Hästarna visar oss

Louise Nyberg | 28/8 - 2022

John Ricketts har varit hemma hos mig i sommar och hjälpt mig utbilda en häst. Jag började berätta för John om hästens bakgrund och hur den hamnat hos mig.

”Vad tidigare personer sagt och berättat är ointressant”, svarar John. ”Det är bättre att jag lyssnar på hästen, för den kommer visa mig.”

Jag och Queen Elisabet 

 

Jag inser att det är sant. Det spelar ingen roll vad någon säger. Hästarna kommer ju visa oss.

Varför vi inte hör vad hästarna säger är för vi sällan har tid att lyssna. Vi är mer upptagna med vad vi vill säga till hästarna, än att lyssna på vad hästarna säger.

 

Vi är duktiga på att använda hästens tidigare upplevelser som ursäkter, snarare än anledningar. Vi behöver förstå hästarna och sedan ta aktiva beslut i hur vi ska möta hästen i det som gör den otrygg.

Vi hittar anledningar till varför ”det inte går”, men vi har valet att förändra oss själva för att få det att fungera.

Emmie och Candy Crush 

 

Ju mer jag lär känna mina hästar, desto mer förstår jag varför den reagerar som den gör och vad som är min del i det.

Hästarna kan vara rädda om sina öron, svåra att fånga i hagen, går inte att lasta eller vågar inte ridas ut ensamma. Jag kan anpassa mig, arbeta med att träna min häst, se hur mönster hänger ihop samt hitta fungerande lösningar.

 

Ofta missar vi viktiga detaljer. Är vi noggranna med hästens placering när vi leder så kommer den lättare följa mina hjälper i ridningen. Höjer den huvudet varje gång jag tar på grimman så kommer den ha lätt för att spänna till i ridningen också. Känner den sig trygg med att följa mig in i spolspiltan så kommer den även vara trygg i fler situationer.

 

Jag får frågan hur lång tid det kommer ta att utbilda en häst, få in en ridskolehäst i verksamheten eller komma ut på tävling.

Det är såklart baserat på min förmåga att förbereda hästen och skapa ett matchande upplägg, men framförallt är det upp till hästen att tala om när den är redo. Hästen säger till när den känner sig trygg, klarar svårare delar och orkar mer.

 

Det är min uppgift att lyssna och läsa min häst.

 

Det skrämmer mig att det finns många som vill lära sig rida, men är ointresserade av att lära sig ”häst”. Kunskapen om hur hästar fungerar är ju 50% av att lära sig rida.

Tiden vi ryktar, sköter, tar hand om stall och ser andra rida är investering i vår kunskap samt ökar vår förståelse. Tiden i sadeln är upprepningar, känna efter, följa och ”hitta rätt”.

Något vi glömmer när vi kämpar med att få hästarna att göra som vi vill, är att vi behöver lyssna. Ge en signal, invänta vad hästen svarar och följ sedan upp. Många gånger kommer en ny signal innan hästen hunnit svara på den första.

”Believe in the process and progress will follow”.

Jag får påminna mig själv om att ibland vill jag ha snabbare resultat än vad hästen är redo för.

Om jag lyssnar på min häst så vet jag när den är redo för mer. Är jag omgiven av mina tränare så kommer de hjälpa mig att stanna kvar på stigen när vi går vilse. Vänner och familj runtomkring ger oss något vi kan luta oss mot när det blåser.

 

Resan med våra hästar är rolig trots att den är krokig. Jag tror faktiskt att vi i slutändan så kommer vi ha lärt oss mer om oss själva än om våra hästar. De visar oss, allt vi behöver göra är att lyssna.

 

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*