Detta med att man tycker om vissa fadershingstar eller helt tvärtom. 

Dittenhingsten lämnar dattenhästar osv. Ni fattar.

Hur rätt är det egentligen? Mamman präglar ju fölet mer än pappan. Så att ha en vettig hingst på ett sto som av olika anledningar inte är så vettig får ju förmodligen en avkomma som inte blir så väldans vettig den heller. 

Vem får skiten? 

Pappan såklart 😂… 

Jag hör ofta folk prata på detta viset om hingstar.

Med vissa hingstar så hör man riktigt hur illa de pratas ner. Kollar man då upp stoet de använt hingsten på så kan den ha fått 6 i temperament på sin bedömning och samma på gångarterna. Men det är då pappan som får ta smällen.

På samma vis hör jag givetvis det talas om hur fantastiska vissa hingstar är och hur fantastiska deras avkommor är. Så det är inte bara ont jag hör.

Och, ja, det är så. Vissa hingstar lyser igenom på sitt sätt i sina avkommor. Både gott och ont. 

Med det sagt tycker jag att man verkligen borde kolla upp dessa ”ondskefulla, hemska  hingstarna” och se vad för ston de haft? All skit de får förtjänar de ofta faktiskt inte. Men kanske helst kolla upp ägaren/ryttaren 🙈

Men visst har man sina favorit hingstar 😉 Eller har man bara haft tur att få rida på hästar som blivit en bra kombo på? 

Eller var det bara så att man själv klickade väldigt bra ihop med hästen? 

Jag tycker man borde bli bättre på att säga ”Näe, jag klickade inte med den hästen, i någon annans händer hade den nog varit fantastisk. Men inte med mig”. 

Istället för ”Fyfan, denna hästen är helt jävla dum i huvudet, pappan borde inte få vara godkänd ens”. 

Jag tror att vi bör ta på oss skulden själva i vår hantering av hästarna. Olika hästar behöver olika hanteringssätt helt enkelt. 

Som Kyra Kyrklund sa en gång, något i stil med att man skall tänka sig att varje häst talar ett språk. Står jag och gapar på Finska till dig som bara talar Svenska så förstår du inte bättre för att jag skriker högre och börjar slå med nävarna. Snarare blir du nog bara rädd och väldigt osäker på mig. Hon är duktig Kyra. Väldigt bra på att dra liknelser. 

Det gäller att lär sig tala många olika ”hästspråk”. Det är himla skoj tycker jag. Jag kan inte skryta om att jag kan så många olika språk. Men hästspråk är jag bättre på 😉 Det roliga är dessutom att man lär sig hela tiden nytt, ibland är det bara en dialekt. Men Ibland kan man till och med lära sig skämta på ett annat språk, då har man kommit långt med den individen. 

Man skall vara ödmjuk inför sina djur och man skall vilja lära sig. Tillåta sig att göra fel, men lära av sina misstag.

Alltså, ridning handlar om Dig och Hästen, skit i alla runtomkring. Folk får tycka vad folk vill. Folk kommer alltid tycka. Man kan inte göra något åt det alla gånger.  Men även i dessa tider som är nu så kan det vara lätt att tappa fokus. Här kommer ett kort men enkelt knep.

”My business”

Kjell Enhager som är mental coach. Bland annat för det Svenska landslaget i dressyr. Han har en grej han säger (han knyckte detta av Byron Katie). Det är ”God’s business” ”Your business” ”My business”.

-Vems business är du i?

 ”God’s business”. Det regnar ute och kompisen eller du själv klagar över detta. Säg till dig eller kompisen ”Gör något åt det då?” Nä, det går ju inte. Så skit i det som är god’s business, du har inte kontroll över det ändå.

Ta bort den tanken lika fort som den kom. Du kan inte ändra på att det blåser? På att Covid-19 existerar? Nix…nope och åter nix.

”Your business”. När folk står och tycker som folk tycker. Det är deras business. Det är inget Du kan påverka. Your business skulle kunna vara hur någon annan rider,vad den gör, vad någon annan har för bil, lastbil, gård etc. Du kan inte påverka detta? Eller hur?! Visst, du kan elda upp personens gård och lastbil, fast nä. Det får man faktiskt inte.

”My business” Där har vi det viktiga. Detta är detta Jag kan kontroller. Min andning, mitt tänk, mitt fokus. Var min häst skall gå. Skall den skritta? Skall den trava? När vi börjar tänka på ”My business” så börjar vi känna kontroll. När vi känner kontroll slappnar vi av. När vi slappnar av rider vi bra!

Så ut nu och tänk på ”My business” och känn vilken kontroll och självkänsla du får.

