Forsberg: Måste någon dö innan det blir nya regler?

Krönika. Ärevarv. Lycka. Fart, fläkt och ystra hästar. Och hjälmen? Den åker av.

Ju högre nivå – desto fler hjälmar tycks förvaras under armen på ryttaren under prisutdelningen. Men varifrån kommer traditionen av att hjälmen ska av så fort något ska firas? Vi ser varje vecka ryttare som galopperar runt i ärevarven, ibland med bockande hästar, och bara huvuden med håret fladdrandes i vinddraget.

Tradition eller ren idioti?

Lite av varje, om du frågar mig.

2012 föll irländaren Denis Lynch av under just ett ärevarv i franska La Baule. Ryttaren fick en rejäl smäll och fick föras till sjukhus. Hjälmen? Nej, den var inte på huvudet och världsryttaren hade tur.

Olyckor på ärevarven är tack och lov ganska ovanligt, även om många ryttare väljer att plocka av hjälmen. Vissa ryttare väljer till och med att byta häst till ärevarven, på grund av ystra hästar. Men trots det är hjälmen väl placerad – under armen. Där gör den inte jättemycket nytta.

Över 18

Hästar är levande varelser. Hur duktig man än må vara finns alltid risken att hästen, ett flyktdjur, blir skrämd. Inomhustävlingar kan ge en go känsla av närkontakt med ridhusvägg om man har oturen att flyga av. För att inte tala om risken att bli överriden eller sparkad om olyckan är framme.

Min poäng är: Risken finns. Det är en högrisksport vi sysslar med. De flesta ryttare käkar grus ofrivilligt då och då. Med eller utan hjälm på huvudet.

Upp till 18 år säger reglementet att hjälm ska bäras vid all ridning inne på tävlingsområdet. Över 18 års ålder gäller det internationella ridsportförbundet FEI:s regler – alltså att hjälmen får tas av under ärevarven i hoppning. I dressyren är det fortfarande tillåtet att både tävla och rida ärevarv internationellt i hatt.

Men vad är det då som händer? Jo, barn och unga gör vad de ser, inte vad mamma och pappa säger. När du, som ung ryttare, ser din idol rida ärevarv utan hjälm på skallen kan du knappt bärga dig tills du får göra samma sak. När det blir lovligt läggs hjälmen åt sidan. Jag menar: vem vill inte vara som sin stora idol?

Förebilder

Men! Det finns givetvis en enorm skillnad mellan världseliten och just den nyblivne 18-åringen. Skillnaden heter erfarenhet. Det ska såklart mycket till innan en ryttare på världsnivå flyger av. Givetvis är alltså risken mindre för toppryttare som till exempel Peder Fredricson, Henrik von Eckermann eller världsettan Steve Guerdat. Men det handlar också om att vara förebilder, om du frågar mig. Det handlar om att visa vägen för de yngre generationerna, de som ska ta över stafettpinnen efter oss. Det handlar om att sprida medvetenhet om vad som faktiskt kan hända.

Dags att ta ansvar

Vi är duktiga på det här med slag mot huvudet idag. Vi vet bättre. Vi pratar om hjärntrappan och hjärnskador. Numera kan ryttare dessutom stängas av efter en olycka för att inte riskera att man provocerar en hjärnskakning med nya smällar. Vi pratar om säkerhet nästan dagligen.

Hur kan vi då inte ställa kravet att alla – oavsett disciplin eller erfarenhetsnivå – ska använda samma säkerhetsklassning på hjälmen under ärevarv som krävs under själva tävlingen?

Borde vi inte vakna upp och skutta in i 2000-talet snart?

Borde vi inte visa de yngre generationerna att det är coolt att vara rädd om sig själv och sin omgivning?

Det är dags att skapa nya traditioner.

Moderna och medvetna sådana.

Läs mer:

Det här är hjärntrappan

Felkonstruerad hjälm gav omfattande skador