Peder Fredricson och H&M Christian K

Peder: ”Det är en väldig endorfinkick”

Vill Peder Fredricson bli världsetta igen? Hur matchar han sina hästar fram till VM? Kommer H&M All In att göra ett till mästerskap? Eller flera?

Vi träffar Peder Fredricson för en pratstund på Falsterbo Horse Show. Han berättar om uppladdningen inför VM och hur han gör för att toppa formen med H&M All In.

”Allan” är förstahandsval

Helgen som gick visade H&M All In storform i belgiska Knokke och vann den stora femstjärniga Grand Prixklassen i konkurrens med några av världens bästa ekipage. Det ser lovande ut inför VM och där hoppas Peder Fredricson liksom vi att vi får se ”Allan”.
– Man får säga att All In är förstahandsval, om han är i form. Men jag matchar Catch Me Not S också. Sedan får vi se. Jag väljer så sent som möjligt.
– Om jag nu blir uttagen imorgon, ha ha!

Peder berättar mer om sin plan för hästarna och framförallt för All In.
– Jag har alltid en plan med hästarna. Man sätter upp i början på året vad det stora målet är och vad man tror att man behöver göra för att få hästarna i form till just det. Sedan är det inte alltid det faller ut.

Peder Fredricson och H&M All In Foto Fredrik Jonsving

 

”Han blir så väldigt – tjock!”

– All In – har jag tur så är han på väg in i en riktigt bra form. Han har fått en lång vila och en riktigt lång igångsättning. Det svåra är inte att få honom i kondition utan att få ordning på hans kropp, för han blir så väldigt – tjock! Jag vill inte träna ihjäl honom och jag vill att han ska kunna äta, så det tar lite tid för honom. Han släpper ner magen och det tar tid innan han får upp magen och kommer upp med ryggen. Han blir som en hängmatta.

– Jag tränar honom så att han får dra ihop magmusklerna och få in bakbenen och får långsamt gymnastisera honom och hoppa lagom. Bygga upp honom helt enkelt.

– I början är det mer lågintensivt, sedan mer explosivt. Med hästar är det som med människor att staminan, uthålligheten finns där, även hos äldre människor. De kan springa maraton. Men du ser inga 100-meterslöpare som är gamla. Så är det med hästar också. Först måste de gå lågintensivt, de kan inte göra explosiva grejor när de är tjocka. Men sista månaderna när han börjar komma i form, då jobbar jag rätt mycket med explosiviteten.

– Inte jättelånga, långsamma pass utan lite mer intervaller, hoppa studsar och hoppa serier och pausa emellan så att han får återhämta sig. Precis som med människor, se till att man får igång de snabba muskelfibrerna och spänsten i musklerna. Snarare än att få de långsamma musklerna som man kan springa länge med, för det har vi inte så mycket nytta av i hoppningen.

Peder Fredricson och H&M All In. Foto Mouhtaropoulos/Getty Images for FE

 

Viktigt att inte tappa känslan

– Jag har jobbat lite med pulsklockor, med mjölksyra och så, och jag tror att det är framtiden. Men man ska vara två personer då, en som mäter andra grejor och en som lyssnar på hästen. För nummer ett måste alltid vara att känna hästen och ha känsla för den.

Peder menar att det är lätt att man tappar känslan när man mäter.
– Man kanske har som mål att man ska upp i en viss puls för att få maximal effekt, men så kanske hästen inte är i form just den dagen. Då ska man inte upp i den pulsen.

Tidigare i sin karriär hade H&M All In svåra muskelproblem, men han verkar ha kommit ifrån det nu.
– Peppar, peppar har han inte haft det i år i alla fall.

Peder brukade lösgaloppera honom för att hjälpa honom med det, men det gör han inte lika mycket längre.
– Däremot har jag honom ute i princip hela dagarna nu, från morgon till kväll, tillsammans med en annan häst och då rör han sig mycket.

Blir det här Allans sista stora mästerskap?
– Man ska aldrig säga aldrig. Det lättaste man kan göra är att säga ”Det går inte”.

”Charlie”, Catch Me Not S, är också lite äldre.
– Jag gör samma upplägg för honom. Han är också 16 år. Jag har samma upplägg för dem inför VM. Och sedan är det lite andra kul tävlingar efter det.

Peder Fredricson - Catch Me Not S
Catch Me Not S är Peders andra alternativ för VM. Foto Marco Villanti/Hubside jumping

Vill inte jobba med ja-sägare

Peders berättar om sitt team, där han bland annat tar hjälp av tidigare OS-ryttaren Peter Eriksson i träningen, Odd Granlid som tömkör, fysioterapeut, hovslagare, med flera. Han vill jobba med personer som är öppna, men inga ja-sägare.

– Jag vill ha bra människor i teamet, men jag vill också ha starka människor som inte köper vad som helst som jag säger. Så jag har ingenting emot att folk säger ifrån litegrann. Det tycker jag bara är bra. Men de måste vilja ta teamet framåt.

– Det är alltid så när man vill ändra på något att det är lite motstånd. Vissa människor gillar inte det, de vill göra som de alltid har gjort. Och då platsar de kanske inte hos oss. Samtidigt vill jag inte ha folk som hoppar hit och dit.

Peder har ju gjort sig känd för att ha ett öppet sinne och vara beredd att prova nytt – det måste vara många som hör av sig och har något som de vill att han ska prova?
– Ja, verkligen, verkligen!