Jag rekommenderar att kolla på filmklippet Kjell Enhager har. Han förklarar det så himla bra.

Alla har vi väl drömmar om den perfekta anläggningen?

För många år sedan (16ca) när vi flyttade till gården i Väröbacka hade jag en dröm. Jag ville kunna hoppa ut från ridbanan mitt i ett dressyrpass när jag ville ha lite mer fart och fläkt. Ridbanan är omringad från 2 håll med murar som sedan öppnar upp sig mot härliga kuperade marker. De andra 2 sidorna gränsar mot våra hästhagar och ja, den normala in/utgången.

Men det som satte lite stopp för min dröm var att grannen ägde marken där det var perfekt för ett uthopp.

Men nu är det en ”ny” granne. En avlägsen släkting till honom som nu bestämmer över markerna. Han grävde upp ett hål från ridbanan in till sin mark! Förstår ni hur mina ögon tindrar eller? Det gör nu att jag kan hoppa ut från ridbanan, galoppera rätt upp för en backe, hoppa över en mur, för att sedan fara vidare i ett nedhopp och ned för en brant bank (tänk den i Falsterbo) därefter sätter jag fart mot vår gamla terrängbana, då hoppar jag över en till mur. Tar ett varv där inne och sedan tillbaka igen på dressyrbanan över några murar till.

Det är lite pill med att få till alla murhopp då det går elstängsel över vissa. Men det fixar jag till.

Här är filmen, Mamma har varit så snäll och filmat oss 

View this post on Instagram

A post shared by SR Equestrian 🇸🇪Dressage rider (@sofie_relander) on Apr 1, 2020 at 12:22am PDT

Så nu kommer alla våra ridlägerbarn i sommar, de som vågar, få följa med mig på en crazy tour ut i terrängen 😍.

På mina Ride Wine and Dine läger kan jag ta det lite lugnare för de som vill. Få kan vi ta en tur i skritt och bara klättra och strosa omkring på markerna 😉👌.

Min mamma var så underbar och filmade mig på utbildningsponnyn Orchard Zweed rp 191 häromdagen. Eftersom bruksprovet blev inställt så tänkte jag att vi får fixa en fräck film på honom i stället.

Så otroligt synd att han inte blev visad. Han vann som 3-åring och skulle visas nu som 5-åring. Som tur är har han livstidslicens ändå.

Vilken ponny det är alltså, wow! Älskar den traven. Så ni som skall betäcka, ha denna i åtanke. Jag kan absolut svara på frågor, men bäst är att kontakta ägaren Karolina Hafdell.

Må gott nu, ta hand om er, ut och rid och ha skoj!

Man skall göra det man är bra på har jag hört. Och lite av det man är dåligt på. Men ibland bloggar jag 👍 ibland händer det helt enkelt.

Men när det är lite väl mycket på jobbet så får det faktiskt vänta 🙂. Det gäller att prioritera helt enkelt.

Det har varit ganska mycket det senaste. Jag har börjat träna rätt mycket på sidan om ridningen. Ungefär 3-4 dagar i veckan. Det gör under för min ridning kan jag säga! Skall bli så roligt att visa en före/efter film om någon månad.

Sedan är det alltid mycket hästar som skall arbetas. Inte för många, jag klarar av det själv, men ändå många. Men det blir mycket annat att hålla koll på själv.

• Vilken dag hästen kommer

• Vilken dag hästen åker

• Boka provridningar

• Beställa foder

• Fakturera

• Samla ihop kvitton på rätt ställe

• Hålla revisorn nöjd (hon är nöjd👌)

• Boka in hovslagare

• Planera träningar på annan ort

• m.m

Det är sånt som jag borde ha en stallchef till 🙈.

Men det är roligt! Det är det som gör att man kan hålla på och hålla igång 😀.

Utöver det så skall alla hästarna arbetas, komma ut/in och få mat, få rent i sina boxar osv. Jag har en tjej som kommer 2-3 dagar i veckan och mockar samt fyller höpåsar. De dagarna är super super 👌.

Jag har förhoppningsvis fått tag i en till tjej som kan komma under april/maj och hjälpa till med att göra iordning hästar samt rida. Hon kommer att vara här några timmar i veckan.

Under april/maj har jag nämligen 13 hästar i arbete 😂. Så stallchefen borde satt bokningsstopp för länge sedan (om jag hade en).

