Gertruds familj har två avkommor efter hennes häst Leah, en efter Emmerton, en efter I’m Very Special F. Foto Majda Hellbrand

” Folk i ridsportvärlden kan vara så otrevliga ”

Nu är författaren Gertrud Hellbrand tillbaka i hästvärlden igen, med en spänningsroman i hoppmiljö.
Text Catharina Hansson Foto Majda Hellbrand

– Jag har ju tänkt att jag skulle återvända till hästvärlden, säger författaren Gertrud Hellbrand.

För några år sedan gjorde hon succé med Veterinären, en släktkrönika och relationsroman i hästmiljö. Efter det skrev hon helt andra saker, som romanen Satyricon, beskriven som ”ett mörkt erotiskt drama”.

Nu är hon tillbaka bland hästarna igen, i sitt Östergötland. Och – inte minst – bland hästmänniskorna.

– Det finns så många typer som man har stött på i den här världen, det är verkligen en guldgruva, säger Gertrud.

Mörka hemligheter och plötslig död

Hennes nya roman Dragoner är en spänningsroman om mörka hemligheter och plötslig död och den första i en serie om tre böcker som hon skrivit kontrakt för.

Huvudpersonen Mira vänder tillbaka till byn där hon växte upp när hennes morfar hittas död i sitt kök. Hon börjar misstänka att hans död var mer än en olyckshändelse och upptäcker att mycket finns dolt i den lantliga idyllen med betande hästar.

”Det är en tuff sport, ganska farlig, man handskas med så stora tunga djur. Sporten kräver lite hårdare nypor, lite mer viljestyrka

– Det är något speciellt med den här hästvärlden. Det är en tuff sport, ganska farlig, man handskas med så stora tunga djur. Det har blivit lite av en kliché det här med att det finns så många i chefsposition med hästbakgrund, men det ligger något i det. Sporten kräver lite hårdare nypor, lite mer viljestyrka.

– Jag uppfattar det som att många människor i den här världen är väldigt viljestarka. Det vill till att man har en drive, en passion för att ödsla så mycket tid på något, så som det krävs i den här sporten. När det sedan krockar med någon annans vilja… Det är ganska mycket konflikter i hästvärlden!

Kan bli obehagligt att folk är så otrevliga

Själv beskriver sig Gertrud som konflikträdd, lite artig.
– Då kan det bli obehagligt att folk i ridsportvärlden kan vara så otrevliga ibland. Det är samtidigt underhållande, men man blir lite häpen när man stöter på det. Det blir förstås jättebra material till romaner.

Hästvärlden bjuder på bra stoff på många andra sätt.
– Det finns så mycket dramatik, med hästar som blir skadade, tävlingar, hoppryttare som går omkull.

Hon menar att hästvärlden också är en värld där alla känner alla.
– Det finns oväntade kopplingar mellan hästar och människor. Som författare kan man ha personer som går in och ut ur böckerna.
Ett exempel är Jerry och Patrik Hartley Lindskog, ägarna till hästgården intill i hennes nya roman.
– I scenen som inleder Veterinären är det ett földop, där de de begraver en häst och döper en annan. Bland gästerna finns det ett ungt hästhandlarpar, Patrik och Jerry. När jag skrev tänkte jag att de sedan skulle figurera i handlingen i boken, men de fick aldrig plats och jag kände mig inte riktigt klar med dem.

Kände sig inte färdig med hästhandlarparet

Efter Veterinären skrev inte Gertrud något mer i hästmiljö. Men så blev hon ombedd att skriva en novell för Granta, den brittiska litterära tidskriften som under några år gavs ut på svenska av Bonniers. Där fick Patrik och Jerry komma tillbaka.
– Temat var Vinnare och då valde jag att skriva om ridsport. Men nu hoppas jag att ingen läser den novellen, för den avslöjar för mycket om Dragoner! Intrigen skymtar i novellen, om än bara antydd.
Hon kände sig dock inte färdig med killarna efter det. Dessutom hade hon fastnat för ena killens mamma, som skymtar fram i novellen.
– Det var en figur som jag blev väldigt förtjust i.

När hon började arbeta med Dragoner var det dags för Patrik och Jerry att ta plats.
– Nu var tiden mogen, när jag skulle skriva något nytt, att ta in de där två. Och jag var sugen på att skriva tätare, lite mer koncentrerade intriger. Veterinären var ju målad med bred pensel, en släkthistoria som kunde flyta åt olika håll.

Konglomerat av verkligheten

Valet att skriva om spänning i hästmiljö var lätt.
– Det är väldigt tacksamt när man har en miljö som man kan utan och innan.

Gertrud har dock inte använt verkligheten rakt av, så modig är hon inte.
– Det är inte någon nyckelroman, jag skulle inte våga skriva det. Det är fiktiva personer på en fiktiv plats, Hedsbro utanför Linköping. Romanfigurerna är inte baserade på verkliga personer, men de är ofta konglomerat av olika människor ur verkligheten, både folk nära mig och på väldigt långt avstånd. I de här två killarna Patrik och Jerry har jag använt en del av mig själv, de har flera av mina egna sämsta sidor!

