Enhörningsbonanza på Livrustkammaren

Den 29 oktober öppnar utställningen Enhörningar på  Livrustkammaren i Stockholm.
I utställningen visas föremål som finns bevarade i Livrustkammarens samlingar men också på Historiska museet, Hallwylska museet och på Skoklosters slott.

Enhörningen som myt har funnits sedan tusentals år tillbaka runt om i världen – hos de antika grekerna, i de medeltida kristna kyrkorna och bland 1500- och 1600-talets kungligheter. Och var man än hittar den är den full av magi, hemligheter och berättelser. På senare år har enhörningen även tagit plats i populärkulturen, skriver man i sitt pressmeddelande.

I utställningen visas såväl kungliga, som medeltida enhörningsföremål, och kanske den mest omtalade av alla – det unika ”enhörningshornet” som egentligen är en tand från en narval.

Barnen kan gå på upptäcktsfärd i det lilla magiska landskapet i Lekhörningen – vad döljer sig i mystiska koffertar, i sagoböckerna och hur känns det att klappa en enhörning? Lördagen den 29 oktober inbjuds allmänheten till öppningen av utställningen med en rad höstlovsaktiviteter i hela museet som käpphästtävlingen Unicorn Grand Prix, familjevisningar och roliga barnspår.

– Vår nya familjeutställning visar att enhörningen inte bara är ett fluffigt gosedjur eller en liten pastellig plastfigur, utan en mystisk och mytisk gestalt med tusenåriga anor. Att utställningen är baserad på historiska föremål från Livrustkammaren och flera andra museer är extra roligt. Att vi har möjlighet att visa ett ”äkta” enhörningshorn känns fantastiskt. Livrustkammaren gillar att kombinera det dagsaktuella med det historiska och i Enhörningar gör vi det för hela familjen, säger Malin Grundberg, museichef på Livrustkammaren.

Den mytomspunna enhörningen är ett av de äldsta fabeldjuren och finns med i en mängd olika legender från olika platser. Namnet kommer från det latinska ordet fabula som betyder berättelse. Greken Ktesias, som levde för över två tusen år sedan, beskrev enhörningen som ett djur som troligen bodde i Indien och såg ut som en liten vildåsna med horn i pannan, vit kropp, rött huvud och blå ögon.

Både ond och god

I de medeltida djurböckerna, de så kallade bestiarierna, beskrivs enhörningen som ett vilddjur med ett fruktansvärt läte och med ett horn i pannan som genomborrar allt som det träffar. Enhörningen kunde vara både ond och god beroende på sammanhanget. Under medeltiden hade enhörningen, precis som flera andra djur, en symbolisk betydelse. Den fanns målad på väggar och i valv, men också avbildad på föremål i kyrkorummet.

Enhörningen och jungfrun

Enligt den medeltida traditionen kunde den snabba och tillbakadragna enhörningen inte fångas av en jägare utan måste lockas fram av en jungfru, en ung kvinna som ännu inte har varit nära en man. Enhörningen kan dödas, men inte att tämjas eller fångas och jungfrun är den enda som kan locka fram den.

– På medeltiden ifrågasattes sällan enhörningens existens. Då ansågs det självklart att enhörningar existerade: de nämndes ju i Bibeln och var ett av de första djur som Gud skapade i Edens lustgård. Trots att man inte stötte på dem ute så var de i människors medvetande lika verkliga som de djur som man såg runt omkring sig dagligdags. Eftersom de ansågs bo i Indien och på otillgängliga platser så var det heller kanske inte så konstigt att man inte stötte på några, berättar Pia Bengtsson-Melin, förste antikvarie, medeltid och kyrklig konst vid Statens historiska museer och medproducent till utställningen.

Kungliga enhörningar

På 1600-talet kom enhörningen att få stor betydelse även för adel och kungligheter. Enhörningar finns med i vapen över både familjer, städer och länder. Att enhörningen blev populär kan förklaras av att enhörningen ansågs ha samma egenskaper som en riddare skulle ha. Den kunde strida mot sina fiender och vinna, visa medlidande med andra levande varelser och vara sin älskade trogen. Under renässansen förekom parader och riddarspel där hästar kläddes ut till enhörningar med hjälp av konstgjorda horn i olika material. Både drottning Kristina och Karl XI använde enhörningar i sina ceremonier och fester.

”Enhörningar må vara en fantasi men få symboler och berättelser är laddade med så mycket magisk, unik och hemlig kraft”

 

Magisk medicin

Eftersom enhörningen ansågs vara magisk blev enhörningshorn hårdvaluta då man tillverkade medicin från hornen. Det var narvalens långa och vridna tand som såldes som enhörningshorn för dyra pengar, men även betar från valross och elefant kunde fungera som ersättning och långt fram på 1700-talet användes enhörningshorn som medicin. Inom folkkonsten samsas enhörningen med hjortar och blomsterkransar på kuddar och dynor. De konstnärer som verkade inom konströrelsen symbolismen vid sekelskiftet 1800/1900 avbildade enhörningen som ett mystiskt och nästintill heligt väsen.

Enhörningar idag

I de senaste årens populärkultur har enhörningen återigen fått ta plats. ”My Little Pony” och böckerna om Harry Potter är bara några exempel. Inom New Age- och hbtqi-rörelsen har enhörningen blivit en symbol för andlig styrka och rätt till kärlek. ”Unicorn” är ett relativt ungt begrepp och en benämning på uppstartsbolag som är värderade till över en miljard dollar.

Enhörningar må vara en fantasi men få symboler och berättelser är laddade med så mycket magisk, unik och hemlig kraft. Och för alla som tror på den, så finns den.

Plats: Livrustkammaren, Slottsbacken 3, Stockholm. Fri entré.