Naprapaten: Därför får ryttare ont i ryggen

För en del är det ridningen som ryttaren får mest besvär av och för andra är det själva stall- och hästskötseln som sliter på ryggen eftersom den ofta är ganska ensidig och inte alltid lätt att utföra ergonomiskt. Eller så kan det vara en kombination av dessa. 

Ryggen är en väldigt komplex konstruktion som består av 24 stycken kotor staplade på varandra. Mellan kotorna finns det diskar som hjälper till att skapa rörelser och har en stötdämpande effekt tillsammans med ryggmusklerna. När kroppen befinner sig i en grundposition stående har ryggraden normalt en form av ett S. Det är optimalt för en bra rörelseförmåga. Och då har ryggraden även en stötdämpande och skyddande funktion tillsammans med diskarna, ligament och muskulatur.

Sitsen är olika

Uppe på hästryggen kan ryttarens sits se lite olika ut. En del bibehåller den naturliga S-kurvaturen medan andra rider med en krummad ryggrad likt en C-kurvatur. När ryggraden har en C-kurvatur minskar ryggradens stötdämpande förmåga och då är det även svårare för bålmusklerna att vara aktiva. När bålmusklerna (coremusklerna) är aktiva och starka avlastas ryggradens kotor och diskar, då tar musklerna emot stötarna.

Ryttarens sits kan också förändras under de olika gångarterna på hästryggen beroende på styrkan och uthålligheten i bål- och ryggmuskulaturen. Ryttaren kanske har sin ryggrad i en korrekt S-kurvatur i skritt men som förändras i traven eller i galoppen på grund av att muskulaturen i bålen inte är tillräckligt stark och/eller uthållig.

Ökade risker

Det mesta tyder på att det är mindre bra att rida med en ryggrad i C-kurvatur då det ökar risken för ryggbesvär från exempelvis diskar som buktar (har tappat sin form) eller diskbråck (där disken har går sönder).

Å andra sidan kan en S-kurvatur också skapa besvär om ryttaren har en alltför stor svank vilket även det kan bero på en alltför dålig kontroll eller styrka i bålmuskulaturen. Vid en alltför stor svank är det viktigt att addera styrketräning för att motverka framtida besvär.

Rida med ryggont?

En annan aspekt av att rida med olika ryggbesvär är att kommunikationen med hästen kan försämras när det samtidigt finns olika spännings- och smärttillstånd hos ryttaren. Om ryttaren exempelvis har en dåligt rörlighet i ländryggens kotor eller om hen har muskelspänningar som begränsar rörligheten så finns en stor risk att hästen känner av det och då kan samspelet mellan häst och ryttare försämras, hästen blir spänd om du är spänd.

Hur ska jag tänka?

Att lära om och ändra sin sits är inte alltid lätt, oftast behövs en tillvänjningsfas som helst bör kombineras med några bålstabiliserande övningar. Under tillvänjningsfasen kan tiden i sadeln behöva minskas för att medvetenheten av ryggens position ska öka – och för att ge styrketräningen av bålen tid att få effekt.

Det räcker med att träna ca 30-40 minuter två gånger i veckan för att komplettera ridningen och för att få och bibehålla en frisk och stark rygg och bålmuskulatur. Du behöver inte träna på en träningsanläggning. Du kan komma långt med kroppsegna övningar (där du inte behöver någon utrustning) i hemmet för att stärka din bålmuskulatur. Du kan också använda ett TRX-band för funktionella ryggövningar.

I nästa blogginlägg presenteras övningar som är bra för att bli av med ryggbesvär och hålla sig besvärsfri.

Gustav Ström

Legitimerad naprapat