Välkomna till hästsekten! Sportjournalisterna har upptäckt ridsporten

Catharina Hansson | 8/8 - 2021

Sveriges sportjournalister har fått upp ögonen för ridsporten under Tokyo-OS.
Nu skriver de yrvaket konstiga krönikor som hyllar ridsporten men med de mest bisarra inslag. Man vill nästan fråga – vad röker sportjournalisterna?

Men det frågar vi inte – vi säger istället: Välkomna till hästsekten. Ni kommer att trivas här.

.

Aftonbladets Patrik Brenning var först ut och skrev redan i onsdags en nyfrälst krönika, som vi uppmärksammade, om ridsportens storhet. ”Vi är alla del av hästsekten nu” säger han då. ”Man ska inte svära men det här var tamejfan bland det jävligaste jag upplevt.”

Efter lagguldet skriver han i en ny krönika: ”Stäng OS. Släck elden! Inget kan slå det här.”  Han försöker beskriva lagfinalen och gör liknelser där Peder Fredricson är Zorro, King Edward är den flygande potatisen – ”Och vem behöver brunsås när Malin Baryard-Johnsson serverar currypizzan Indiana?
Han börjar oroa sig för sin hälsa, att han ska döpa sitt barn efter Jessica Springsteens häst Don Juan van de Donkhoeve och börja gå omkring i ridstövlar.

Så håller det på.

.

Dagens Nyheters Johan Esk är mer samlad i krönikan ”De här hjältarna vann ett OS-guld för en hel sport”.

”Henrik, Malin och Peder. De vann för sig själva – de vann för många.
De vann för reserven Rolf-Göran Bengtsson som gjort så mycket genom åren och nu gett laget stöd och tips.
De vann för hela laget bakom laget.
De vann för alla unga hästälskare och alla hästskötare som genom åren slitit och skrattat i stall och på banor.
De vann för alla hästföräldrar som skjutsat och stöttat och lagt ner tid och pengar.
De vann för alla i det medialt missförstådda hästfolket i den stora folksporten som är en av landets största.”

Ganska vackert skrivet, tycker jag.

.

Sverige har fått en ridsportsvän” skriver Joel Tivemo i Göteborgsposten i den kanske allra konstigaste krönikan.
”Jag ska vara ärlig: jag har alltid sett på ridsport med en ironisk iskyla. Jag tycker det är svårt att inte göra det när går att spegla sig i ryttarnas stövlar, fyra års träning kan förstöras av en sumobrottare i plast och hästarna heter saker som Don Juan van de Donkhoeve. ” (Namnet på Jessicas häst har tydligen gjort djupt intryck på sportreportrarna).

Han jämför Peder Fredricson med Ernst Kirchsteiger, ”han har ett närmast obehagligt lugn som skriker inre frid i ansiktet på dig” och lägger till något obegripligt om hur Peder påverkar kvinnors fertilitet.

Han får spasmer när han ser Malin Baryard Johnsson flyta fram som en nysmord segway och och han säger sig på allvar vara sugen på att ”spänna en sadel om midjan och på mina bara knän be Peder Fredricson hoppa upp.”

.

Man kan inte låta bli att undra – vad röker sportjournalisterna?

Aftonbladets Patrik Brenning skriver också mycket riktigt: ”Det är dags att åka hem. Det är dags att tända av.”

.

Men tänd inte av helt nu, killar, vi har haft kul när vi läst era krönikor.

Och framförallt:
Välkomna till hästsekten. Ni kommer att trivas här.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Följ mig här