Då var det dags igen
Sara Nilsson | 29/2 - 2020I´m back, eller iallafall ska jag försöka. Som egen företagare med 30 st hästar får man vara glad om man hinner äta och sova förutom att jobba. Ibland får jag frågan vad jag gör på fritiden. Fritid existerar inte utan en dag som gått helt enligt plan räknar jag semester.
Vi var i Scandivavium och tävlade med Bubbel Trubbel, ett 6årigt fölsto jag fött upp själv e: Magic Park – Cuper – Cardento – Kaliber. Hon är 162cm men rör sig mycket större än flera av de ”stora” hästarna jag har. Bubblan hade aldrig ens sovit borta men tog hela grejen med ro. Kom in på arenen och hon sa till mig att om du bara lugnar ner dig lite mamma så löser jag det här. Hade definitivt inte behövt de lite större sporrarna jag safeat upp med. Flera fick omdömet att dom skulle galoppera mera och hur viktigt det var med en bra grundgalopp på den unga hästen. När jag fick startsignal tänkte jag att jag ska minsann inte ge domarna den. Trubbel flög omkring felfritt som en kanonkula och jag var troligvis den enda som fick korta sju steg på en linje där flera valde åtta steg. Speakern sa att här blev det minsann inga tidsfel. Dom gillade Bubblan, fick fint omdöme och en fin 4:e plats. Vilken liten pärla hon är! Extra kul att hon har en gudomligt fin avkomma (lite partisk jag vet) e: Conthargos.
Träffa många likasinnade i Göteborg och vi kom att diskutera lite olika saker, bla röntgenförändringar. Det var en som hade ett 70 tal hästar, en som jobbade som mig och tävlar på 1,50 nivå och några uppfödare. Vi kom alla fram till att det är ytterst sällan någon av oss som haft en häst som varit halt av en röntgenförändring. Hästar blir såklart halta även hos oss men aldrig är det kopplat till en ev röntgenförändring. Jag har jobbat med detta sedan jag tog studenten och under de 15 åren har det kommit och gått många hästar. Endast 2st har inte kunnat fortsätta sin karriär pga av en röntgenförändring. Båda pga av cystor som suttit i en led. Cystor utanför led har jag aldrig haft en hälta på. Nu snackar vi hästar med kissing spines hela vägen, kraftig hovbroskförbening, frakturer, pålagringar, strålbensförändringar och allt möjligt smått och gott. Hur kommer det sig att proffsens hästar inte blir halta och obrukbara medans deltidsryttarens häst ofta blir det av en röntgenförändring? Jag blir så ledsen när jag läser på sociala medier och artiklar hur någon behövt ta bort en häst pga av tätt i ryggen eller en förändring i nacke, strålben eller pålagingar. Dom fattar liksom inte att dom troligvis ridit för dåligt och inte har någon kunskap om hästars träning. Sjävklart finns det hästar som blir obrukbara men varför händer det aldrig mig? Kan ju knappast kalla det tur. Med så många hästar jag har/har haft borde det ju ha gjort det vid detta laget. Såklart handlar det om okunskap och management. Har jag en häst med tätt i ryggen ja då får jag såklart tänka på det vid utbildning och träning, den får tex tränas mer i låg form, en häst med pålaging fram är det ännu mera viktigt att den är på bakbenen och inte få hänga på bogarna. Vid strålben/hovförändringar är det viktigaste att ha en bra hovslagare som kan sko hästen i balans och vid behov oftare än någon av de andra hästarna. Det deltidsryttarna måste lära sig är hur en häst fungerar, med det menar jag hur den verkligen fungerar. Hästens anatomi kan man exempelvis börja med. Har man koll på hur hästens skelett/senor och ligament ser ut förstår man bättre. Var nere hos Jonas Tornell och Johan Lenz förra veckan, dom har ett hästskelett och ett dött gammalt hästben i ett av rummen, där brukar jag hänga. Jag fick lära mig om gaffelband och gaffelbandfästen, hur det var uppbyggt och vad som händer vid en ev skada och vad man ska vara uppmärksam på vid ett ev trauma. Hur intressant som helst. Undra om många utav deltidsryttarna är intresserade av sådant eller det är viktigare att köpa ett nytt schabrak och back on trackpaddar, för med sådana paddar lindras pålagringar fram, inte sant? Jag efterlyser fler seminarie/föreläsningar/clinics om hästen anatomi och hållbarhet samt att vettiga och sunda veterinärer kan förklara mer om röntgenförändingar och dess betydelse för olika nivåer på ett sätt så deltidsryttarna förstår.
I mitt stall ser vi iallafall möjligheter och inte problem, alla hästar är olika och ser olika ut både på utsidan och insidan samt kräver olika management och tänk på att det är du som valt hästen, hästen har inte valt dig, därför är du skyldig att göra det bästa för den!
Glöm inte att följa oss i vår vardag på Instagram: stallsaranilsson

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.