Grevlundas stallchef: ”Årliga ridturen på Zaloubet”

”Blev ingen långritt kan jag säga utan inom fyra väggar. Det varade max i 25 minuter varav 20 var i skritt. När jag väl fick upp farten i trav kom Zalu på att han kanske måste gå på toa, varje gång. Han skämtade bestämt med mig aprillo för toabesöket blev aldrig av, bara halten. Galoppen..ja…äsch. Han har humor han, själv log jag inte direkt dagarna efter då jag gick som John Wayne. Träningsvärk, så larvigt. Borde rida mer, tänk vad man tappar!”, skriver Jenny, som är stallchef hos Peder och Lisen på Grevlunda.

På anläggningen råder lite julvila och det gäller att vara uppfinningsrik så hästarna får vad de behöver även om de inte rids. Bland annat är löslongering ett både kul och stimulerande arbete, menar Jenny.

”Vi har några få hästar vi faktiskt kan lösgaloppera själva, Sparven bland annat, hon går som på räls. Hon liksom vet att det är bättre att den andra personen gör något vettigare i stallet istället för att tala om åt vilket håll hon ska gå. Det räcker att en människa säger det till henne, inte två. Typen som behöver två personer är de som tar alla chanser att stanna i ett hörn, gena eller byta varv kors o tvärs när de minst av allt ska göra det, dvs de flesta. Allan är där mittemellan, han brukar låtsas att han absolut inte hajar systemet tills man säger att ”Nu får du skärpa dig” och då plötsligt minns han.

Vill du läsa mer om livet på Grevlunda? Här hittar du Jennys blogg.