Foto: Fredrik Jonsving

Benskydd och lindor höjer risken för värmeskador på senor

Benskydd, lindor och olika typer av underlägg är populära hos många ryttare som utrustar sina hästar med olika kombinationer av ofta disciplinspecifikt utformade skydd. Nu visar forskning att alla sorters skydd inverkar på hästens eget välfungerande kylsystem för extremiteterna.

Populärt med benskydd

Benskydd och lindor är frekvent förekommande i många stall, beroende på disciplin och aktivitet väljs olika utformningar. Det finns speciella skydd lämpliga för hoppning, specialutformade terrängskydd och underlägg med lindor till dressyrhästen alternativt populära skydd med teddyfoder och ludd. En av de mest vanliga orsakerna till att använda benskydd och lindor är att du som hästägare vill skydda din hästs ben för stötar och slag. Men de räcker inte helt och hållet, en viss form av mode och estetiskt tilltalande uformning spelar också in, för att inte tala om färgmatchade lindor som stämmer överens med resten av utrustningen. Vintertid finns även momentet att hålla leder och ligament varma under ridning.

De flesta som rider någorlunda frekvent har upplevt en häst som svettats under ridpasset. Det är blött under schabraket, kanske på hals och ljumske och inte minst under benskydd och lindor. Ofta spolas hästarnas ben efter arbetet eller åtminstone svampas.

Tidigare forskning på området har visat att användning av benskydd/lindor kan resultera i förhöjd bentemperatur som i sig kan ha en nedbrytande effekt på senor och ligament.

Studie för att visa skillnader och kvarvarande värmeeffekt

Forskare från amerikanska Middle Tennessee State University hästvetenskapliga program satte samman en studie för att undersöka yttemperaturen på hästars ben under och efter träning när hästar använde sex vanliga kombinationer av benskydd och lindor. Deras hypotes var att alla skydden skulle öka temperaturen på huden jämfört med ett oskyddat ben under träning men att det sedan skulle kunna visa sig vara skillnader mellan skydden i hur lång tid det tog att komma tillbaka till normaltemperatur. 

En av forskarna bakom studien är Lucas Brock och han presenterade resultaten på 2021 års Equine Science Virtual Symposium. Han förklarade hur hästens nedre extremiteter beroende på avsaknaden av muskler nedanför knä och has ändå har ett effektivt kylsystem genom en kombination av aerodynamik och konvektion (värmetransport i gas).

Det som avgör hur värmeutvecklingen är på ett hästben och någon form av skydd är flera faktorer som bildar ett mikroklimat mellan hästens ben och ett skydd. Faktorerna är till exempel materialets genomsläpplighet, skyddets design och applicering, värme producerad under träning, omgivande temperatur, luftfuktighet och luftutbyteshastighet. Tidigare studier har visat att skydd skapar en isolerande effekt på benet. Normaltemperaturen på ytliga böjsenan (superficial digital flexor tendon (SDFT)) i den nedre delen av benet är högre än hästens hudtemperatur. Det innebär i sig att kylning via konvektion av ytliga böjsenan är oerhört väsentlig. Detta speciellt eftersom celler dör i stor utsträckning vid temperaturer över 42,5 C, celler påverkas negativt redan vid temperaturer på 40 C i mer än fem minuter.

Skydd som utvärderats

De olika typer av skydd som provats är av sex modeller:

  • Neoprenskydd
  • Perforerade neoprenskydd
  • Neoprenskydd med Stomatex (material som andas)
  • Fälttävlansskydd
  • Elastisk linda
  • Fleece / stickade lindor

Studien utfördes så att ett framben utrustades med mätutrustning och skydd medan det andra var en kontrollpunkt med bara mätutrustning. Mätutrustningen rapporterade temperatur och luftfuktighet med täta intervall, omgivningens temperatur och luftfuktighet registrerades också. Sex hästar med en ålder mellan 13 – 17 år deltog i studien som pågick under tre veckor. Två gånger i veckan gjorde hästarna ett 20 minuters pass med ett standardiserat upplägg och efter det 180 minuter med återhämtning i box.

Värmeutveckling

Redan från start var värmeskillnaden mellan det oskyddade bara ”kontrollbenet” och frambenet med skydd ungefär två grader. allteftersom träningsstunden fortgick så var utvecklingen mellan de två benen olika. Ett medelvärde för de olika skydden landade på att temperaturen steg från initiala 32 grader upp till 36 grader när de 20 minuterna var slut, temperaturen sjönk sedan obetydligt under återhämtningsperioden på 180 minuter. Medelvärdet för kontrollbenet hade en annorlunda utveckling, från starten på cirka 30 grader så sjönk temperaturen ner till 27-28 grader tack vare kylningen via konvektion, de sista fem minuterna i träningspasset steg temperaturen till 32 grader och sedan låg den kvar där under återhämtningsperioden.

Av de olika bandagetyperna så var fleece / stickade lindor det absolut varmaste medan Neoprenskydd av Stomatex var de svalaste men även den modell som satt lösast vilket kan ha påverkat. Totalt sett var dock skillnaden mellan de sex olika typerna av skydd väldigt liten – speciellt jämfört med skillnaden mot ett ben utan skydd.

Resultat

Resultaten i studien stödjer hypotesen att ett ben med benskydd eller lindor som utför träning med moderat intensitet under moderata miljöförhållanden kan uppnå temperaturer skadliga för senorna då skydden hindrar kylning via konvektion. Det som inte stämde alls var resultaten av återhämtningsperioden där slutsatsen är att 180 minuter inte räcker till för att passivt kyla ner ett ben.

Forskaren Lucas Brock beskriver valet mellan att rida och träna med eller utan skydd som en pest eller kolera situation, risken kontra belöning måste utvärderas allt efter som omgivningsfaktorerna tas i beaktande såsom träningsintensitet, hästens rörelsemnster, och skyddens design och material.

Den gyllene medelvägen är enligt Brock att i alla lägen så snabbt som möjligt ta av benskydd/lindor efter träning och sedan spola hästens ben med kallt vatten. Ett tips som i Sverige med sina kalla vinterförhållanden skulle kunna motsvara att ställa sin häst i en rejäl snödriva en stund för kylning.

Källa: Journal of Equine Veterinary Science

Ridenews står för oberoende journalistik och vi följer de pressetiska spelreglerna.