Foto James McGill, Staffan Tamm/SVA

Ny metod för koll av mask

SLU genomför ett nytt projekt för att snabbt kunna påvisa resistens mot läkemedel hos spolmask.

För att undersöka resistensförekomst hos spolmask finns idag endast en tillgänglig metod, Fecal egg count reduction test. Metoden går ut på att antal parasitägg i fölens träck räknas före och efter avmaskning, varefter behandlingseffekten beräknas. Metoden är tidskrävande och därför skulle en metod där parasitens resistensstatus undersöks i laboratoriemiljö spara mycket arbete för hästägare.

Den nya metoden, som testas och utvecklas i forskningsprojektet, utförs genom att ett samlingsprov träck tas från samtliga föl på en gård och skickas till ett laboratorium, där parasitäggen i träcken renas fram och får utvecklas till larver. Larverna behandlas med olika läkemedel, varefter deras rörlighets mäts med ett laserinstrument. Om larverna är känsliga för det testade läkemedlet kommer de att röra sig mindre, medan resistenta larver kommer att vara lika rörliga som innan behandlingen.

Målet med projektet är att göra det enklare för djurägare att undersöka resistensstatus och anpassa behandlingen efter denna.

Metodutvecklingen görs som ett samarbete mellan SLU och det franska forskningsinstitutet INRA. Projektet har beviljats medel från SLU Framtidens djur, natur och hälsa, som stöder tvärvetenskaplig forskning med framtidsfokus.

Spolmask

Spolmasken, Parascaris equorum, är hästens största inälvsparasit. Den är vit, spolformad och blir vanligtvis 10-20 cm lång. Spolmaskinfektion är vanlig hos föl och unghästar, särskilt i stuterimiljö. Immunitet börjar utvecklas redan vid sex månaders ålder och gör att andelen hästar med spolmask sjunker med stigande ålder. Hos hästar som är tre år och äldre är spolmask inte så vanligt.
Livscykel/smittvägar

Hästen får i sig spolmaskägg via munnen till exempel på betet och äggen kläcks sedan i tarmen. Hos spolmask sker utvecklingen av larven till stadie L2 inuti ägget. Larverna tar sig igenom tarmväggarna till ett blodkärl och förs med blodströmmen via levern till lungorna. Här hostas larverna upp och sväljs ner till magtarmkanalen. Larverna utvecklas sedan till vuxna maskar i tunntarmen. Hela livscykeln tar cirka tre månader. En könsmogen spolmaskhona har mycket hög fruktsamhet och kan producera mer än en miljon ägg per dag. Ett infekterat föl kan därmed sprida 50 miljoner ägg per dag. Spolmaskäggen tål både kyla och torka bra och kan överleva flera år i omgivningen. Det blir en smittkälla för kommande generationer av föl.
Symtom

Typiska symtom på spolmaskinfektion är minskad aptit, dålig tillväxt, ruggig hårrem och hängbuk. När larverna förflyttar sig från lungorna till magtarmkanalen kan emellanåt symtom ses i form av hosta och slemmigt näsflöde. De vuxna spolmaskarna lever fritt i tarminnehållet och suger i sig näringsämnen. Hästens näringsupptag minskas och den växer inte lika bra. Det förekommer även att stora mängder spolmask orsakar blockering (obstruktion) av tarmen som i värsta fall leder till att tarmen brister (rupturerar).

Källa: SVA

Ridenews står för oberoende journalistik och vi följer de pressetiska spelreglerna.