Större risk för dödliga sjukdomen botulism

I en serie i tre delar kommer vi att behandla den farliga sjukdomen botulism, här är första avsnittet – hur vanligt och hur farligt är det med botulism.

Årets torka och med den stora grovfoderbrist som följer i dess spår har försatt lantbruket och hästägare i en ovanlig situation. I spåren av torkan har sedan flera år oanvända fält både huggits och betats. Stora mängder hö har importerats från Baltikum, Polen, Rumänien, Italien, Holland, Canada, ja från fler håll än som går att räkna. Sveriges hästar har i stor utsträckning haft plastat grovfoder de senaste åren, annat torrsubstansvärde och struktur men grunden är såklart gräs.

Ridenews talade med Gittan Gröndahl, tf statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som bedriver forskning inriktad på infektionssjukdomar samt polyneuropati(* hos hästar.

Sverige verkar ha varit förskonad från många botulism-fall de senaste åren, stämmer det med din uppfattning?.  
– Ingen vet säkert hur mycket botulism vi har i landet. De register som finns är inte helt tillförlitliga. Enligt min uppfattning förekommer det nästan varje år utbrott på hästar. Alla de fallen blir inte anmälda till Jordbruksverket så den statistiken är under-rapporterad.

Hur kommer det sig att inte alla fall rapporteras?
– Det är en anmälningspliktig sjukdom, men det blir ibland osäkert om man som veterinär ska rapportera när man ser symptomen eller när toxinet är påvisat genom en analys. Många hästägare vill inte bekosta en analys när hästen redan är död, när det redan är för sent. Det finns ändå ingen bot och det är ofta med största sannolikhet ändå botulism. Andra gånger kanske prover är inskickade men det är för sent för att påvisa toxin, då får du ett negativt svar som ger osäkerhet. Ska det verkligen anmälas eller inte, många upplever att de inte har det där sista beviset för att det är just botulism, även om det med stor sannolikhet är så.
– För några år sedan var det en student som undersökte förekomsten på ett annat sätt genom att gå igenom journaler på olika djursjukhus. Där hittade hon många fler fall än vad den offentliga statistiken visar. Det tyder på att det finns ett mörkertal. Vissa sjukdomar rapporteras på kliniska symptom – andra vid bekräftelse från laboratoriet.
– Det är fortfarande relativt ovanligt jämfört med en del andra sjukdomar. När det väl inträffar så är det så allvarligt, för de flesta insjuknade hästar dör. Det är en sjukdom som det verkligen är värt att skydda sin häst emot.

Varför har vi relativt sett färre fall i Sverige?
– Det är många som är duktiga på att producera vallfoder här, de har rätt teknik när de skördar och lagrar rätt, sedan är det ofta bra hygien på foderplatserna. Allt det förebygger risken för att det kan finnas sporer i fodret som utvecklas till bakterier som bildar toxin och till slut ger botulism.

Finns det en risk för en ökning av botulism i samband med att fler hästar äter mer okänt grovfoder (importerat, skördat på oanvända vallar etc)?
– Det går inte att bedöma risken, det beror på kvalitén på det foder som köpts in. Är det bra skördat innebär det inte ökad risk. Är det skördat på ett sätt så att det kontaminerats med jord, gödsel, gammal förna (reds anm, det gamla gräset från förra året) eller bottenslam från något vattendrag, då ökar risken för botulism. Är det skördat på ett sådant sämre sätt finns det större risk att Clostridium botulinum bakterier och sporer finns med.
– Om en vall är ojämn, kraftigt kuperad, har mullvadshögar, eller om gräset slås alldeles för kort ökar risken att fel saker följer med gräset.

Har forskningen kommit längre idag, finns det någon bot för botulism?
–  När hästen väl fått i sig toxin är det bara antikroppar som kan rädda livet på den, antikroppar som bildas när du vaccinerar hästen mot botulism. Annars är det en dödlighet på runt 90 procent, en häst på tio klarar sig i bästa fall. Vaccination som förebyggande är enda räddningen vi har i dag.

När en häst insjuknar går det väldigt fort.  Vilka tecken är viktigast att ta fasta på och hur lång/kort tid har man på sig?
– Hur snabbt det går beror på hur stor mängd toxin hästen fått i sig, oftast går det väldigt fort.
– Hästarna är vid fullt medvetande, sedan blir de gradvis förlamade. Det brukar börja i tungan, läpparna och svansen. Det första tecknet kan vara att hästen tuggar och tuggar men inte kan svälja. De kan se trötta ut, för ögonlocken blir förlamade och börjar hänga. Hästen rör sig osäkert och till slut blir hästen liggande och kan inte resa sig. Den kvävs till slut av att den inte kan röra andningsmusklerna.

Du har sett flera olika sjukdomar på nära håll, är detta en av de obehagligare?
– Det är en av de absolut mest skrämmande sjukdomarna, speciellt eftersom det inte finns något botemedel. Det är säkert väldigt plågsamt att bli förlamad, de kan känna sig panikslagna eftersom de är flyktdjur och inte kan fly, det är väldigt stressande för en häst.

Finns det inget en hästägare kan göra för sin häst?
– Det går att understödja hästen en viss tid och hoppas på att det är en av de få hästar som klarar sig men om det går illa, utvecklas åt fel håll, är det bättre att snabbt avliva. Det är en så tråkig sjukdom för den går på fullt friska sunda hästar, det drabbar urskillningslöst. Det är inte så att bara hästar med dåligt immunförsvar drabbas.

Är det enkelt för en veterinär ute i landet att känna igen och diagnosticera just botulism?
– Det är alltid lite lurigt, det är svårt att få den definitiva diagnosen bekräftad. Man ställer diagnosen på de typiska kliniska symptomen och sedan försöker man ta blodprov för att skicka in och få analys. Men i och med att det är så otroligt giftigt så kan redan det här lilla spåret av giftet sitta på nervändarna och då hittar man inte toxinet i blodet trots att det finns en bra analys för det. Det går så fort och giftet når sitt mål så snabbt att det kan vara svårt att få bekräftelse med blodprovet. I obduktionen hittas inga spår i hästen av botulism – och det är det ofta beviset på att det inte var något annat utan just botulism. Alla organ ser helt normala ut, nerverna är inte skadade utan giftet har angripit själva överföringen av nervsignalerna, där sker förlamningen.
Jag tror att svenska veterinärer känner igen och tänker på den här sjukdomen när de ser liknande symptom. Även om inte alla veterinärer sett sjukdomen själv så har alla hört om den tillräckligt ofta och vet att det är en risk i Sverige.

Håll utkik efter fler avsnitt här på Ridenews.se

Gilla Sportbladet Ridsport på Facebook!

Gilla Ridenews på Facebook!
Följ oss på Instagram

Ladda ner Ridenews app – för Android
Ladda ner Ridenews app – för iPhone