Hur ofta provar han något – eller är dörren stängd?
– Nej det är den inte, Men det är väldigt viktigt att man inte ändrar bara för sakens skull. Man ska bara ändra när man känner att här har vi kommit till en dörr som man inte kan låsa upp. Den är stängd när man gör på det sättet vi gör nu. Men vi måste igenom här för att komma vidare. Då kanske man måste ta in kompetens utifrån och då vill man ha duktiga människor, som är bäst på ämnet och som verkligen kan hjälpa en.

 

Skulle önska att man lättare kunde hitta kompetens

Peder hör till fåtalet inom ridsporten som ibland vänder sig till andra delar av hästvärlden för att söka kunskap.

– Jätteofta är det så. Låt säga att man har en häst som få korsförlamning gång på gång. Den är så himla bra att vi vill försöka hitta ett sätt att förhindra det. Då vill man ha in de bästa i världen på korsförlamning. Då får man kolla, vilka hästar har mest korsförlamning. Då kanske det är galoppörer, så då får man kolla där, fråga hur de gör, åka ut till galoppbanan, ta en kopp kaffe. Lära sig av de som kan mer och har mer erfarenhet. Så är det ju med en massa saker.

– Jag skulle önska att man lättare kunde hitta kompetens. Kvalitetssäkrad information och tillgång till specialister. Man vill ju ha riktigt bra hjälp, inte ganska bra. Ganska bra är man kanske redan själv.

 

Barfota – av olika skäl

Peder har flera av sina hästar barfota och säger att där har han lärt sig mycket av travet.
– Men nu har jag förstått att vi har hästarna barfota av olika anledningar. Inom travet hastighet vi hälsoskäl att de ska hålla bättre, kanske lite prestation men framförallt hållbarhet.

Har du även pratat med Julien Epaillard (franske toppryttaren som varit lite av en föregångare med att ha hästar barfota)?

– Han hade ju det före mig, så han visade mig väldigt mycket. Han visade hur jag skulle verka och hjälpte mig att verka när jag var på tävling och han tävlar fortfarande.

Han är ju sinnessjukt snabbt, så man tänker att det borde vara för snabbheten, men är det hållbarhet det handlar om även för honom?
– Både och skulle jag säga, snabbheten absolut litegrann, samtidigt tror jag att snabbheten inte är lika viktig i hoppning. Vi kan alltid rida snabbare men sedan ska ju bommarna ligga kvar. Vi rider aldrig så fort det går. Men sedan tror jag att hästarna har lite lättare att känna av var de har sina fötter.

– Men med det sagt, det är hästar som vinner både med och utan skor. Jag är inte någon barfotafreak.

 

Nytt företag för Peders många idéer

Peder har engagerat sig i ett bolag som heter Boof. Det låter som att det har något med hovar att göra?
– Jag har ju rätt mycket idéer att försöka bli bättre hela tiden, vill hitta förbättringar. Det har jag hållit på med ända sedan Hilly Trip (Peders topphäst från när han red sitt första OS 1992 – i fälttävlan/Reds anm).

– Redan i OS i Barcelona så styrde jag upp ett par stövlar med gymnastiksulor så att man kunde springa i dem. Jag håller på med sadlar att göra dem mer bekväma för hästarna, vill utveckla annan utrustning. Tanken med företaget är att följa upp idéerna jag har, att fler får följa med på resan, se vad jag jobbar med och varför jag jobbar med det och också kunna köpa sakerna.

 

Jobbar på sin mentala styrka

Själv känner han sig i god form inför VM.
– Jag känner mig bra. Men det är också något som man måste jobba på. Ingenting är ju statiskt. Man måste jobba på sin mentala styrka och sin fysiska styrka. Man måste vara mentalt förberedd, men man kan inte träna för hårt för då går kroppen sönder – och man kan inte träna för lite för då är man inte i form. Man måste träna smart.

Som många landslagsryttare har Peder Fredricson hjälp av coachen Kjell Enhager, något av en ikon inom mental träning.

– Jag ska ha möte med Enhager ikväll, nu inför VM nu. Det är ungefär som när man har haft en paus från att köra fys, när man ska ut på första joggingrundan, så är man lite… (suckar). Men när man kommer hem efteråt känner man att det var ju bra att jag gjorde det där. Sedan är man igång lite. Så nu har jag första samtalet ikväll. vissa grejor som man måste gå igenom, att man inte gör några misstag, glömmer några detaljer. Att man långsamt bygger upp den där bubblan så att man kan koncentrera sig.

”Man måste vara så jäkla närvarande för att kunna leverera. Om man inte är det, då vinner man inte. När man är i den sinnesstämningen ser man allting väldigt klart, det är en väldigt skön endorfinkick.”

Världsetta – inte längre ett mål

Hur är det med motivationen? Målet var ju länge att bli världsetta – nu har du varit det.
– Det målet har jag inte längre.

– Men det är så himla mycket kul saker att göra med hästar, andra saker. Det är fantastiskt att få vara kring dem och få jobba med dem hemma. Och så måste jag säga, som nu på tävlingen i helgen.

Peder syftar på Knokke Hippique där de vann i helgen.
– Att få vara där med de bästa ryttarna när det verkligen gäller. Man måste vara så jäkla närvarande för att kunna leverera. Om man inte är det, då vinner man inte.

– När man är i den sinnesstämningen ser man allting väldigt klart, det är en väldigt skön endorfinkick. Det är jobbigt att ta sig dit, men man känner att man är i sitt absolut bästa.

– Det är inte som när man ligger på semestern och dricker vin, det är också härligt, enkelt och skönt. Men den andra grejen, det är jobbigt – men det är en jävla kick, det är det.

Ridenews står för oberoende journalistik och vi följer de pressetiska spelreglerna.