”Töltsättning”

Sofia Hallin | 12/10 - 2019

Börja töltträna

Alla hästar har olika förutsättningar för att börja kunna tölta. Detta kan till exempel bero på exteriör, gener och såklart även hur hästen tränas. Forskning på senare tid har visat att hästens gener har stor påverkar på hur lätt hästen för olika gångarter.

5-gångare är ”lättare” att töltsätta än 4-gångare, och får en högre bedömning för gångarten tölt i avelsvisning. Samtidigt som 4-gångare får en högre bedömning för gångarterna skritt, trav och galopp, samt visar ett bättre svävmoment i trav och galopp. Om hästen är 4- eller 5-gångare och hur det definieras har att göras med dennes gener (AA, CA eller CA häst). Jag ska inte gå allt för djupt in i detta men för er som vill läsa mer finns en del forskning som är väldigt spännande att läsa:

  • Kristjansson, T., Bjornsdottir, S., Sigurdsson, A., Andersson, L., Lindgren, G., & Helyar, S. et al. (2014). The effect of the ‘Gait keeper’ mutation in theDMRT3gene on gaiting ability in Icelandic horses. Journal Of Animal Breeding And Genetics, 131(6), 415-425. doi: 10.1111/jbg.12112
  • Jäderkvist, K., Holm, N., Imsland, F., Árnason, T., Andersson, L., Andersson, L., & Lindgren, G. (2015). The importance of the DMRT3 ‘Gait keeper’ mutation on riding traits and gaits in Standardbred and Icelandic horses. Livestock Science, 176, 33-39. doi: 10.1016/j.livsci.2015.03.025

5-gångshästar rör sig oftast i det fria som föl och unghästar i både tölt och pass. Däremot rör sig 4-gångare oftast i trav. Vad detta innebär är att hästarna som naturligt rör sig i tölt i hagen, har redan innan man börjar rida dom, en naturlig balans i tölt vilket 4-gångarna inte har på samma sätt. Därför brukar man prata om att ”töltsätta” hästar som naturligt inte rör sig i tölt.

Töltsättning handlar främst om är att lära hästen att använda sin kropp på ett korrekt sätt där den kan tölta. Töltsättning kan ta olika lång tid för olika hästar beroende på hästens förutsättningar samt ryttarens kunskapsnivå.

Att töltsätta en unghäst, eller en äldre häst för den delen, bör mest fördelaktigt göras av en utbildad tränare alternativt någon som har tillräckligt med erfarenhet och kunskap om hur hästen ska använda sin kropp på ett korrekt sätt. Detta för att hästen ska kunna ridas på ett så hållbart sätt som möjligt i många år framöver och inte drabbas av skador som följd av träningen.

Man bör vara försiktig med unghästar som har lätt för sig att tölta under ryttare. Unghästar som naturligt töltar fritt och även väljer tölt med ryttare på ryggen har oftast inte nog mycket styrka att bära upp ryttaren med en stark överlinje. Därför är det viktigt att som ryttare tänka på att under tider stärka hästen på andra sätt, som tex med dressyrövningar och konditionsträning i andra gångarter.

Några riktlinjer om vad som bör vara på plats för att hästen ska kunna påbörja sin töltträning på bästa sätt.
Avslappnad: En viktig grundpelare inom all ridning och hantering av hästar. Hästen måste vara avslappnad och lugn, speciellt för att kunna ta in och lära sig någonting nytt på bästa sätt.

Grundstyrka och kondition: Hästen bör ha fysiska förutsättningar för att kunna utöva det vi kräver av den. En överviktig häst kommer till exempel ha svårare att röra sin kropp på ett korrekt sätt. En unghäst som har växt upp på stora ytor med varierad terräng och tillräckligt med foder brukar oftast ha bra fysiska förutsättningar för inridningen.

Svarar rätt och förstår ryttarens hjälper: Ryttaren bör först och främst kunna kontrollera riktning och tempo. Hästen ska förstå signalerna från sits, skänkel och hand (tygel), samt att kunna vara i tygelkontakt. Dessutom bör ryttaren börja kunna kontrollera hästens överlinje.

Kunna vara mellan hand och skänkel: Hästen bör förstå samspelet mellan drivande och samlande hjälper.

 

Vad gäller då för oss som ryttare/tränare?
Balanserad sits: Med en korrekt och välbalanserad sits har vi som ryttare bäst förutsättningar att påverka hästen. Speciellt när vi lär hästen att börja tölta är det viktigt att ryttaren har god känsla för balans och kan hjälpa hästen med dennes balans.

Känsla för takt: Speciellt vid gångartsridning bör ryttaren ha en god känsla för takt och vad som är, vid detta tillfälle, ren fyrtakt. Om man är osäker på det här så kan det vara bra att först lära sig rida en häst med taktrena gångarter för att själv lära sig. Taktkänslan behövs för att ryttaren ska kunna förstå när hästen går i ren takt och för att kunna korrigera hästen när takten är oren.

Timing i signalgivning: Att kunna ge hästen rätt signaler vid rätt tidpunkt. Detta är såklart någonting som är viktigt i all typ av ridning men speciellt viktigt när man lär hästen någonting nytt. Dessutom behöver ryttaren kunskap om vilka typer hjälper som hästen behöver.

När hästen lärt sig tölta så kan man börja rida i det tempot där hästen har lättast för sig att arbeta korrekt, på det sättet får hästen självförtroende och känner att den kan och chansen är större att den kommer vilja tölta. Utifrån detta kan man börja prova sig fram med att ändra tempot.

Om hästens takt ändras negativt se då till att inverka på hästen. Rid inte hästen länge i oren takt, antingen behöver du inverka på hästen så att den hittar tillbaka till den rena takten igen, alternativt rida kortare sträckor där hästen klarar av att arbeta korrekt och sedan genom kontinuerlig träning kommer dessa sträckor bli längre och längre.

Eftersom töltsättningen för det mesta utgår från att jobba hästen i övergångar från skritt-tölt, är det viktigt att skritten från början är taktren, alltså fyrtaktig. Om hästen är väldigt passtaktig se då först och främst till att du kan rida en taktren skritt där hästen är avslappnad och länger överlinjen fram, innan du börjar be hästen om tölt.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

*