Foto Marielle Andersson Gueye

Kladruberhästen – furstlig profil

De avlades fram för att dra kungliga vagnar i sex- eller ­fyrspann. Idag bär de fana och trumpetare i den svenska vakt­paraden. Möt kladruberhästarna hos Beridna Högvakten – eller altkladruber, som är det korrekta namnet.

Text Catharina Hansson Foto Marielle Andersson Gueye

Förra året blev kladruberhästens hem, det statliga tjeckiska stuteriet Kladruby nad Labem av Unesco utsett till ett kulturellt världsarv. Det grundades 1579 i dåvarande Kungariket Böhmen av kejsar Rudolf II och är ett av världens äldsta stuterier. Sedan 1600-talet är stuteriet under tjeckisk ledning och disponerar idag 1 310 hektar mark nära floden Elbe, mitt i landet, 8 mil öster om Prag.
– När jag var ny på det här jobbet var vi nere och tittade på hästar på nationalstuteriet i Kladruby utanför Prag, berättar Lena Linn som är generalsekreterare för Föreningen för den Beridna Högvakten, som tillsammans med Försvarsmakten gör så att vi kan uppleva de fina vaktparaderna i Stockholm.
– Där visade man upp ett antal hingstar, som man inte hade för avsikt att behålla i avel, utan skulle sälja.

De köpte då in två nya kladruberhästar, eller altkladruber, som är det korrekta namnet. De har levererats till Beridna Högvaktens stall på Kavallerikasernen i Stockholm nu under 2020. Totalt finns där nu åtta stycken av den mycket speciella rasen.
– De ska ta vid när bland andra vår fantastiske kladruber Nils, som är fanfarhäst, i sinom tid pensioneras. Nykomlingarna har fått namnen Gerhard – som till att börja med gick under arbetsnamnet Blåöga eftersom han har ett blågrått öga – och ­Bolof.

Bolof
Bolof. Foto Marielle Andersson Gueye

Lena Linn brinner verkligen för sitt jobb och så även för sina kladruberhästar.
– Altkladrubern fascinerar mig eftersom det är en gammal, centraleuropeisk ras, besläktad med både lipizzaner och de iberiska hästarna och med en spektakulär gång, säger hon.
– Det är raskännetecknande med ramskopfen, som inte bara buktar litegrann utan är väldigt markant och ger ett lite furstligt uttryck. Jämfört med det svenska varmblodet har de väldigt mycket massa. Det rimmar väldigt bra med den roll som de har i våra parader där de bär fanan och fanfar­trumpetare.
– I Danmark köps altkladruberhästarna in för att dra drottningen vagnar. De används också som polis­hästar, bland annat i Holland.

Foto Marielle Andersson Gueye

Det tjeckiska stuteriet i Kladruby har i 440 år fött upp kladruberhästar, som särskilt avlades fram för att dra kungliga vagnar och medverka vid ceremonier vid det Habsbwurgska hovet i Wien och Prag. Hästarna skulle ha ett imponerande utseende men också vara kapabla att dra de tunga, ornamenterade vagnarna, ofta i fyr- eller sexspann.
Kladruberhästarna har oftast en mankhöjd runt 170 centimeter, men kan vara mindre. De har framförallt avlats fram som skimlar, men det finns även en svart eller mörkbrun variant, som föds upp på Slatinany, en egen filial av det statliga stuteriet.
Grunden för rasen var spanska hästar som andalusier, dåtida italienska raser och tyngre tjeckiska kallblod som korsade med hästar från Danmark, Irland och Tyskland. Även vita lipizzanerhästar användes och sex sådana har tagits in för att förbättra rasen, däribland Maestoso och Favory.
Till att börja med hade hästarna olika färger, men det avlade man bort genom att hålla sig till ett strikt program med 18 vita ston och 18 svarta hingstar.
Under Sjuårskriget 1756–1763 evakuerades hästarna till Slovakien och Ungern. Vid en brand i stuteriet 1757 gick 200 års dokumentation av aveln upp i lågor.
Efter andra världskriget togs lipizzanerhingsten Favorys avkommor tillbaka till Kladrub för att förbättra stammen. Man importerade även två orlovtravare från Ryssland för att förbättra gångarterna och tog in lusitanohingsten Rudolfo från Portugal.

 

” Det har varit svårt att hitta skimlar bland de svenska varmbloden. Dagens varmblod är också lite högre i blod, men här krävs en stark och trygg häst.”

 

Beridna Högvaktens hästar är av tradition huvudsakligen fuxar av svenskt varmblod, men så har man sedan några år tillbaka shirehästar som bär pukorna och på senare tid har paradens svenska varmblodsskimlar bytts ut mot kladruber.
– Altkladruberhästarna har varit med oss i 16 år nu och anledningen till att vi tog in dem är att det varit svårt att hitta skimlar bland de svenska varmbloden. Dagens varmblod är också lite högre i blod, men här krävs en stark och trygg häst som tar för sig samtidigt som den är lydig ledaren.
– Jag tänker på hästarna på Parthenonfrisen, de är lite av den typen, med det kraftiga huvudet och den kraftiga halsen.
– Vårt interna arbetsnamn för altkladruber­hästarna är ”Skimmelpatrullen”.

Foto Marielle Andersson Gueye

Kladruberhästarna är ett stående inslag i vaktparaden, men då och då medverkar de också vid andra event, som Sweden International Horse Show. Där eskorterar de vinnaren och deras ryttare blåser tapto vid kvällens slut.
– Det handlar om att kunna bjuda på ett skådespel, säger Lena Linn.
– Våra beridna vaktparader är nu upptagna i förteckningen över kulturarv i Sverige, berättar Lena Linn stolt.
Men det är förhoppningsvis bara början.
– Vår förhoppning är att vi ska komma med på Unescos lista över immateriella världskulturarv. Vi hoppas att vi ska komma in där tillsammans med den klassiska ridkonsten, som den utövas vid Spanska Ridskolan och den franska ridkonsten, som den utövas vid Cadre Noir.

Foto Marielle Andersson Gueye

Ridenews står för oberoende journalistik och vi följer de pressetiska spelreglerna.