Tårar av lycka och besvikelse i 7-årsfinalen

Det blev målfoto mellan 7-årsfinalens topp-tre. Lika lycklig som segraren var lika besviken var tvåan och tårarna flödade. Gladast var trean Martin Ågevall som kände sig rätt nöjd med veckan som helhet.

Det var endast åtta ekipage till start i 7-årsfinalen och bedömningen med kombination av programbedömning och gångartsbetyg gav en lite blandad skala. Domarna Annette Fransén Iacobaeus, Lars Andersson och Isobel Wessels jobbade med uppdelat arbete, en dömde programmet och två gångarterna.

Sandra Sterntorp och Simmebros Martell hade en målsättning innan klassen att bara gå in och låta Martell ha roligt på banan.
– Att han är tillbaka och är här efter allt i skadeväg och annat som han varit igenom är så stort för oss all i teamet. Jag är så glad bara över att ha kommit till final, det var en seger i sig.

Nu gjorde de en bra ritt och fick 74,7 procent bättre än de vågat tro före Breeders-veckan.
– För mig är den stora segern den här veckan att jag fått så fina omdömen från Isobel Wessels som ryttare, det kan jag leva länge på, sa Sandra Sterntorp.

När Yvonne Österholm med Dorina fick en miss i en piruett i ett för övrigt fint program flödade tårarna efteråt av besvikelse.
– Jag ska inte rida så att den här hästen förlorar, hon är värd en seger, sa en besviken Yvonne Österholm som var arg på sig själv så som tävlingsmänniskor blir.
De fick 74,572 procent, målfoto upp till seger och det gjorde kanske besvikelsen ännu större.

Tredje placerade Martin Ågevall och Romeona gjorde sin bästa ritt en dag för tidigt när de i kvalet satte personbästa och vann. I dagens final blev annars så stadiga Romeona lite undrande över publiken.
– Nej, jag är inte besviken eller missnöjd, hon har gått så himla bra och blir hela tiden bättre, det här är långt ifrån slutmålet för oss. Nej, jag är glad efter denna veckan, sa Martin Ågevall, enda pristagare att inte gå in på prisutdelning tårögd.