Inomhusterräng – något för alla!

Inomhusterräng, vem kan vara med?

För några år sedan var jag på min första inomhusterräng och jag fastnade direkt för konceptet. HOPPA TERRÄNG PÅ VINTERN! 😍 Det finns flera olika alternativ till hur man ska bygga upp det. Och ju större ridhus desto fler möjligheter.

Efter att åren har gått, så har fler och fler ordnat inomhusterräng eller terräng inspirerade hinder. Intresset är stort.

Jag själv har ordnat hos Vinslöv RF, med vanliga mobila hinder, dvs hinder som man tar in från terrängbanan på vintern. Hemma har jag lagt in stockar och små stockar på hinderstöd. Och med all dess utsmyckning. Jultema, påsktema, allt möjligt.

Det jag brukar vilja är att ryttarna och jag själv ska träna på positionen när vi galopperar och möter enkelhinder, handens position (att man har handen längre fram på tygeln) , trampet i stigbygeln (vanligt att många står på tå, istället för att ha plattan på trampdynan), är kortfattat vad jag brukar fokusera på.

Man kommer inte upp i terränggaloppstempot inne i ett vanligt ridhus, men hitta rytmen i en lägre hastighet med rätt position och följsamhet är en bra början.

Moa Jönsson och Neo

Man kan sedan hoppa linjer som kan förekomma ute terrängen, där det svänger på alla håll och hinder som ska hoppas snett för att ”hitta linjen”. Höj och sänkbara hinder är en fördel om man har många olika nivåer på sina ekipage.

Att få hästen uppmärksam och hinder sökande genom att hoppa hinder på alla håll och kanter, i början kan det se ”vingligt” ut men efter en stund söker hästarna efter nästa hinder, nästa nästa.. .

Det intressanta med att ha inomhusterräng är hur man varje gång, i varje grupp ser hur nyfikna hästar och ryttare är. Ryttarna säger ofta ”det där kommer aldrig att gå” en stund senare ”det gick”, utan att ens tänka på det så bara gick det. Självförtroendet på ekipage stiger högt.

Om man bygger upp träningen rätt, får man uppmärksamma och taggade hästar och ryttare. Jag börjar alltid enkelt, nya ekipage får börja hoppa fram på vanliga sockerbitar, sen stockar och sen vidare, vi går igenom olika linjer och kombinationer. Varje ”läskigt” hinder presenteras för hästen så odramatiskt som möjligt. Låt den först lukta och kolla, sen låta den följa efter en erfaren häst. Jag ”tjatar” mycket på ”ta mantag, läng ut tygeln” när man ska hoppa ett hinder där man misstänker att det kommer bli ett ”spänt språng” tex första gången över en stock.

Ryttarna måste vara kvicka i huvudet för att kunna agera, och veta hur det ska agera, (tex koll på sin yttersida och innersida) så hästarna som blir mer och mer hindersökande vet vart de ska.

Jag och  Hebe Pooh, som blivit 5år nu. Träna smalhinder kan man aldrig göra för mkt. Mantag!

Under december och veckan efter nyår har jag haft inomhusterräng hemma, på basic nivå, från liten b-ponny, ett barn som knappt hoppat, till en PRE som går WE, till Msv hopp-ponny, dressyrhäst, 140-hopphäst , till fälttävlans ekipage på alla nivåer. Det är verkligen något för alla.

Jag själv tycker det är väldigt kul att rida unghästarna, även de äldre , leka runt och hitta en jämn rytm. Känna på följsamheten efter vintervilan, lägga fokus på positionen.

Något för alla!

Den 27 januari kör vi i Vinslöv med mer mobila hinder. Välkommen att deltaga eller bara titta 🙂