Så då gäller det att verkligen planera schemat för varje dag och häst riktigt noga! Men jag är så taggad. Det är många unghästar som skall visas på treårstestet i maj. Inte lika många som det var meningen från början, men det visste jag också om. 3 åringar kan växa konstigt och hitta på saker. Det blir 7st 3 åringar som skall visas. Vår 4 åring har ganska nyligen blivit opererad (struppipare) så hon kommer ej visas. Sedan är det Golondrina MW som är 5 år (fölsto). Henne kommer jag visa vid ett senare tillfälle. Jag klarar mig gott och väl med att visa 7 st. Skall ju samtidigt kunna göra ett sista kval till SM med Barcelona samma dag 😂. Well…. Vi får se om det går helt enkelt. Björbäck har nämligen en Grand Prix den 19/5 samtidigt som 3 årstestet är.

Så nädå, här rullar det på i all världens fart 😀🐎

I går var en lagom fullsmockad fredag. Vid 12 skulle de potentiella köparna på Cerine komma och provrida en sista gång för att sedan åka och besiktiga henne på klinik 14.30.det betydde att vi skulle behöva åka från gården 13.30.

Men innan dess skulle jag också leverera hem 3 nyinridna unghästar. Vilket man inte kan stressa med. De skötte sig super och åkte hem med godkända betyg och glada ägare 👌👍. De kommer även komma tillbala med dem ca 2-3 ggr i månaden då de bor ganska nära. Då skall vi löshoppa och jag sitter upp och tar en liten tur. För att sedan visa dem på 3 årstestet i maj. Men då kommer de hit 2-3 veckor innan.

Men köparna som skulle komma kl 12, kom något senare, deras tåg var nämligen försenat 😬 Så det fick bli en kort och lugn jogging på Cerine. Hon tyckte det kändes bra fortfarande. Så det var bara att köra iväg på besiktning.

Så skönt efter att all röntgen, böjprov, longering mm är gjord och få svaret helt UA. Alltså inte ett endaste litet fynd på röntgen eller något annat. Nu var hon visserligen redan exportröntgad för drygt ett år sedan helt UA då. Men känslan är ändå så skön! Efter 4,5h var vi hemma igen. Så visst får man sätta av lite tid åt besiktningar 😏.

Nu kommer Cerine stå kvar hos mig någon vecka då deras stall i Stockholm har stäng. Då de vill minska risken att få in smitta i sitt stall. Så det känns bra att få fortsätta arbeta med henne 👍.

I morgon kommer ”Dollan” tillbaka hit 😍 är det någon som kommer ihåg henne? Hon skall säljas, så det finns chans för en annan att köpa ett 5 årigt svart sto 😜🐎. Så har jag även Zinzano som är 8 år utbildad MSV B som står hos mig till försäljning 👌 Jag får rida på många fina hästar.

Det bara flyter på i friskt tempo här

I förrgår var första dagen för tjejen som jobbar här.

Det har gått så bra, hon är så flitig måste jag säga!

I går kunde hon gå själv hela dagen och serva fram med hästar. Medans jag kunde ägna mig åt ridning på alla hästarna.

På fredag åker alla 3 åringar hem. De är nu galopperade på ett tag och de sköter sig så bra. Det kan komma in folk samtidigt som jag rider, det kan komma in andra hästar, det kan gå ut hästar mm.

Det jag tänker på extra när det kommer eller går folk är att ha lite extra fart fram, så inte hästen stannar tex. Jag upplever oftast att det blir farligt när hästen inte bjuder på och tänker fram. Då finns det större utrymme att stanna, stegra, bocka m.m. Men har man en frisk trav fram eller en frisk galopp fram så löser sig det mesta. Det skall inte gå på allt vad benen bär. Olika hästar ger olika känslor. Den galoppen eller traven hästen ger en känsla av ”framåt” är ett lagom bra tempo.

För jag vet ju att den lilla unghästen kommer tänka på det nya som kommer in så fort den ser det. De kan tappa fokus oerhört fort, så jag pratar ganska mycket när jag rider unghästar, för att de inte skall glömma av att jag är där uppe.

När den då ser den där mysiga människan komma in, så vill den antagligen nyfiket springa fram och hälsa. Eller så kanske det är en lattjokompis som kommer in och hästen tänker ”yiihaaa, bästa polaren i världen kommer nu”. Och så var jag glömd…

Så ja, har jag lite extrafart och tänk framåt så kommer vi inte in i en situation där hästen gör fel, eller där det blir fel i en situation för att jag gjorde fel. Då kan det leda till osäkerhet. Utan istället kan jag berömma den duktiga hästen för den lyssnade så fint fram.

Sedan har jag aldrig fullt liv i ridhuset i början när jag börjar sitta på dem m.m. För då lär jag ha noll att be om.

