Gångarten Tölt

Sofia Hallin | 13/9 - 2019

En av dom egenskaper som skiljer islandshästen från dom flesta andra raser är att dom förutom grundgångarterna  skritt, trav och galopp även har gångarterna tölt och pass. Dessa gångarter är någonting som dom flesta förknippar väldigt stark med islandshästen och framförallt tölten är lite av islandshästens främsta ”varumärke”. Just därför tänkte jag använda det här blogginlägget till att förklara vad gångarten Tölt är för något och hur den används.

Först och främst måste vi förstå vad ordet ”gångart” egentligen betyder. En gångart definieras via dess regelbundet återkommande mönster av benrörelser i varje steg. Ordningsföljden och tiden mellan isättning av hovarna används för att skilja mellan dom olika gångarterna. Hästarna har utvecklat sina olika gångarter för att spara energi och växlar ute i naturen själva gångart efter vad som är mest energisparande. Vilken gångart hästen väljer kan bero på tempo, underlag eller hästens styrka och balans tex.

 

       Tölt visat i tävlingssammanhang på ovalbana.

 

Tölt är en fyrtaktig gångart där hästen rör sig på samma sätt som skritt. Tölten har åtta rörelsemoment och fotförflyttningen är: Vänster bakben – vänster framben – höger bakben – höger framben. Tölten, likt skritten har inget svävmoment och därför är den oftast väldigt behaglig för ryttaren då man sitter mer still i sadeln jämfört med till exempel trav eller galopp. I skritt har hästen 2-3 hovar i marken hela tiden medans i tölt har hästen 1-2 hovar i marken. Desto högre hastighet man rider tölten i desto oftare har hästen 1 ben i marken och desto långsammare man rider desto oftare har hästen 2 ben i marken. När hästen i ett moment endast står på ett ben är det viktigt att den är jämnstark i båda sidor för att kunna rida tölten utan taktstörningar. Ibland förekommer det ett moment som kallas halv-sväv där båda frambenen eller båda bakbenen är i luften samtidigt.

Eftersom islandshästen är en gångartshäst så är det viktigt att gångarterna är så ”rena” som möjligt, på så sätt blir gångarterna mer separerade från varandra. Ren fyrtakt, eller ren tölt innebär alltså att tidsintervallet mellan varje nedsättning är den samma. Det är då precis jämnt emellan hästens hovnedslag, vilket betyder att takten är jämn. Tölt kan ridas i många olika tempon, allt från skritt tempo upp till galopp tempo. När man pratar om att rida ”kort tempo tölt” och hur snabbt det korta tempot bör vara, brukar man säga att hästen ska kunna ridas i balans på en 8 meters volt i det tempot. Beroende på utbildningsnivå och förutsättningar kan hästens takt ändras, alltså bli mer eller mindre fyrtaktig, beroende på hur man rider tölten. Till exempel kan man påverka takten i tölten genom att ändra tempo, kroppshållning eller ryttarens sits. En vältränad och balanserad häst hålla en ren fyrtakt oberoende tempo. Bra tölt kännetecknas av att hästen är mjuk, smidig och rör sig i balans. Hästen ska bära upp ryttaren på ett korrekt sätt med stark, bärig rygg och överlinje. Rörelserna ska vara flödande igenom hästens kropp från pannluggen och bak till svansen.

 

 

Min tanke är att i höst kunna fortsätta skriva en hel del mer om tölt men då med lite mer fokus på töltträning. Därför tänkte jag att det är inlägget kunde bli en bra grund inför detta. Nu i höst är det dags för en hel del inridningar och därför tänkte jag tex framöver skriva ett inlägg om töltsättning.

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Ridenews.