Film: Se den otäcka sjukdomen – hästar kan dö inom en vecka
Stelkramp. Sjukdomen, även kallad tetanus, är relativt ovanlig, men livsfarlig. Obehandlade hästar dör oftast inom en vecka.
I klippen från 4S Equine Clinic nedan har en veterinär dokumenterat ett fall av just stelkramp hos häst. Vi varnar för att filmklippen kan upplevas som mycket obehagliga.
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, tar i en skrivelse upp farorna med stelkramp. Sjukdomen orsakas av en bakterie (Clostridium tetani). Bakterien finns runt om i vår miljö och kan finnas både i människor och i djurs normala tarmflora.
De flesta hästägare väljer att vaccinera sina hästar för att minimera risken då hästar är väldigt känsliga mot sjukdomen. Ovaccinerade hästar brukar i normalfallet vaccineras vid misstanke om behov, till exempel efter att den fått ett sår.
När blir hästen sjuk?
Det är svårt att säga en exakt inkubationstid för sjukdomen. I normalfallet bryter den ut mellan tio och 14 dagar efter infektionen – men det finns fall där det tagit från bara några dagar till flera månader innan symptom visas. Det är helt beroende av hur snabbt bakterierna växer och hur omfattande infektionen är. I vissa fall, uppger SVA, hinner såret läka igen innan symtomen kommer, och det är då lätt att missta sjukdomen för annat till en början.
Hur ter sig sjukdomen?
Hästar som blir sjuka i stelkramp blir ljudkänsliga och ljuskänsliga. De kan uppträda nervöst och hoppa till av en enkel klapp. De kan verka stela, särskilt i halsen till en början och ha svårt att äta mat från marken. Svårigheter att tugga och svälja är inte ovanligt, därmed kan hästarna stå med mat i munnen och inte svälja den.
I normalfallet börjar stelheten uppstå i halsregionen och huvudregionen för att sedan sprida sig till ryggen, magen, svansen och benen. Kroppen går in i ett krampliknande tillstånd där hästen kan få svårt att kissa och bajsa normalt och även drabbas av kolik. Till slut blir den liggandes och kan inte ta sig upp. Det finns många mer symtom, du kan hitta dem i faktarutan här nedan.
Behandling
Om hästen inte får behandling dör den inom fem till sju dygn efter att symtomen startat. Det är alltså oerhört viktigt att koppla in veterinär vid minsta misstanke om stelkramp. SVA uppger att cirka 80 till 100 procent av de ovaccinerade hästar som drabbas inte går att rädda. I vissa rapporter uppges dödssiffran landa på cirka 90 procent.
Så hur behandlas en häst med stelkramp?
Sjukdomen är inte smittsam men den drabbade hästen bör ändå ställas ensam i ett mörkt och tyst rum på grund av känsligheten för omvärlden. Den bör också få lugnande av veterinär för att musklerna ska slappna av, uppger SVA.
Veterinären kan också gå in och manuellt rensa det orsakande såret – men det är också väldigt viktigt att hästen får mjukt underlag att stå på så nya sår i form av liggsår riskerar att förvärra läget. Just sår är en stor bov till stelkramp, men det finns fler orsaker. Bland annat kan hästar få stelkramp efter hovbölder eller andra bölder, samt kastration eller livmoderinflammation utöver kvarbliven efterbörd hos fölande ston.
Enligt SVA ökar chanserna för överlevnad avsevärt om hästen överlever de första sju dygnen efter utbrottet. Men det kan ta tid att rehabilitera tillbaka hästen efter att den drabbats av stelkramp. Efter sju dygn ökar dock chansen för att hästen ska bli helt återställd.
I klippet här intill visas ett ungt sto som drabbats av stelkramp efter en stickskada. Man ser hur stoet är mycket stel och besvärad. Ögats tredje ögonlock har ”ramlat ner” och hästen ser mycket besvärad ut.
Vi varnar för starka bilder.
Stoets tredje ögonlock har fallit ner och hon är uppenbart påverkad. Stelheten i nacken och svårigheten att röra sig är påtaglig.
I detta klipp ser man hur det unga stoet står och skakar och hur musklerna på halsen är intensivt spända.
Skakande kropp och vidgande näsborrar i samband med en mycket påverkad uppsyn.
Fakta om stelkramp från SVA
Överdriven reaktion på yttre stimuli, som ljud, ljus och beröring kan vara de allra första symtom som ses. Hästen hoppar till vid en klapp och uppträder nervöst.
Stela rörelser
Svårigheter att äta från marken.
”Sågbocksställning”, med halsen och huvudet spänt sträckta och svansen stelt ut från kroppen.
Ihållande (tonisk) kramp i tuggmuskulaturen (trismus)
Svårt att öppna munnen.
Kramp av ansiktsmusklerna,”oroligt” ansiktsuttryck, med bakåtdragna läppar, uppspända näsborrar och upprättstående öron.
Framfall av tredje ögonlocket.
Står ofta med hö kvar i munnen och har svårt att dricka, på grund av tugg- och sväljsvårigheter.
Svårt att kissa och bajsa normalt. Kolik kan tillstöta.
Tilltagande muskelstelhet, med början i huvudet och halsens muskler, sedan rygg, buk, svans och ben.
Okontrollerade krampanfall som kan framkallas av ljud, ljus och rörelser.
Svettningar och förhöjd hjärtfrekvens till följd av påverkan på det autonoma nervsystemet eller utlöst av hästens obehag, oro och ansträngning.
Hästen blir så småningom liggande, oförmögen att resa sig.
Okontrollerade muskelkramper utlösta av resningsförsök. Vid klonisk kramp växlar musklerna mellan sammandragning och avslappning om och om igen. Vid tonisk kramp hålls de sammandragna. På liggande hästar förekommer också en kroppshållning med kraftigt bakåtböjd rygg och sträckta ben, i en kramp som kallas opistotonus.
Förlamning av andningsmuskulaturen och kramp i struphuvudet orsakar till slut att hästen dör
Dödliga komplikationer förekomma innan andningsförlamning inträder, till exempel lunginflammation orsakad av aspiration, muskelsönderfall och påföljande njursjukdom.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA
Ridenews står för oberoende journalistik och vi följer de pressetiska spelreglerna.