Men hur känns det då?

Som min mamma brukar säga på ridlägren till våra elever ”Tänk dig 100% gratis havre, den känslan vill du ha” Det är bara så rätt hahaha! 👍😁

Det var en av unghästarna som jag galopperade på för några ggr sedan som var rätt pigg. Han bjöd på väldigt mycket fram i galoppen. Det kan man konstatera när tårarna rinner av fartvinden i ögonen.

Det var bara till att hålla i sig, stå upp, långt fram med skänkeln, hålla i manen och njuta av att hästen tycker det är kul och se till att inte störta in i en vägg, spänna sig och hänga i hästens mun. Nu får han dock ingen havre längre…. och han har taggat ner 😉. Så igår var det en riktig seg galopp.

Alla har också travat över bommar på marken med mig på, det tycker jag var duktigt av dem, de har varit hos mig i 6 veckor.

I dag blir näst sista passet, så jag skall njuta för fullt.

Ett dåligt ridpass.

För mig finns det inga dåliga ridpass. I andras ögon kan de vara dåliga. Men jag ser det som en utveckling framåt. Vi kom åt en öm punkt, vi hittade svagheten. Då vet jag vad jag kan jobba vidare på. Så ett misslyckande där är inte ett misslyckande i mina ögon. Det jag lär mig av sedan är när resultatet kommer. Man lär sig alltså inte av att det går dåligt. Utan man lär sig något av det dåliga när man lyckas med det. Därför är det från början inte ett misslyckande för mig. 

Självklart kan det kännas enerverande ibland när man kämpar och kämpar men tex vänsterbytet blir alltid orent. Jag kan inte bli arg på hästen, för den kan uppenbarligen inte eller har svårt för det. Jag kan inte bli arg på mig själv heller, uppenbarligen kunde ju inte jag det heller 😜.

Det jag gör är att jag då delar upp en rörelse i flera bitar. Tex ett galoppombyte kan jag dela upp till att bara göra galoppfattningar från trav. Där tränar jag kvalitén och styrkan i fattningen. Får jag fin gest i fattningen är sannolikheten större att jag får det i bytet. Den skall lyssna för en liten hjälp.

Träna galopp-skritt-galopp, gör ett enkelt byte alltså. Då är det viktigt att hästen lyssnar lätt för handen och lätt för skänkeln, om inte, backar jag bandet mer.

Tränar tempoväxlingar, hästen skall vara rund och mjuk, lyssna lätt för handen och skänkeln.

Hästen behöver vara elastisk för att göra ett byte bra. Har jag hästen fin och mjuk i mina tempoväxlingar så kommer den troligtvis vara det i bytet också.

Alla delar som jag checkar av och delar upp är viktiga. Känner jag att det brister i någon del så delar jag upp den delen mer.

Alltså, tålamod! Våga backa bandet, förstår inte hästen så är det inte för att den är dum, den kan inte det ännu.

Har den kunnat men det börjar falla isär, så dela upp rörelsen och se var det brister.

På så vis behåller vi en häst med gott självförtroende och en glädje till arbete.

På köpet får vi en glad och positiv ryttare.

Men ärligt talat, ibland mår man själv inte alltid så bra, så är det bara, man får inse det. Ibland när jag har sådana dagar så måste jag verkligen intala mig själv att det kommer bli bättre. Släpp den dåliga känslan. Tänk på något positivt. Hitta de bra bitarna i passet. För behåller jag känslan så tar jag med den till nästa häst. Det kommer självklart gå kasst på den då också.

Så jag måste släppa taget om det “dåliga”.

Hittar jag istället de positiva bitarna i det svåra så kan jag få med mig en positiv känsla att börja med till nästa häst. Eller till nästa gång jag rider. Då ger det större chans till att jag kommer lyckas och få ett bra pass.

Så ja, alla har inte alltid toppendagar, vi har bottendagar också. Det är hur vi hanterar det som tar oss framåt. Livets gång…. 😏 ❤️

När vi flyttade hit för ca 13-15 år sedan hade vi 51 hästar ca. Nu har vi ”bara” 17 hästar + mina 6 utbildningshästar, så totalt 23 stycken.

Men 23 är mycket hästar, då är det bara jag och mamma som jobbar med det. Hon har ju även sina 200-300 får och vallhundarna till det. Men tack vare att vi har ett gäng ute på lösdrift och vårat mockningsfria stall så klarar vi oss fint.

Jag hyr 6 boxar varav 5 som jag måste mocka varje dag! Usch!!! Ja usch….

