Stora blodmasken, strongylae vulgaris, ökar i antal – allt fler jobbar aktivt med att hålla hagar fria genom att mocka efter sn häst. Foto: Wimedia Commons / Kim C Lundin

Stora blodmasken ökar – mocka hagen i väntan på vaccin

SVA har konstaterat att det blir allt vanligare med förekomst av stora blodmasken hos hästar. Att avmaska mer ger ökad risk för resistens. Nu har SLU ett projekt vars långsiktiga mål är att utveckla ett vaccin mot stora blodmasken.

Efter en varm och torr sommar har förhoppningsvis de flesta hästägare sett till att ta träckprov för att hålla parasittrycket under övervakning och kontroll. Träckprov är tyvärr inte inkluderande analys av stora blodmasken i alla lägen utan hästägare måste själv efterfråga den analysen och betala extra för den. Stora blodmasken i versionen Strongylus vulgaris är den vanligaste och mest sjukdomsframkallande av de stora blodmaskarna. Förekomsten av stora blodmasken var under några decennier ovanlig på grund av frekvent användning av avmaskningsmedel vare sig det var befogat eller ej. Förr avmaskades hästar regelbundet, punkt slut.

De senaste åren har allt fler börjat avmaska utifrån vad träckprov visar och med det har förekomsten av stora blodmasken ökat. Det är inte helt enkelt att detektera även om analys begärs. Även hästar med få ägg i provet kan ha stor blodmask därför är det är viktigt att alltid låta undersöka prov för stora blodmasken på våren. Mellan 40 och 60 procent av hästbesättningarna som det lämnats träckprov ifrån har idag en eller flera hästar som bär på stora blodmasken.

Som hästägare i ett inackorderingstall har du som regel begränsad möjlighet att påverka betesplanering och växelbruk med andra djurslag som är sådant som håller nere parasittrycket. Det bästa du kan göra är att noggrant mocka din hästs hage då det har verkligt god effekt på att hålla nere parasittrycket.

På längre sikt finns det annat hopp i horisonten. Vid SLU:s immunologiska avdelning pågår ett projekt vars långsiktiga mål är att utveckla ett vaccin mot stora blodmasken. I projektet kartläggs hästens immunreaktion mot olika stadier av parasiten med hjälp olika metoder. I projektet ska forskarna jämföra immunreaktionen mot stora blodmasken hos hästar med hög och låg andel parasiter. Vägen mot ett vaccin är självklart lång, tills det finns framme är det viktigt att göra det du kan som hästägare.

Källa:
SVA
SLU Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap
Kartläggning av immunsvaret mot Stora blodmasken hos häst

Studie om mockning av hagar

Hästens viktigaste inälvsparasiter

Stor blodmask
Den stora blodmasken är hästens farligaste inälvsparasit som kan ge allvarlig sjukdom, framförallt i form av kolik, på grund av att larverna orsakar skador i kärlväggarna på de blodkärl som går till tarmarna. Den stora blodmasken var tidigare ovanlig men har på senare tid sett en ökning.
Liten blodmask
Den lilla blodmasken är hästens vanligaste inälvsparasit och i stort sett alla hästar bär på denna. Oftast ses inga symtom hos hästen, men kraftig infektion kan orsaka nedsatt allmäntillstånd, avmagring, kolik och diarré. Hästen smittas genom att den får i sig larver via betet. Larverna kapslar in sig i grovtarmens slemhinna och där kan de ligga vilande långa perioder. I det vilande stadiet kan de inte upptäckas vid träckprov och de är inte mottagliga för avmaskningsmedel. De vuxna maskarna som lever fritt i tarmen lägger ägg som ses på träckprov och kan avdödas med avmaskningsmedel. Yngre hästar sprider ofta större mängd ägg av liten blodmask än vad äldre hästar gör, och de är också känsligare och utvecklar oftare sjukdom relaterat till parasitbördan.
Bandmask
Bandmask är relativt vanligt och kan orsaka slemhinneskador i tarmen samt utgöra ett mekaniskt hinder för tarmpassage, vilket utgör en risk för kolik.
Spolmask drabbar framförallt föl och unghästar
Spolmaskens ägg är mycket motståndskraftiga och kan överleva länge i miljön. Larvernas livscykel innebär att de migrerar via lungorna och kan då ge upphov till hosta och näsflöde. Föl som vistas i stuterimiljö med många andra föl kommer sannolikt infekteras av spolmask och bör därför alltid avmaskas mot spolmask. Har man inte så många föl kan man ta träckprov för att kontrollera om avmaskning behövs. Detta kan göras tidigast vid 12 veckors ålder. Om unghästen är bukig och raggig och har dålig tillväxt kan man misstänka spolmaskinfektion. Efter tre års ålder har hästen vanligtvis utvecklat en motståndskraft mot spolmask och då är infektion ovanligt.
Styngfluga
Styngflugan lägger ägg i hästens päls och hästen slickar sedan i sig larver när de kläcks vilket orsakar klåda på huden. Larverna vandrar via munhålan till magsäcken där de övervintrar. Larverna kommer ut via träcken nästa vår, förpuppas och utvecklas sedan till flugor. Hästen kan tillfälligt visa besvär från munhålan då larverna vistas där på sin väg mot magsäcken. Eftersom äggen inte kommer ut via träcken kan styngflugeägg inte påvisas vid träckprovsundersökning. Numera rekommenderas inte rutinmässig avmaskning på hösten mot styngfluga längre, då infektion är relativt ofarlig. Viktigaste åtgärd mot styngfluga är att skrapa bort synliga ägg från pälsen.

-----

No more pages to load