Hobby eller jobba?

Hanna Berg | 14/3 - 2019

“Åh lyckos dig som har ett drömjobb med hästar ” 😍

Visst är det en dröm att få jobba med det man älskar? Absolut.

Från Aachen efter terrängen, jag och Quite Survivor

Att jobba 24h 7 dagar i veckan? Nja, kanske inte det man tänker när man säger dröm. Men man måste älska det, till varje pris. Är du anställd kan du såklart säkerligen få bra arbetstider. Som vi alla vet måste någon vara “ansvarig”, precis som med föräldrar till sina barn.

Bruna armar och vita ben. Glöm “jämn solbränna”

Jag har tänkt mycket på just skillnaden som många märker när man går från att ha en häst som hobby, oavsett nivå och användningsområde, till att arbeta med hästar på heltid.

Hur behåller man det där extra som krävs för att det ska bli så bra som möjligt och att man ska orka?

När man har häst som hobby och man har ett “vanligt” jobb. All ledig tid ägnas åt hästen. Det kan nog familj och vänner hålla med om. Då har man andra förutsättningar som om man arbetar med hästar. För du bestämmer själv vad och när och hur du ska göra med din häst.

Arbetar du med häst har du förväntningar från antingen kunden dvs hästägaren eller chefen, att vissa saker skall göras, en häst har ett mål som du kanske inte bestämmer helt själv över, en tidspress på att prestera med antingen inriden unghäst eller visa tävlingsresultat. Du har inte “all tid i världen” för någon betalar dig för att utföra jobbet som ska bli klart , oftast inom en viss tidsperiod. Det finns inget som heter “jag kan inte” “jag gör det en annan dag”, du måste göra ditt jobb och om något inte går måste du förklara varför.

Disa och 3åriga Selma

Att där och då hitta motivationen och leverera oavsett situation. Att behålla det där extra som krävs för att det ska bli så bra som möjligt.

Genom åren har jag mött och hört andra berätta om olika erfarenhet från sig själva eller elever/praktikanter/anställda, där man upplevt en typ av mättnad, tror de flesta är överens om att man kan nå en typ av mättnad, att den där känslan när man längtar till stallet lite avtar.
Tror oavsett vad, kan ta en godispåse som exempel, de flesta kan nog känna godissuget, man vill äta en massa godis, och tillslut när man tryckt i sig en massa, så vill man absolut inte ha en bit till. När vi längtar efter något och sen får för mycket av det så tappar vi längtan och det där extra som gör att vi kämpar för det. Alltså gäller det portionera upp det, och känna sig fram , tex testa på att jobba med hästar, för att sedan känna om det är det man vill.

Disa med “Frank, Jaggen och Lilleman”

Jag visste sen jag gick på förskolan att jag vill jobba med hästar. Tyckte mina klasskompisar var konstiga, de hade ju inga hästar. weirdos.

Det bara är så att vissa är nöjda med hobby och vissa vet inget annat än att ha häst 24/7.

Det är dom där som går år ut och år in , tjatar samma sak varje dag, alltid redo att rycka ut om något behövs, som tar kritik för att bli bättre och inte att man är dålig, som ser varje häst som ett nytt roligt arbete/utmaning, och vid press känner att detta är mitt jobb och detta kan jag, det är dom som blir framgångsrika. Oavsett hobby eller jobba.

Artikeln om “älskar du inte din häst, sälj den” stämmer precis lika bra på att jobba med häst, “älskar du inte att jobba med hästar, byt jobb och behåll det som hobby”

Inget av det är rätt eller fel. Men det kan bli väldigt fel om du inte väljer rätt. 😉🦄

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.