”De vita korvarna”

Man undrar förstås om hon också har hämtat hästar ur verkligheten till sina böcker.
– I Veterinären hade jag placerat en ridskola här ute på Vikbolandet som hade ett antal vita ponnyer. De där ponnyerna fanns i verkligheten. Det var en kvinna här som betäckte welshston med en arabhingst och de där ponnyerna hade de på Ekenbergs ridskola som Hasse och Solveig Lundbäck drev i Norrköping förr. De kallades ”de vita korvarna” men hade alla namn som började på ”Koppartorps”. Det har de även i Veterinären och i Dragoner har Patrik haft en Koppartorpsponny när det talas om hans ponnykarriär.

Familjeponny

Själv har Gertrud börjat rida ponny igen.
– Jag har en ponny med mina två döttrar som är 13 och 15 år. Jag köpte en kraftig irländare till dem, som även jag kan rida, för jag har inte ridit och tränat ordenligt på flera år. Nu tränar jag dressyr på den för Anette Solmell och mina döttrar hoppar. Det är bra att ha en ponny i flocken som håller ordning!

Gertrud och familjens trotjänare Leah, nu 22 år, som de också har två avkommor efter.

För många år sedan red och tävlade Gertrud familjens egen uppfödning Leah upp till medelsvår dressyr, ett nu 22-årigt sto som ingår i flera generationer av egen uppfödning. När Leah fick artros tog tävlingskarriären slut.
– När jag hade tävlat färdigt på ponny köpte vi ett halvblodssto från ett stuteri här på Vikbolandet. Vi tog tre föl på henne och ett sto behöll vi, Leah. Hon är efter holsteinerhingsten Levantos II en skimmel som idag är 30 år och som var i ropet då för 23 år sedan. Leah var extremt allround, jag tävlade dressyr och en hopptjej startade henne upp till 1.25. Hon var världens mysigaste individ, en riktig familjehäst som man kan ha till allt.

Två avkommor

Efter Leah har de två avkommor.
– När hon var tre år fick hon diplom och då ingick det att man fick rabatt på en betäckning med hingsten Emmerton. Den hästen blev fantastisk, men den fick avlivas när han var sex år. Så när hennes tävlingskarriär tog slut tänkte vi att då betäcker vi med Emmerton igen. Sedan har vi en annan avkomma efter Eva Gudmundssons hingst I’m Very Special F.
(I’m Very Special F fick avlivas efter testikelomvridning 2019 och hann bara få omkring trettio avkommor. Han tränades av Ridenews bloggare Björn Svensson)
– Vad vi ska göra med dem, det kan man undra… I’m Very Specialavkomman är lite pepprigare, lite mer hoppinriktad, det är möjligt att hon får hitta en annan ryttare.
– Det är ju egentligen så att den hästen som är min är ponnyn och mina föräldrar äger de andra och alla hästarna står på deras gård. Min mamma som är 79 år går och mockar och släpper in och ut hästarna. Jag bor tio minuter därifrån och kommer dit och rider och hjälper till att sköta stallet.

Har skrivit det mesta av bok två

Den nu aktuella, första boken i serien, Dragoner, utspelar sig i nutid, medan den andra är en återblick elva år tillbaka i tiden. I den tredje boken är vi tillbaka där det började. Bok nummer två ska komma redan i början av nästa år, är det tänkt.
– Jag har skrivit det mesta av bok nummer två. Sedan är väl tanken att den tredje boken ska komma ett år senare .
Det låter som att hon kommit långt med arbetet och man tror kanske att handlingen är klar i hennes huvud. Men för Gertrud är det viktigt att inte veta allt som händer i förväg.
– Det blir tråkigt att skriva om allt är uttänkt innan!

” På det första förslaget till omslag kunde man se en westernstigbygel. Jag fick förklara för formgivaren att det är som att ge ut en bok om hockey och ha en konståkningsskridsko på omslaget. ”

 

Den nya boken ges ut av HarperCollins Nordic som är ett nytt litet förlag i Sverige, men del av ett stort internationellt förlag. Gertrud är väldigt nöjd med samarbetet och har fått vara delaktig i processen. Vilket är tur!
– På det första förslaget till omslag kunde man se en westernstigbygel. Jag fick förklara för formgivaren att det är som att ge ut en bok om hockey och ha en konståkningsskridsko på omslaget, berättar hon.
Gertrud tycker det är konstigt att det inte finns mer spänningslitteratur i hästmiljö.
– Hästdeckare för barn är ju så populärt och har varit det i många, många år. Och det är ju så många kvinnor som läser och som har den här hästbakgrunden.
Just nu kan hon inte tänka på vad som ska hända efter att hon skrivit klart de tre böckerna, men det är inte omöjligt att vi får läsa mer av henne i hästmiljö.
– Det kan mycket väl hända att jag har någon tråd att plocka upp och fortsätta att skriva om. Det är ju verkligen inte som att det saknas stoff och material! • • •

 

Dragoner av Gertrud Hellbrand (HarperCollins Nordic) kom den 18 mars i år. Veterinären av Gertrud Hellbrand (Albert Bonniers Förlag) kom 2014 och var en släktsaga och relationsroman i hästmiljö.

Ridenews står för oberoende journalistik och vi följer de pressetiska spelreglerna.