Usch blir det för jag tänker på det stora stallet med 14 boxar som har djupströbädd. Där tar det bara 20 min att halma, fodra och sopa!!! Vill ha alla mina kundhästar där också 😜. Vilken dröm, då hade jag kunnat ha mer tid till att ta emot ännu en till på utbildning😍❤️.

Men jag skall ha en tjej och provjobba hos mig nu i veckan, skall bli spännande. Funkar det bra så kommer jag kunna sätta igång våra egna unghästar tidigare än planerat.

Vi har alltså 4 egna att rida in. Även 2 redan inridna som behöver komma igång och jobba. De har jag planerat in i april. Men hade varit super om de blev inridna nu.

Kan extratjejen vara här så kan jag ha igång alla samtidigt 👌🌟. Det hade varit dröm.

Det handlar om 14 stycken totalt isåfall.

Det verkar vara riktigt svårt att hitta hästskötare nu för tiden. Om något år räknar jag dock med att jag behöver lite personal, fast det beror såklart på hur stallet ser ut. Kanske bara har djupströbädd då 👌.

I maj så kommer alla inridningshästar tillbaka 😍. Då skall de nämligen förberedas in i det sista för sitt treårstest. Jag är så taggad på det! Kommer ha många att visa, så då har jag säkrat med personal 👌. Är alla i bra fas så blir det över 7 stycken att visa 🤩🤩🤩!! Älskar unghästtester.

Det här med att ha provridningar med all smitta som är runt om i landet är obehagligt.

Hör många gånger mina kunder som berättar att ”japp nu skall vi vidare till 4 andra stall!” Ni vet, dedär som åker runt och provar och provar och provar. Jag kan förstå det, har man långt att åka tar man gärna fler ”flugor” i en smäll såklart.

”Är jag dum som tror att vissa kunder inte sanera sin utrustning mellan alla stall ” 

(innerst inne tror jag folk tänker på detta extra mycket nu och är noggranna)

Snälla säg att jag är en idiot som tror så 🙈.

När jag tar emot hästar på utbildning/försäljning/tävling så skriver vi alltid papper.

I kontraktet står det om hästägarförsäkran. Alltså där de lovar att hästen inte vistats i stall där det funnits sjuka hästar mm. Eller att hästen varit feberfri x antal veckor osv. Detta är för min säkerhet och även gentemot mina kunder. Alltså att en kund inte tar hit en häst som är sjuk och en annan kunds häst blir sjuk.

En fundering är att skriva något liknande med kunder som kommer och provrider, men det känns inte hållbart?

Eller?

Skulle Du kunna skriva på något sådant?

Eller räcker det att informera sina kunder utförligt hur kläder och utrustning skall skötas innan de kommer hit?

Många funderingar nu 😁.

Men enkla tips.

1. Tvätta kläderna i 60 grader. 

2. Sprita händer. 

3. Stövlar skall putsas med ny svamp, sedan desinficeras. 

4. Använd Virkon på sprayflaska 👍 kanske finns annat än virkon också?

5. Man får ha med en del ombyten!

Hur tänker du när du åker och provrider fler hästar? Slarvas det? Har du fler tips? 🙂

Jag har nog den bästa mamman i världen! Denna otroliga häst har hon fött upp. Glamour MW är 2 år gammal i år, e: Bordeaux u: Ganja MW ue: Dionysos – Davignon I. Min framtida dressyrhäst 🌟

Jag bara räknar dagarna tills jag får börja rida in henne (om 8 månader). 

Om 1 år rider vi 3 årstest.

Om 2 år rider vi Breeders som 4 åring.

Om 3 år rider vi Falsterbo och Breeders som 5 åring.

Om 7 år rider vi Grand Prix 😎…då är jag 33 år (😭😭😭😭)(😂).

Detta är såklart bara min drömplanering, vad som helst kan såklart hända, det är ett djur man skall tänka på 🙂. Mest av allt vill jag bara ha fantastiskt roligt med henne, vilket jag tror jag kan få med den känslan jag får av att bara titta på henne 🤤💕❤️

View this post on Instagram

Eeeeh! 🤤🤤🐎 Detta är alltså min framtida tävlingskompis Glamour MW 😍🤪 Jag har sagt det förr och säger det igen. Min mamma kan föda upp hästar!!! 😁 Hon är 2 år i år…bara ca 8 månader innan jag kan börja rida in henne 😍 Har nog aldrig längtat så mycket efter att tiden skall rusa fram som nu 😁 #futurestar #equestrian #dressage #horse #instahorse #glamourmw

A post shared by Sofie Relander🇸🇪Dressage rider (@sofie_relander) on Feb 11, 2019 at 1:55pm PST