Lycklig vinnare i Katie Sundin Brumpton. Foto: Fredrik Jonsving

Islandshästarna intog Friends: ”Ofta i skymundan”

För första gången någonsin reds en världscuptävling i tölt i Friends Arena under SHIS. Utövarna hoppas nu på ett uppsving för sporten, som ofta hamnar lite i skymundan.

Syns man inte så finns man inte. Det menar Gunilla Lindgren, vice ordförande i Svenska Islandshästförbundets tävlingssektion.

– Det är naturligtvis så att det är enormt värdefullt för oss att få vara med på Friends Arena. Svenska Islandshästförbundet har ju jobbat i många år på att få bli medlem i Riksidrottsförbundet och vara en del av resten av Idrottssverige, säger hon.

Power. Islandshästarna bjöd på show i Friends Arena. Foto: Fredrik Jonsving

Andra grenar som körning, dressyr, och hoppning går under samma förbund, Svenska Ridsportförbundet (SvRF). Men islandshästarna kör för sig. Svenska Islandshästförbundet (SIF) är ett eget förbund och drivs separat med visst samarbete med SvRF när tillfälle bjuds.

Fått nobben

När det kommer till medlemskap i Riksidrottsförbundet har SIF alltså ansökt och nobbats flera gånger.

– Det är faktiskt i många år. Vi har haft avtal med SvRF och varit med lite på en kant. Många tycker väl lite häst som häst, men det är som att jämföra boll med boll, tycker vi, säger Gunilla som tävlar även privat.

Shownummer med många taktfasta hästar. Foto: Fredrik Jonsving

Nu hoppas vice ordförande, tillsammans med andra utövare att islandshästvärlden får växa till sig och att fler får upp ögonen för sporten.

– Det är ju så att det är bara hoppningen som gäller. Det är där pengarna finns. Vi andra blir lite ”tagna med armbågen”, säger Gunilla Lindgren.

I förändring

Själv tror hon att stora arrangemang som tölten under SiHS är grundläggande för att få större förståelse för sporten, men att man samtidigt måste våga låta ridsporten utvecklas.

– Jag tror att precis alla som håller på med hästar känner mycket för sin ras. Allting utvecklas. Förr såg man till exempel bara de svenska halvbloden i dressyren, säger Gunilla och påpekar att det blir allt vanligare att se andra raser på arenorna.

Katie Sundin Brumpton vann den första världscuptävlingen någonsin för islandshäst. Foto: Fredrik Jonsving

Inte minst handlar det om att arbeta tillsammans för hästsportens utveckling, menar hon.

– Man måste komma ifrån det där med att känna sig undanskuffad. I stället måste man tänka tvärtom och ha ett inkluderande sätt mot varandra.

Jóhann R Skúlason är boende i Danmark men född på Island. Foto: Fredrik Jonsving

Publikuppslutning

Att ha världscuptävlingar i samband med andra ridsportgrenar är ett steg på vägen, menar vice ordföranden. Inte minst då publikantalet är mer än det dubbla mot vad islandshästtävlingarna brukar ha. I Friends Arena var det cirka 10 000 personer i publiken.

– Det är såklart också roligt för oss att få visa upp våra hästar när de är som allra bäst, säger Gunilla.

Segerhästen i segertäcket. Foto: Fredrik Jonsving

Viktbärande

Hon påtalar också att islänningen må vara liten, men det är ett kraftpaket. Den ständiga viktdiskussionen gällande islandshästar och stora ryttare är pågår såväl internt som externt.

Gunilla Lindgren, vice ordförande i Svenska islandshästförbundet. Foto: Privat

Utövarna hoppas att förståelsen ökar ju mer folk får se islandshästar tävla och skapar en förståelse för rasens mångsidighet.

– Det här är ju något som diskuteras både inom sporten och utanför sporten. Där kan i alla fall jag känna att det är en produkt av den här tidens kroppshets. Det är ju inte heller de stora gubbarna på Island som man pratar om utan det är de lite större tjejerna som drabbas, säger Gunilla som också vill påtala att islandshästen är som vilken annan häst som helst – men mindre.

Samma ridsätt

– Hästen ska bära sig på ett bra sätt och vara lösgjord. Vi rider ju våra hästar på samma sätt som dressyrryttarna. Det är samma bedömningskriterier som i alla andra ridgrenar.

Jamila Berg och härliga Toppur. Foto: Fredrik Jonsving

Vad är det som gör att du helst väljer islandshäst? 

– Det är en så inkluderande hästras. Det är en häst för alla. Det är en häst som tar dig ut i naturen. Hästar blir mer och mer inlåsta i ridhus i dag. Islandshästen tar dig ut. Samtidigt som man, om man vill tävla, kan hitta hästar som tar dig dit med stor kraft och balans.

Katie Sundin Brumpton och Smári från Askagården vann. Foto: Fredrik Jonsving

Tävlingsmässigt då? Jo, det blev riktigt höga poäng i topp i den första världscuptävlingen någonsin i tölt. Vinnare blev Katie Sundin Brompton med Smári från Askagården. Ekipaget kammade hem hela 8,61 i totalen fördelat såhär över de tre bedömningsdelarna: långsam tölt, 8,33, steglängdsökning 8,0 och ökad tölt 8,83.

– Äntligen har vi chansen att synas lite mer. Det är otroligt viktigt, både för sponsorerna och för rasen, säger Katie om helgen på Friends Arena.

Andraplatsen gick till Jóhann R Skúlason. Foto: Fredrik Jonsving

Andraplatsen med en totalbedömning på 8,05 tog Jóhann R Skúlason med Thor-Steinn frá Kjartanstödum. Jóhann härstammar från Island men bor numera i Danmark.

Tredjeplatsen gick till Jamila Berg och Toppur frá Audsholtsjáleigu med totaltpoäng 7,94.

– Islandshästar är så fantastiska på många sätt. Jag är invuxen i den här sporten för mina föräldrar började med  islandshästar. På den vägen var det. oJag har provat så många raser men jag har fastnat för islandshästen. Den är så genuin. En perfekt häst, säger Jamila.

Ridenews står för oberoende journalistik och vi följer de pressetiska spelreglerna.