Hästar äter pengar – 72 miljarder om året
Efter uppstallningen är det prylar hästsverige spenderar mest pengar på. I en efterlängtad studie framtagen av flera samarbetsparter under ledning av Högskolan i Dalarna har hästbranschen i Sverige kartlagts.
Hästbranschen kartlagd i ekonomiska värden
Rapporten presenterades av fil dr Tobias Heldt från Högskolan i Dalarna och visar på skattningar av den svenska hästnäringens samhällsekonomiska effekter på nationell och regional nivå för 2016. Skattningarna bygger på en modell för hästnäringens samhällsekonomi som har sin utgångspunkt i summering av total konsumtion av hästrelaterade varor och tjänster i Sverige under ett år – 2016.
Rapporten från Högskolan Dalarna är den första genomgripande utredningen om hästnäringens samhällsekonomiska betydelse sedan 2004. Genom att använda sig av flera verktyg med utgångspunkt från de äldre studierna har de faktiska siffrorna från 2016 matats in i en Business Intelligence modell. Med BI-modellens hjälp visas det att 72 miljarder kronor omsätts samt 38 000 heltidsarbeten skapas i branschen som helhet årligen. Och allt försiggår runt landets 355000 hästar.
Studiens betydelse
Bakom utredningen står Högskolan Dalarna med fil dr Tobias Heldt .
– Vi har utvecklat en statistikmodell (en s.k. Business Intelligence-modell) som är den första i sitt slag. Nu har vi svart på vitt vad hästnäringen betyder, inte bara på nationell nivå utan även på regional nivå samt och för olika typer av hästar. Modellen är utvecklad för att kontinuerligt kunna göra uppdateringar och förbättringar och på så sätt kunna följa utvecklingen i hästnäringen, säger Tobias Heldt.
För läsare som ej är insatta eller bevandrade i spridningseffekter, multiplikatorer och andra begrepp. Är det hjälpmedel som används bara i er studie elelr är det något för flera branscher?
– Multiplikatorer är är ett vedertaget sätt att hantera spridningseffekter och ej framtaget bara för denna studie. Däremot är själva nivån på multiplikatoreffekterna tidigare framtagna så att de ska gälla för hästnäringen som bransch. Andra branscher har andra multiplikatorvärden för sina spridningseffekter, förklarar Tobias Heldt.
Stefan Johansson är vd för Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och har på många fronter länge arbetat för att synliggöra hästbranschen i samhället.
– Statistikmodellen är mycket efterlängtad. Att kunna presentera aktuella och väl underbyggda siffror om vår näring är oerhört viktigt i vårt påverkansarbete när vi träffar politiker och andra beslutsfattare. Hästen och näringen omkring den är viktig i samhället på flera olika sätt, bland annat för landsbygdsutveckling, jobb och inte minst glädje och välmående. Med stark statistik kan vi jobba vidare för att ta till vara hela branschens potential.
Uppdelat på utgiftskategorier
En närmare titt på siffrorna ger svaret att mest spenderar vi hässmänniskor på uppstallning av våra hästar, området inackorderingsverksamhet omsätter mest. Efter det är det Varor och utrustning, enkelt översatt alla hästprylar som köps då foder och ströproduktion är tredje största grupp. Inte ens om de två grupperna tränartjänster respektive tränings- och lektionstjänster läggs samman om sätter de lika mycet som varor och utrustning.
Rapporten är resultatet av ett samverkansprojekt initierat av HNS, LRF Häst, Svensk Travsport, ATG, Högskolan Dalarna och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Ytterligare samarbetspartners i utvecklingsprojektet var Svenska Ridsportförbundet, Region Västra Götaland, Länsstyrelsen Stockholm samt Jordbruksverket.
Källa: HNS/ Webbplatsen Hästnaringen.se
FAKTA
Utredningen presenteras med tabeller, grafer och i text på webbplatsen Hästnäringen i siffror.
För intresserade kan hela rapporten läsas här
Utdrag från rapporten som förklarar spridningseffekter och skattning i modellen:
4.1 Spridningseffekter av hästnäringen i ekonomin
Ett antal tidigare studier över hästnäringens samhällsekonomi i Sverige har med hjälp av input-output metodik skattat spridningseffekter baserat på hästnäringens direkta omsättning. Johansson m.fl. (2004) använde två typer av multiplikatorer för att visa på hästnäringens spridningseffekter (indirekta och inducerade effekter) i samhällsekonomin. En så kallad typ 1 multiplikator (första ledets multiplikator) om 1,5 användes som genomsnittligt värde för att beskriva hästnäringens indirekta effekter. En typ 2 multiplikator (totaleffekten) om 2,3 användes som genomsnittligt värde för hästnäringen som helhet i beräknandet av den totala effekten. Skillnaden melllan typ 1 och typ 2 effekterna utgör de inducerade effekterna. Även sysselsättningen påverkas av spridningseffekterna på liknande sätt, vilket beskrivs i avsnitt 4.4 (för vidare resonemang se Johansson m.fl. 2004).
Använder vi multiplikatorerna på samma sätt som i Johansson m.fl (2004) skulle det innebära en totaleffekt av hästnäringen i samhällsekonomin om 72 019 miljoner kronor (2,3 x 31 313 miljoner kronor). Av dessa skulle 15 656 miljoner utgöra indirekta effekter (typ 1) och således 25 050 miljoner utgöra inducerade effekter.
4.2 Skattning av sysselsättning inom hästnäringen
Utifrån modellens skattade direkta omsättning kan hästnäringens sysselsättning beskrivas och uppskattas med hjälp av schablonmässiga sysselsättningsintensiteter (SyI) för de olika verksamhetsgrenarna. SyI definieras som antal skapade helårssysselsättningar (HÅS, årsarbetskrafter) per omsatt miljon kronor. Olika verksamhetsgrenar inom hästnäringen har olika SyI. Tabell 8 visar att antalet helårssysselsättningar skattas till 16 903 HÅS för år 2016. Denna siffra kan exempelvis jämföras med Jordbruksverkets skattningar 2016 (Jordbruksverket, 2018), där antalet helårsarbetskrafter skattades till ca 15 000 med ett medelfel på 13 procent. Osäkerheten i skattningarna innebär att det sanna antalet helårsarbetskrafter enligt Jordbruksverkets studie skulle ligga i intervallet 11 200 – 18 800 (95%- konfidensintervall).
Motsvarande tillämpning av multiplikatorer som för omsättningen ovan görs för att kunna jämföra med resultaten från Johansson m.fl. (2004). Typ 1 multiplikator för sysselsättning ger att direkta och indirekta spridningseffekter summerar till 25 354 helårssysselsättningar (16 903×1,5). Totaleffekten på sysselsättningen (direkta+ indirekta+ inducerade) ger (16 903 x 2,3) 38 877 helårssysselsättningar. Det senare ska jämföras med den uppskattning av hästnäringens totala sysselsättningseffekt från Johansson m.fl. (2004) som uppgick till 28 398 helårssysselsättningar.
Ridenews står för oberoende journalistik och vi följer de pressetiska spelreglerna.