Debatt i dressyrvärlden: Ska man få välja mellan kandar och träns?

Förra månaden publicerade dressyrryttarnas och dressyrtränarnas internationella föreningar IDRC och IDTC ett gemensamt brev till FEI och FEIs oberoende kommission för etik och hästvälfärd, Equine Ethics and Wellbeing Commission. De menar att varken kandar eller sporrar utgör en risk för hästens välfärd och att det redan finns tillräckliga kontroller för att försäkra sig mot missbruk. De menar att det saknas förståelse för varför dessa används.

”Etiskt och praktiskt fel att böja sig för oberättigad och okunnig kritik.”

Frågan kom upp efter att kommissionen som bildades i juni hållit ett samråd och i augusti lämnat några rekommendationer till FEI för intern diskussion, däribland möjligheten att göra det valfritt att använda kandar i internationell Grand Prix och valfritt att använda sporrar i alla FEI-grenar.

”Ja, missbruk av kandaret kan leda till skador, men det gäller även tränsbett eller vilket bett som helst, även hackamore”, skriver ryttarna och tränarna och menar att av den anledningen finns det restriktioner när det gäller utformningen av de bett som kan användas. De säger också att korrekt användning av kandaret påvisar ”den ultimata expertisen”.

”Det kan vara frestande att göra det valfritt att använda de här sakerna som ett ’försoningsoffer’ till kritikerna i förhoppningen att det ska göra dem nöjda. Men det förhållningssättet är felaktigt och naivt. Snarare är det etiskt och praktiskt fel att böja sig för oberättigad och okunnig kritik.”

”Sporten måste utmana status quo och ifrågasätta våra metoder”

Som svar på brevet säger FEI till brittiska tidningen Horse and Hound att de är djupt engagerade i hästvälfärd och att det är deras plikt att ha ett öppet sinne och söka meningsfulla lösningar på de problem som finns genom dialog och samråd.
De säger också att rekommendationerna har lämnats till de tekniska kommittéerna för återkoppling och att en tillfällig rapport ska presenteras vid generalförsamlingens möte i november.

Roly Owers som leder FEI:s hästvälfärdskommission säger till Horse and Hound:
– Det måste vara hästens prestation som är relevant, snarare än vilka bett eller tillbehör som används? Kandar kan vara ett användbart verktyg, men de är också kraftfulla verktyg och det känns rätt att ge ryttaren möjlighet att välja.
– Det måste vara ett ständigt mantra för sporten att utmana status quo, inklusive att ifrågasätta våra metoder. Några undrar, varför ska man göra den här förändringen? Vi vill fråga, varför inte?