur läget är, vad är bra och vad behöver bli bättre. Oftast behöver man gå tillbaka till grunden och fundera på vad som behöver förbättras eller förfinas för att kunna ta nästa steg i träningen.

Hjälperna vi ger hästen är vårat sätt att kunna kommunicera med hästen, ju ”bättre” vi använder oss av våra hjälper desto bättre kommunikation får vi med hästen. När man börjar med en unghäst är det som att lära sig ett nytt språk, unghästen har väldigt lite tidigare erfarenhet av kommunikation med människor. Därför är det viktigt för oss med tålamod och att hela tiden behålla lugnet, att lära sig ett nytt språk tar tid och kostar energi (tro mig, jag vet allt om det!). När man bygger upp som ett signalsystem mellan häst och ryttare så kan det se lite olika ut mellan varje ekipage. Så länge det fungerar för båda parter och hästen mår bra så kan systemet se ur precis som man själv vill.

Det kallas just för hjälp för att vi ska hjälpa hästen att försöka förstå vad vi vill, vägleda honom dit vi vill. För att kunna börja bygga upp vårt kommunikationssystem med hästen måste han först och främst vara orädd för människan och all utrustning som vi använder, tex sadel, pisk osv. En förutsättning att man använder sina hjälper på rätt sätt är att ryttaren sitter i balans i sadeln eller om du arbetar från marken är positionerad på rätt ställe gentemot hästen.

Mitt mål med min ridning är att kunna rida hästen med så små hjälper som möjligt, jag tror att både häst och ryttare mår som bäst då. Samtidigt är jag inte alls rädd för att i träningssammanhang använda ”stora” hjälper om det skulle behövas, ibland behöver man förklara saker för hästen på ett sätt som kanske känns överdrivet, med tex stora eller som man också kan säga: tydliga hjälper. Jag har fått lära mig att: Så liten hjälp som möjligt men så stor som behövs. Ett bra sätt att göra en ”check” i sin kommunikation med hästen är att fundera på hur jag använder mina hjälper. För att förtydliga detta börjar vi först att grena ut vad ”hjälper” egentligen är:

  • Sits (kroppsspråk)
  • Röst
  • Skänkel
  • Tygel

Sedan har vi hjälper som används för att förstärka dom övre hjälperna:

  • Röst
  • Pisk

Sen finns det även en ”hjälp” till som jag alltid brukar försöka tänka på, detta kommer innan alla dom föregående hjälperna. Det är TANKEN! Du ska aldrig be din häst om någonting som du själv inte har tänkt igenom. När du har bestämt dig innan om vad du ber din häst om kan du lättare belöna på rätt sätt. Om du däremot inte har förberett dig vet du heller inte vad du ska belöna hästen för och du vet heller inte vad du ska leta efter för svar. Se alltid till att vara förberedd! När du bestämt dig för VAD du vill göra, tex du vill göra en halt, kan du börja fundera över HUR du ska göra det. En tumregel kan vara att alltid använda sig av sina hjälper i en viss ordning: 1. Sätet (kroppsspråk) 2. Röst 3. Skänkel 4. Pisk. Detta gäller både från marken och från ryggen. Exempel: När vi vill göra en halt, börja med nummer ett, sätet: sluta följa med hästens rörelser i sadeln, sitt emot något, andas ut. Fungerar inte det brukar jag använda rösten. Svara hästen fortfarande inte så använder jag tygeln till att stoppa hästen. Samma sak gäller när jag vill gå fram i skritt igen, nummer ett, sätet: jag lättar något från sadeln till att få hästens rygg fri och han får då plats att kliva under sig med bakbenen, samtidigt ger jag hästen plats på tygeln för att kunna länga sig fram. Nästa steg om hästen inte svarar på detta är att använda rösten, svarar hästen inte på detta så använder jag sedan skänklarna och svarar hästen inte på det så använder jag sist pisken. Det är jättebra att öva detta först genom att göra just detta, stanna och gå fram igen och när man sedan känner att det fungerar kan du sedan ta det vidare. Tänk efter själv hur du vill ha din kommunikation med din häst, visst hästen stannar men kan jag få hästen att stanna med en ännu mindre hjälp? Behöver jag ta i tygeln varje gång eller stannar hästen alltid när jag andas ut och sätter mig tillbaka i sadeln. När man alltid använder sig av hjälperna i den här ordningen lär sig hästen efter ett tag att koppla ihop hjälperna, hästen brukar efter ett tag förstå att om jag inte stannar när hon säger ”Hoo” kommer hon att använda tygeln och han kommer att lära sig att svara på mindre och mindre hjälper. Det som är viktigt för att få detta att fungera är att belöna i rätt tillfälle, eftersom hästar lär sig genom belöning. Om hästen går fram när du använder skänklarna ska hästen också få ”vara i fred” när han gör rätt, för att få hästen att bli känsligare för hjälperna så ta bort skänklarna direkt när han gör minsta antydan mot att röra sig framåt. Det som är viktigt att alltid ge hästen chansen att svara på den ”minsta” hjälpen. På det här sättet får vi en häst som svarar snabbare på våra signaler. Vi ska börja ge hästen den hjälpen vi vill sluta med. Det som händer om jag börjar med den ”största” hjälper alltså tex tygeln, är att jag kommer heller inte ha någonting kvar att använda mig av, jag kan inte göra något annat än att använda tyglarna ännu mer. Om jag istället börjar med en mindre hjälp har hästen fler chanser att förstå oss och chansen är större att han tillslut kommer stanna.

Gällande allt detta måste vi alltid komma ihåg att om det är något som inte fungerar i kommunikationen så börja alltid med att gå till dig själv, vad gjorde jag som gjorde att det blev såhär, vad kan det bero på? Vad kan jag göra för att hästen ska förstå mig bättre? Det är vi som har valt att använda och rida hästen, det är inte hästen själv, det här gör att det också är vårt ansvar att anpassa vår kommunikation till hästen. Det är först när man känner att den här kommunikationen väl fungerar dom vi då kan börja kombinera våra hjälper. Ibland när man känner att man har kört fast i sin ridning kan det vara bra att komma tillbaka till det här och göra en check på sin kommunikation, oavsett på vilken nivå man är på. Ibland kan dessa grunder vara det som gör att man inte kommer vidare med nånting annat.

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

*