Dressyrrevolutionen fortsätter och Sverige bryter ny mark

Catharina Hansson | 12/8 - 2022

Aldrig förut har Sverige haft tre ekipage över 80 procent i küren i ett mästerskap! Nu har det hänt, och det berodde inte på att domarna druckit champagne och lät poängen rusa – nej, nivån i detta VM var ofattbart hög och protokollen speglar väl de faktiska prestationerna.
(Kanske så att man till och med tycker att det ibland dömdes lite återhållsamt – om man nu får vara sån…)

Det var nära medalj igen, men återigen en snöplig fjärdeplats för Sverige i dressyren.

Men det är inte det jag kommer att minnas från detta VM. Istället kommer jag att ta med mig Dantes fantastiska powerkür, härliga Touchdowns sköna attityd på arenan som dånade av applåder och ”Burris” fina nior på byten och piaff. Och så de tre 80+resultaten.

Kanske var de svenska ryttarna revanschsugna efter fjärdeplatsen.
Kanske hade de alla, liksom Patrik Kittel tidigare i dagarna, också vågat säga ”Jag vill vinna”.
Kanske var det för att de, som förbundskapten Bo Jenå menade efteråt, ”vågade ta ut svängarna”.

– Vi kan och vi ska och nu gjorde de det också. Nu var de riktigt på g idag, konstaterade Bosse.

Något har hänt i dressyren, det har blivit mer show, mer leenden, mer tårar, mer känslor och ett samspel mellan ryttarna och publiken. I Herning var det proppat på läktarna i kürfinalen och en otrolig stämning.

Det är nästan en liten revolution om man jämför med de många tomma sittplatserna och den andaktsfulla tystnaden för bara några år sedan.

Det är dock inte alla (framförallt hästar) som gillar det och Juliette Ramel fick vänta lite med Buriel K.H. innan hon gick in på banan för att det skulle hinna lugna sig en smula. Men både Patrik Kittel och Therese Nilshagen stortrivdes i trycket på arenan, inklusive klapp från publiken på sista linjen.

– Det är det här som vi behöver för vår sport, den här atmosfären, att folk är med. Jag tycker att det pushar en när man vet att det finns folk som sitter och håller tummarna, säger Therese Nilshagen efter sin kür.

Och vi som höll tummarna säger tack.

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här